Att förmedla ett klimathot

I samband med att jag letade på Nature Climate Change efter rapporten om veteskördar och temperaturhöjning, hittade jag en annan artikel som var väl så intressant. Den heter Messaging climate change uncertainty, alltså hur man förmedlar osäkerheter i klimatförändringar. Eller kanske rättare sagt, hur man döljer osäkerheterna när man förmedlar hotbilden. Denna rapport finns också bakom en betalvägg. Men om man skrollar längst ner på sidan kan man ladda ner ett ”supplement”, ett tilläg till rapporten och där redovisas hur man kan påverka bilden av ett forskningsresultat med matematik och statistik.

Författare är Roger M. Cooke vid Delft University i Washington DC. Han ger flera exempel på hur man kan få begränsad kunskap att framstå som heltäckande. Konsten att ljuga med statistik är gammal och väl dokumenterad. Här ger han exempel på hur man kan använda den specifikt för att övertyga om att det finns ett klimathot. Ja, just det, eftersom klimatet är så komplext och vi vet så lite, så ”måste” man finna sätt att komma runt den vetenskapliga metoden. Annars skulle det inte finnas något graverande att säga om klimatet.

Bland metoderna kan nämnas logik med felaktiga syllogismer, mängdlära, spelteori, diffus precission, tvetydighet, sannolikhetsintervaller, luddigheter, Knightisk osäkerhet, expertutlåtandens träffsäkerhet (auktoritetstro), bayesisk statistik, rationell konsensus, validering av valda data (körsbärsplockning), kalibrering, kombination för beslutsfattare.

Jag har inte ägnat mig åt matematik på en nivå där jag använt alla dessa metoder, några har jag kommit i kontakt med och vissa även använt i begränsad omfattning. Jag redovisar här kortfattat hur de fungerar för att biträda lögnaktig statistik. Om någon läsare kan detta bättre än jag, läs gärna supplement eller hela rapporten om ni har tilgång till den, och berätta sedan här hur det egentligen ska vara.

Logik med felaktiga syllogismer går ut på att berätta en historia där man använder påståenden som vart och ett för sig är logiskt korrekt, men där minst ett går så att säga i motsatt riktning mot de andra. Det blir därför ett slags hopp i logiken. Summan av resonemanget blir därför logiskt ogiltigt. I värsta fall en ren och medveten lögn.

Vid mängdlära dribblar man med vilka exempel, noteringar etc. som anses tillhöra mängden pålitlig data. Ett slags körsbärsplockande.

Med spelteori gavs exemplet att om man påstår att vetenskapen med 95% säkerhet säger att en förändring inte kommer att överstiga x (grader, centimeter, ton), så kan man istället säga att sannolikheten är 1 på 20 (=5/100= 5%), att förändringen kommer att överstiga x. Då är man fri att nämna det värsta tänkbara scenariot, eftersom det ligger inom de 5% som inte är sannolika. Men mottagarna av budskapet kommer att uppfatta detta som en stor risk.

Diffus precission, tvetydighet, luddigheter och sannolikhetsintervaller används för att ge sken av säker kunskap om helheten, trots att kunskapen bara gäller en begränsad del av helheten. I klimatfrågan handlar det främst om att man hävdar att man med säkerhet känner koldioxidens egenskaper. Sedan låtsas man att detta medför att man med lika god säkerhet känner alla andra tusentals parametrar som reglerar det globala klimatet. Lögn, med andra ord.

Bayesisk statistik, Knightisk osäkerhet och expertutlåtandens träffsäkerhet är varianter på matematisk behandling av gissningar. Teorin är att om man samlar tillräckligt många gissningar så kommer de statistiskt att peka mot rätt resultat. Detta antas i synnerhet gälla för experters gissningar. Man kan då få en rationell konsensus kring var ungefär sanningen ligger. Om alla experter tror att Jorden är platt, så gäller det till Ptolemaios kommer med bevis som visar att den är rund. Om alla experter tror att Jorden är universums medelpunkt, så gäller det tills Kopernikus bevisat motsatsen. Och så vidare.

Alla dessa metoder kan kalibreras för att användas av beslutsfattare som underlag för besluten. Enligt Cooke kan tillräckligt väl kalibrerad statisk användas som beslutsunderlag utan att vare sig experter eller fakta behöver inhämtas. Kalibreringen i sig ger legitimitet till det beslut beslutsfattaren önskar bestämma. Eller som jänkarna säger ibland, ”I have already made up my mind, don’t confuse me with facts!” Ett annat praktexempel är IPCCs ordförande, järnvägsingenjören (alltså inte en klimatforskare) Rajendra Pachauris uttalande, att ”The science is settled!”

Så kommuniceras alltså klimathotet till allmänhet, politiker och andra beslutsfattare. Med en störtflod av manipulerad statistik och skrämmande påståenden om framtiden vallas fåren till rätt fålla. Sanningen är dock att det är svårt att sia, särskilt om framtiden. Vi kan ta reda på mycket om det som varit och det kan ge vägledning för hur det med viss sannolikhet kommer att bli/kan komma bli. Men den absoluta sanningen är att vi vet inte smack om framtiden.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Att förmedla ett klimathot

  1. rutger skriver:

    Du får inte glömma av lönsamheten med att föreläsa om klimathotet. En känd TV-meteolog tar 30 000 kr för 1,5 timmes föreläsning.

    • mats skriver:

      Som jämförelse med vad du har i lön som lärare i naturvetenskapliga ämnen, där du försöker förmedla vad vetenskapen faktiskt kommit till insikt om. Skrämmande!

      • rutger skriver:

        Min historielärare på högstadiet sa till oss elever en gång i tiden att vi skulle alltid skulle fråga oss vem som tjänade på det när vi inte förstod ett visst historiskt skeende. För då skulle vi alltid få ett svar.

        Han sa det i sammanhanget med islam. Varför människor övergick från att vara kristna till att bli muslimer, det var mer lönsamt att bli muslim för då slapp man vissa skatter.

        Varför var araberna så duktiga på sina jihadkrig? Det var inte bara de 72 jungfurna de skulle få. De blev rika genom sina plundringar. De brandskattade hela den forntida världen. Den arabiske 1300-talshistoriken Ibn Khaldun berättar i sin bok Muqaddimah hur rika araberna blev och som exempel berättar han om vad man samlade på. En arab samlade på hästar och hade 1000 hästar, en annan samlade på kvinnor och hade 1000 kvinnor.

        • mats skriver:

          Kanske lite off topic mot klimathotspropagandan, men om jag tolkar det välvilligt finns det två teman i din berättelse som knyter an till klimathotet.
          Den ena är att vissa människor är beredda att göra vad som helst för makt och rikedom.
          Det andra är att de som är beredda att göra vad som helst, är beroende av en effektiv propaganda för att nå sina mål. En Leni Riefenstahl som kan ge liv åt ett narrativ.

  2. Åke Sundström skriver:

    Matematiska och statistiska knep i all ära, Mats, så är de mest använda metoderna att ljuga folk rakt i ansiktet och att ägna sig åt språklig manipulation. Att låtsas vara mer korkat än man faktisk är går också hem i stugorna. Så lite av överkurs blir din lektion, men intressant likväl.Och att kalla den välbekanta lögnen om att ”klimatforskarna är eniga” (science is settled) för ”kalibrering” kan nog uppfattas som en skönmålning.

    • mats skriver:

      Jo, auktoritetstro är en styggelse i vetenskapliga frågor, ofta nog i andra sammanhang med. Typ, ”den där människan som studerat så länge måste väl veta bättre än den där som kritiserar och inte har pluggat lika länge”.

      Kan du ge något exempel på att det lönar sig att verka mer korkad än man egentligen är? Blondiner som vill ha hjälp med att lyfta något tungt, räknas inte.

      • Åke Sundström skriver:

        Jodå, det finns mängder av sådana exempel, t ex ekonomer som talar om ”samhället” när man syftar på ”staten” (somliga t o m av ren okunnighet, men det är förhoppningsvis ganska ovanligt). Därför är det heller aldrig någon som reagerar när Sveriges Radios reportrar undrar vad ”samhället” kan göra, när den tillfrågade ministern enbart hanterar statens pengar och varken har makt eller befogenhet att uttala sig för ”samhällets” räkning. Att SR i många år haft en moderat styrelseordförande har inte hjälp det allra minsta, snarare är ordvrängeriet värre nu än någonsin. .

        Eller ta ”experter” som i politiska partiers eller särintressens tjänst påstår att BNP är ett mått på välstånd. Den som läst en abc-bok om ekonomi vet bättre, men experten föredrar att göra sig dummare än han är, för att slippa genera sin politiska uppdragsgivare som skryter med den lyckosamma ”tillväxten” (mätt som BNP). Han vet förstås att chansen att få nytta av den senares ymningshorn i form av forskningsbidrag om man blundar för trixandet med ordens innebörd. .

        Ett annat exempel är att mot bättre vetande påstå att KPI-indexet mäter inflationstakten. Eller att utan protester godtar att en skatt av fingerfärdiga finansministrar döps om till ”avgift” och därför inte behöver tas med när den viktiga skattekvoten skall beräknas. D

        Den spelade dumheten har ett bestämt syfte av mindre hedervärt slag, annars finns det ju ingen anledning att förställa sig och göra sig löjlig inför kollegor – även om man vet att ingen tänker ”skvallra”.

        • mats skriver:

          Ja, just det ja. Ekonomer poserande som blondiner.

          • Åke Sundström skriver:

            Skillnaden är förstås att poserande blondiner inte skadar andra (utom möjligen konkurrerande blondiner), medan en ohederlig, korrumperad forskarkår gör AB Sverige oerhörd skada. Men huvudansvaret vilar på de politiker som ägnar sig åt bestickning och så obekymrat bedrar sina uppdragsgivare, väljarna.

            Än en gång: Sverige befinner sig i en permanent intellektuell kris, mer förödande för landet än de i och för sig mycket stora förluster som vi drabbas av genom alla de systemfel som vår politiska nomenklatura vägrar ta itu med. Och kommer undan med, just därför att de förmenta sanningssägarna är så tysta eller aktivt medverkar i ljugandet.

Kommentarer är stängda.