Tidsstudiemannens återkomst

Tillverkningsindustrin har gått vidare. Med automatisering och robotisering blir det meningslöst med tidsstudiemän i produktionen. Till vissa delar har detta ersatts av filosofier som toyotamodellen, LEAN, ISO-certifiering och målstyrning, med mera.

Men än mer har de människor som inte vill producera, utan mycket hellre kontrollera och ha makt över de som producerar bytt målgrup, arbetsområde. Istället för arbetare är det tjänstemän och servicepersonal av helt skilda slag som blir föremål för övervakningen. Exempelvis läkare och lärare påtalar ofta att de får ägna allt mer tid åt byråkrati och allt mindre åt sina egentliga arbetsuppgifter. Finns det några som tjänar på det annat än de allt fler kontrollanterna?

En lärare har berättat för mig att om en elev har problem är det viktigare för läraren, i förhållande till arbetsgivaren och kontrollmyndigheten, att skriva ned att eleven har problem, än ge eleven hjälp. I värsta fall kommer ett negativt omdöme om eleven följa denne skoltiden ut, även om problemet lösts. Denna lärare gav även exemplet med de märkliga effekter skolans målstyrning ger. När en elev uppnått målen för en kurs, så tvingas eleven göra något annat. De som har ett aktivt intresse för ett ämne och blir tidigt färdiga straffas för det. Läraren gjorde jämförelsen med Zlatan, ni vet fotbollsspelaren.

Tänk om man använde målstyrning i hans verksamhet. Medelspelaren gör kanske fem mål på en säsong, så vi bedömer tio mål som högsta elitnivå. När så Zlatan gjort tio mål förklarar vi för honom att han nått målet för säsongen och får göra något annat. Han får välja på schack eller balett. I annat fall kan han välja att slappa till nästa säsong (kurs).

Dessutom var läraren, som är naturvetare, helt på det klara med att man alltid riskerar att påverka det man mäter när man mäter något. Översatt till en skolsituation så betyder det att de betygskriterier man sätter upp och det sätt man väljer att mäta kunskaperna också blir normerande för vad och hur eleverna lär sig.

Läkarna i Sverige presterar minst vård i hela världen, ungefär. Vår vårdsektor är en av de dyraste. Misstagen, utebliven vård, vårdskadorna och även dödsfallen är besvärande höga. Varför det är så har byråkratin inget svar på, men de tar gärna fram fler blanketter.

Allt fler yrken, allt fler arbetsuppgifter beläggs med licens- och certifieringskrav. Ibland, allt för ofta, är det rena tokerier, skrivbordsprodukter utan förankring i verkligheten. Men de har skrivits av personer med akademisk examen och anställning på en myndighet. Paradexemplet är nog anvisningarna för dikning. Där man helt bortser från dikets primära uppgift, att leda bort vatten. Istället fokuseras omsorgen om allt det som kan påträffas i ett dike och som stör vattenföringen. Det är dessa hinder som fredas, som skall bevaras vid en dikesrensning. Den som ska utföra grävjobbet ska numera helst ha gått en kurs där man via slutprov avgivit löfte om att inte säkerställa dikets funktion som vattenavledare. Istället ska man i mesta möjliga mån lämna kvar det som är upphov till behovet av en rensning. Det hela är rent orwellskt tvärtomspråk, självfallet i syfte att utöva makt.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Tidsstudiemannens återkomst

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Det där med vattenbortledning, det som vi vanliga bönder och f.d. kallar för dikning är ju otroligt försummat. Det just nu rätt tid för studium. Ingen tjäle, försumbara regnmängder men studera alla blankvattenytor i såväl sådda marker och dem med normal höstplöjning. Överallt omkring mig där jag bor ser man det, vattensjukt. Dikning var något som var lantbrukare med självaktning skötte i egen regi utan ansvarslösa tjänstemäns inblandning. För övrigt var det kanske den enda vettiga funktionen dåvarande ”lantbruksnämnderna” hade när dom hjälpte till med att rita och dimensionera olika dikningsföretag.

    • Jan Suhr skriver:

      Översvämningarna i England för något år sedan och de vi hade i Getinge skedde på grund av dålig eller obefintlig dikning.

      Förr lär det ha varit dödsstraff om man inte skötte sina diken.

      • mats skriver:

        Dikena var inte huvudpoängen i dagens inlägg. Det var ett sätt att visa på sjukdomen genom att redovisa ett symptom.

  2. Rutger skriver:

    Lite kommentarer om skolan:
    Ibland är det bra att skriva ned det som händer med vissa elever när man ska konfrontera dem och deras föräldrar och för att själv ha fri rygg. Har själv haft nytta av det. Ibland förstår inte föräldrarna att deras små goa ungar ställer till problem i skolan.

    Dokumentation är ett ständigt diskusionsämne på vår skola, hur mycket vi ska dokummentera?

    När en elev är färdig med ex matten för högstadiet kan denna elev få börja med att pröva på gymnasiematte i egen takt, så tillämpas det på vissa skolor.

    Betygskriterierna finns det mycket att säga om. Som lärare är det svårt att testa150 elever eller mer på 16 olika punkter i ett ämne vilket ska gjorts innan slutbetyget sätts i nian. Ofta byts ju lärare och för den lärare som kommer sist kan det vara problem om man ska samvetsgrannt följa alla kriterierna. Detta med att söka och värdera kunskap är ett betygskriterium som återkommer i de flesta ämnena. Tänka sig att det är så viktigt att praktist taget alla lärare ska testa eleven på samma område. Själv tar skolverket ganska lätt på detta upptäckte jag när jag detaljgranskade ett nationellt prov i biologi se http://lagmansnatursida.se/natprov/natprov%20biologi.pdf sid 3 och 4.
    Det som är det centrala innehållet, ämneskunskaperna borde framhävas lite mer. Nu står det ingenting om att alla kraven ska viktas lika mycket. Man kan ju då själv vikta det som man själv tycker.

    Vara kommun där jag arbetar har den idén att var fjärde år ska alla kommunanställda ut på ett internat utrikes en vecka med föreläsningar och studier, kompetensutveckling som det så fint kallas, till en kostnad på 10-12 miljoner, ibland tillkommer lite EU-pengar till kommunens egna skattepengar. År 2013 var resan till Estland. Nu skulle alla kommunanställda drillas i LEAN. Hur gick det då? Skrev en kritisk sammanställning om detta och vad som händer då en massa lärare är en vecka på internat. Denna sammanställning skickade jag ut till mina kollegor på tre skolor och till de ansvariga. Kanske var det därför jag inte hade en chans att bli förstelärare i biologi som jag ansökte om senare. Se http://lagmansnatursida.se/scroll/Halsningar%20fran%20Parnu.pdf

Kommentarer inaktiverade.