Dagens sorgeämne

Efter en sådan undersökning som jag presenterade igår, det tar några dagar att läsa in, tar jag den enkla utvägen och kommenterar en observation ur vardagen som den framstår vid slötittande på TV.

Det som det verkar göras mest reklam för är betting- och datingsajter. Nej inte tillsammans, även om det vore ett nytt spinn på saken. Men reflektionen av att se all denna reklam blir helt enkelt följande. Gör folk inget annat nu för tiden, än att hoppas på att ro hem storkovan utan arbetsinsats och att finna drömpartnern med ett musklick?

Lägg därtill Melodifestivalens glättiga nonsens. Är det den publiken, som ska delta initerat i politiska debatter? Är det det svenska folk som ska välja världens bästa politiker? Nej svenskarna hålls i ett töcken av en dröm om en lättjefull tillvaro utan eget ansvar. Detta tillstånd är socialisternas bästa bundsförvant. Vid varje seriös debatt rämnar socialismens förljugenhet. Det är därför den måste tas på alla platser där de inte vill ta den.

Tyvärr kommer den delen av folket förmodligen aldrig att sätta sig in det jag skrev om igår. Utan ett folk som engagerar sig i det som angår dem, kommer det aldrig gå att etablera ett styre av folket, för folket, genom folket.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Dagens sorgeämne

  1. Erik Andersson skriver:

    Bröd och skådespel åt folket har nyttjats sen romartiden. Det håller än idag! ;)

  2. Thomas Gunnarson skriver:

    Vem tittar på TV?

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    ”Tyvärr kommer den delen av folket förmodligen aldrig att sätta sig in det jag skrev om igår”.
    Det gör dom visst, hav tröst. Men det kommer inte att ske utan umbäranden och elände tyvärr.
    Förutom ”nykolonisationen” får nog någon form för bristsituation öppnat ögonen på medborgarna och har vi inte mat för dagen eller lider på annat vis är det inte säkert socialistpropagandan har så stor verkan. Det här med att låta små oavsättliga, skattefinasierade byråkrater med privata agendor producera livsmedel från en inglasad betongbunker i något storstadsgehtto blir nog ett övergångsfenomen får vi hoppas.
    Knappast någon livsbejakande människa älskar socialismen eller kommunismen och vem tror man bekräftar detta idag om inte Hr. Putin. Han har lyckats med att studera sveriges degenererade innevånare och är nog övertygad om att det umbäranden som hans egna trogna har stor erfarenhet av kommer att sudda ut vår identitet inom allt för länge och med den vår personliga frihet! Många öser invektiv över Putin men rannsaka gärna våra egna korrupta politiker som utan att tveka tillåter att man genomför en socialistisk statskupp i Sverige värdig en Castro eller Chavez.

  4. Sture Åström skriver:

    Igår skrev Tobias Lindberg en ledare i HD-Sydsvenskan, med en avslutning, som föranledde följande insändare från mig, ännu opublicerad:

    Tobias Lindberg skriver ”grekerna dömdes till umbäranden för brottet att ha litat på sina politiker.”

    Att lita på sina politiker kan aldrig vara ett brott. Det är själva vitsen med demokratin. Men grekerna kan kritiseras för att ha röstat in ansvarslösa politiker. Det som nu händer är att de får ta ansvar för sitt röstande. Det är också en del av demokratins mest grundläggande funktion.

    Om väljarna har blivit vilseledda på något sätt är en annan fråga. Om media systematiskt vinklat den politiska debatten ligger ett stort ansvar på dem, men det kan jag inte bedöma, eftersom jag vet för lite om Grekland.

    Det som händer där blir en enormt viktig läxa för alla Europas väljare. De måste bättre förstå hur stort ansvaret är med sitt röstande. Även i Sverige har vi politiker, som lockar väljare med ansvarslösa löften.

    Av de skäl som både Mats och Samuel understryker är det viktigt att grekerna får ta ansvar för sitt röstande. Det blir en demonstration av demokratins villkor för att kunna fungera. Demokratin är ett sätt att styra landet, d.v.s. vad vi tekniker kallar regleringsteknik. Dess lagar gäller inte bara teknik.

    Det kan beskrivas så här:

    Problem i verkligheten föranleder önskningar hos väljarna.
    Politikens kandidater förklarar hur de vill åtgärda problemen.
    Väljarna röstar på politiker, som de tror kan rätta till problemen.
    Politikerna vidtar åtgärder, som får resultat i verkligheten.
    Verklighetens nya problem föranleder nya önskningar hos väljarna.

    Det blir ett stabilt system, eftersom första styrsignalens slutresultat resultat återförs till början av processen. Men det gäller endast om informationen om de olika stegen är sanningsenlig, d.v.s. styrsignalerna störs inte av ovidkommande signaler.

    Nu har vi ett så komplicerat samhälle att för varje steg beror väljarnas uppfattning på medias beskrivning av det. Där har vi dagens största problem. Media bemannas av okunniga, ologiska, överåriga studenter, som ofta är besatta av ambitionen av att ”påverka”, d.v.s. lura väljarna, för att ”rädda världen”.

    Väljarna blir systematiskt felinformerade. Dessutom har skolsystemet sänkt kraven så lågt att en stor del av befolkningen inte har kunskaper nog att förstå de verkliga sammanhangen.

    Detta gör att demokratin inte kan fungera. Jag fann en beskrivning här:

    http://narrskeppet.blogspot.se/2014/06/sveriges-steg-mot-fascism.html

    Hur stoppar vi den utvecklingen ?

  5. mats skriver:

    En bra artikel av Ville Väljare i Narrskeppet.
    Ett problem med den styr- och reglerteknik Sture nämner, är processen med väljarnas önskningar. När väljarna inte har moralisk kompass eller etisk insikt nog att välja bort de politiker som föreslår att det är lagligt för staten att ta från dem som har för att ge till dem som röstat på den vinnande politiska konstellationen, då blir signalerna in i systemet felaktiga.
    När väljarna kan önska och rösta sig till andras egendom eller frukten av andras arbete och de belönas för detta av korrupta politiker, då fungerar inte demokratin. När ”forskning”, utbildning och nyhetsrapportering bejakar denna vrångbild av demokratin, så saboterar de den. Fel politiker väljs till det ansvar det innebär att styra landet.
    Mitt enda hopp är ett fritt och engagerat internet. Det är därför jag lägger ner viss tid på Frihetsportalen. Jag är tacksam för alla besökare som tittar in och särskild för dem som bidrar med insikter och åsikter. Jag är glad för alla andra bloggar som jobbar i samma anda!

Kommentarer inaktiverade.