Prätorernas lag

Annonstidningen Direktkontakt avslöjar hur rättsäkerheten i Sverige inte fungerar. Finansminister Gunnar Sträng införde reklamskatt 1972, men fackpress var undantagen. Efter utredningar och en, säger endast en enda dom, i kammarrätten fastlogs att det var Postverket som bestämde. Deras regler sa att en tidskrift som innehåller mer än 75% reklam inte distribueras som en facktidskrift. Alla inblandade, företag och myndigheter accepterade detta utslag. Dessutom medgavs 50% skatteavdrag för kreativa kostnader.

Detta är nu mer än 40 år sedan och allt har varit ”frid och fröjd”. Men se nu är prätorerna hos masen på jakt efter syndare. Direktkontakt är en av de syndare som fastnade i deras garn. Kontrollanterna kom på besök och ville veta hur tidningen redovisar sina annonser. Efter att ha tittat på den fysiska redovisning bestämde att tidningen ska betala 800000 kr i undanhållen skatt samt dessutom 200000 kr i straff för förseelsen.

När tidningen vägrade tro att kontrollanten hade räknat rätt, tidningen hade ju följt kammarättsdomen till punkt och pricka, drog kontrollanten fram ett 16 år gammalt och tummat exemplar av SFS (Svensk Författningssamling). Där hade någon kreativ myndighetsperson fått infört att redovisningen för avdraget på reklamskatten måste redovisas på två rader i deklarationen. Direktkontakt hade naturligtvis endast yrkat avdraget på en rad.

Kontrollanten medgav att det inte var någon idé att kräva betalning för alla år som tidingen gjort fel. Det skulle helt enkelt nacka hönan som värper guldägg. De är några få som åker land och rike runt med sitt exemplar av SFS och kräver in syndapengar.

Till saken hör att utgivaren innan tidingen startades hade kontrollerat allt som de kunde komma att tänka på. Men myndigheterna har endast upplysningsansvar, det vill säga att de i bästa fall lämnar bindande svar på direkt fråga. De har inte informationsplikt, alltså plikten att i förväg gör si eller så, för att det ska bli rätt.

Undantaget är Naturvårdsverket som därutöver tycks ha propagandaplikt för att förebereda framtida lagstiftning. Verket förefaller inte ens behöva tala sanning i sin propaganda. Detta är i och för sig en annan fråga än den om skatteverkets uppförande. Det gemensamma är att de alla är prätorer.

Det är väl ingen som är förvånad över att de som gillar och försvarar denna ”skattefili” också försvarar FATCA-avtalet med USA. Dess socialdemokratiska tillskyndare i riksdagen tycker att det är rimligt att man jagar skötsamma privatpersoner som är verksamma i två eller flera länder, som kompensation för bankernas svindlerier! Svindlerier som de alltså inte fick något straff, utan tvärtom belönades för.

I SVT sitter skattegeneralen Ingemar Hansson och myser som en katt vid gräddfatet, när han berättar hur uppgifter från banken HSBC och nya internationella avtal gör alla privata pengar till offentliga medel att godtyckligt brandskattas.

Det här inlägget postades i Äganderätt, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Prätorernas lag

  1. dolf skriver:

    Det stavas tydligen ”pretor”, inte ”prätor”. Inte för att vara en petimäter, utan för att det förmodligen finns fler än jag som behöver slå upp ordet. (Pretor var alltså en benämning för en romersk ämbetsman under antiken,närmast under konsul. Jag antar att man i sammanhanget skall förstå det ungefär som småpåve.)

    • mats skriver:

      Nja, det brukar stavas praetor vilket bör uttalas prätor. Därför skriver jag prätor. Det är naturligtvis ett latinskt uttryck, alltså från ett utdött språk. Hur orden från utdöda språk ska uttalas finns det olika uppfattningar om, bland annat beroende vilket språk man själv talar till vardags.

      • dolf skriver:

        Jag slog upp det både i Svensk ordbok och SAOB, där förekommer varken stavning med ‘ä’ eller ‘ae’, vilket var själva anledningen till att jag anmärkte på det. Inte för att jag tycker att stavningen är viktig i sig, utan just för att man skall kunna slå upp det. Jag kom på omvägar underfund med att det stavas ”pretor” på svenska, och kunde således slå upp det.
        Jag förutsätter själv att folk som läser mina inlägg har hyfsat bra ordkunskap, men i fall där jag använder mig av termer och uttryck som jag inte rimligen kan förvänta mig att läsarna skall känna till brukar jag länka till definitioner för dem (och alldeles speciellt ifall de inte finns med i vanliga ordböcker).

        • mats skriver:

          I SAOB finns den latinska stavningen med ae. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
          När jag letade efter ordet på svenska slog det mig aldrig att leta efter pretor. Fast jag hade ju aldrig sökt Täby på Teby heller. Trots att det är så lokalbefolkningen säger.
          Du har helt rätt i att jag borde ha stavningar eller hänvisningar som folk kan söka på. Det är därför Prätor finns med i min egen ordlista. https://www.frihetsportalen.se/ordlista/
          För säkerhets skull ska jag lägga till stavningen med e.

          • dolf skriver:

            Jaså, det dyker inte upp som uppslagsord i alla fall. Både ”praetor” och ”prätor” förekommer i härledningar, noter och citat, men det gör ”ämbexman” och ”konsufl” också.

            • mats skriver:

              Jo, jag är lite dålig på att söka på internet, i kylskåpet också enligt närstående expertis.

              Sedan kan man väl tycka att våra språkvårdare är lite konstiga ibland. De vill gärna sätta en ”svensk” prägel på ord även när det inte är motiverat. Prätor är ett sådant exempel. Så på ren envishet fortsätter jag skriva Prätor.

              OT kan jag nämna att i Västerbotten heter Lennart, Lännart

              • dolf skriver:

                Ha ha, och i delar av Västergötland heter ”röv” ”räv”, vilket kan vara bra att veta om skulle råka höra västgötar skämta om bögar som fått rävungar.
                Jag anser väl att det är bra att man försvenskar ord i den mån det går så att de bli böjningsbara och passar in i det svenska språket. Tog en tid att vänja mig vid ”mejl” istället för ”mail”, men i andra fall … säger ju hellre ”tanks” än ”tankar” om man nu talar om stridsvagnar.

Kommentarer inaktiverade.