I samma nummer av Entreprenör där jag fått in min debattartikel om det falska klimathotet, finns en artikel om klimatsmarta företag som går i bräschen för minskade utsläpp. I pappersupplagan finns en graf som visar hur höga koldioxidskatterna är i olika länder. Men den finns inte med i nätupplagan, trots att eller möjligen just för att den kastar ett helt annat ljus över frågan. Därför återger jag den här.
Sverige ligger skyhögt över andra länder i CO2-skatt. I den budget Magdalena Andersson presenterade i veckan ingår höjda bränsleskatter. De sägs ska hjälpa klimatet. Men det är ren och skär penningförstärkning till staten. Att de dessutom innebär en black om foten på såväl företag som medborgare framgår tydligt av den visade grafen.
Svensk elproduktion skapar noll utsläpp av koldioxid. Som framgår av min debattartikel och tusentals andra inlagor och vetenskapliga rapporter så är hypotesen om koldioxidens bidrag till en klimatförändring starkt ifrågasatt. Varför får vi ingen uppriktig upplysning och debatt om saken?
Jag läste i Illustrerad Vetenskap nr 13 förra året om just koldioxidutsläpp.I den italienska byn Ciampino gör vulkanaktivitet att sju ton koldioxid varje dag släpps ut i atmosfären från naturliga lager i marken.När man läser detta så undrar jag vad vi håller på med i Sverige. Och efter vad jag förstår så innehåller jordskorpan massor av just koldioxid som hela tiden sipprar ut.det kan vi inte göra något åt,för egentligen är det bara positivt det ökar grönskan på jorden.
Stämmer bra. Den vedertagna uppfattningen (gissning) är att människan står för ca 3% av den koldioxid som tillförs atmosfären. Vissa forskare hävdar att den naturliga variationen mellan olika år är större än vårt bidrag.
Notera den ”stympade” figuren, som ger en felaktig visuell bild av Sveriges extrema CO2-beskattning i förhållande till omvärlden. Den ovane eller okritiske läsaren blir vilseledd – vilket möjligen kan vara avsikten. Avbrutna skalor är i alla sammanhang ett oskick!
Den svenska toppnoteringen blir än mer remarkabel om man beräknar skatten per kilo utsläpp av CO2. Efter den senare siffran ligger nära noll närmar sig kiloskatten oändligheten. Den aspekten bör starkare betonas. Den objektivt motiverade skattesatsen är NOLL kronor per kilo CO2. Men en generellt högre skatt på miljöpåverkande energislag, lika för alla, t ex en energimoms på 50 procent, går att försvara. Det tror jag vi är eniga om.
Som väntat blev det inga genmälen från Svenskt Näringslivs sida efter din utmanande artikel i Entreprenören. Tystnad är SN:s och alla andra IPCC-anhängares enda vapen – och det utnyttjar man optimalt. Men det är värre att även klimatkritiker (som Stockholmsinitiativet) tiger om klimatskatterna och därmed i praktiken stöder den klimatnoja man säger sig bekämpa. Hyckleriet och ljugandet är magstarkt i alla läger. Med denna blogg som ett av få undantag.
Bra att du påpekar illustrationens skala. Kan vara bra för dem som inte är vana att analysera statistik. Om det är en brist eller ej att den är uppdelad i tre delar kan man tvista om, men skalenligt är det ju inte. Med det menar jag att det på en tidningssida, som det här är frågan om, måste allt vara läsbart med den storlek man väljer på bokstäverna. Skulle man göra en helt skalenlig figur som är läsbar även i den runda delen till höger, skulle man behöva minst ett par sidor för att visa Sveriges position.
Om man ska ha en skatt på energi finns det väl bara två vettiga alternativ. Antingen moms på försäljningspriset eller ett fast pris per kilowattimme. Helt utan kompensation för miljöpåverkan. Hur ska man på ett rättvisande sätt kunna ställa koldioxidens välgörande effekt för växtlivet mot vattenkraftens vandringshinder för fisken?
Jag tror det varit möjligt att skapa en korrekt vänsterskala om den högre omfattat fler länder.
Som du vet håller jag på PPP-principen, den som innebär att miljökostnader bör synas på prislappen, t ex via en miljöavgift eller en högre momssats. Vad har du emot den utmärkta logik som en gång knäsattes av Eric Dahmén?
Och var din artikel den förannonserade bomben? Entreprenören har nog för få (och alltför maktlojala) läsare för skapa någon jättlik krevad, men rätt förstås att likväl försöka röra om i grytan. .
Jo, jag vet att du håller på PPP. Precis som du vet att jag inte är beredd att ge absolut tolkningsföreträde. Bland annat för det jag redovisade i förra kommentaren. Vem kan korrekt och objektivt beskriva miljöpåverkan och därtill sätta en rättvis prislapp på densamma?
Nej, det lämnar utrymme för mer godtycke än jag är beredd att lämna ifrån mig av rådigheten över min egendom.
Jag minns inte om jag kallat det för en bomb, men ett genombrott eller en överraskning, är jag beredd att kalla det. Att det inte skulle vända på allt visste jag på förhand. Artikeln och inte minst antalet kommentarer har gjort att den uppmärksammats av disqus som skickar ut blänkare till användarna. Det känns som en framgång.
Man kan hålla med om PPP-principen, att den som förorenar också skall städa upp efter sig, men se upp med att systemet sköts på rätt sätt, av opartiskt folk, inte av politiker. Och inte med enskilda egendomar, som du kanske har i åtanke, utan med produkter och processer, där kan det fungera hyggligt.
Så bra att artikeln gav fler reaktioner än jag kunde förmärka, fanns det andra kommentarer än vi tre eller fyra på debattsidan? Men visst hade det varit än bättre om Svensk Näringsliv vågat sig ut på banan. Men det här är en för Lemne & Co känslig materia . svek mot den egna ideologin och mot en majoritet av medlemmarna. Sånt man undviker att avhandla i publika sammanhang – och helst inte alls,
.
Att det är känsligt för ledningen att bryta invanda spår är naturligt. Särskilt som en del riktigt stora medlemmar använder klimathotet för att tjäna pengar.
Jag ska kolla lite senare med tidningen om de fått några reaktioner som de vill berätta om. Det är väl inte helt omöjligt att någon vill skriva en motartikel, vilken jag hoppas få bemöta då.
Läser i promemorian från finansdepartementet om energiskatter att man förutom KPI-reglering av energi- och koldioxidskatter vill införa koppling till BNP. Två procentenheter i schablontillägg till KPI, men höjningen skall läggas i sin helhet på energiskatten. Tanken är att bränsleskatterna ska öka i takt med reallöneförhöjningar och inte som nu minska i andel av reallönen. Då BNP per capita har minskat sedan toppåret 2007 så har vi blivit fattigare sedan dess. Det betyder att skatteandelen av vår inkomst ökar för fordonsbränslen. Men än så länge är visst inte väte belagt med energiskatt vad jag kan se.
Räkna med att det blir ännu värre när Åsa och Magda blir varma i kläderna!
Måttet på CO2-skatten visar hur galna våra svenska politiker är.
Ja, den där stapeln liknar attraktionen på Liseberg där man slår en klubba i ett block som via en hävstång skickar en vikt uppför en räls mot en klocka. Klockan har redan klämtat för den svenska idiotin, men politikerna vägrar lyssna.
Vad har den samlade panelen här för synpunkter på koldioxidens roll i havsförsurningen (ocean acidification)?
/robert
Haven är en del av kolcykeln. Vattens förmåga att behålla gas är beroende av vattnets temperatur. Mycket av den koldioxid som tillförs haven kommer via underjordiska utsläpp på havsbotten, ”stokers” och liknande.
Detta verkar inte vara ett problem. Undersökningar gjorda av bland andra Craig Idso visar att kalkberoende arter, som korall och skaldjur enkelt anpassar sig till varierande surhet orsakar av CO2. Något som de gjort genom hela historien och därför finns kvar än i dessa dagar.
Havsförsurningen är ett felaktigt uttryck. Havets vatten är basiskt och blir möjligen aningen mindre basiskt av mer CO2, men det kommer aldrig att bli surt.
Ett PS. Även om du, Mats, är tveksam om möjligheten att tillämpa PPP på ett korrekt sätt borde du fundera över poängen med att likväl åberopa den i debatter mot Svenskt Näringsliv, SN, och hela det politiska etablissemang som godkänt denna ganska självklara princip. Det finns inget bättre sätt att bevisa att den svenska klimatpolitiken är totalt galen och att SN talar med dubbla tungor. Det blir ett självmål att avstå från att nämna det allra starkaste argumentet. Och då blir det en klen tröst att ditt inlägg i Entreprenören i övrigt var så välformerat och nära nog heltäckande.
Så din egen åsikt om PPP blir i det här fallet av sekundär betydelse. Och jag tror att du i själva verket redan godkänt denna grundbult när det gäller energibeskattningen, via ditt OK till en slopad CO2-skatt, låt vara att du vill ha en helt enhetlig beskattning, medan jag, som PPP-lojal, förordar en differentiering mellan miljöpåverkande energi (kol,olja,kärnkraft,vattenkraft) och klart miljövänliga alternativ som biobränslen och solpaneler.
Jag saknade också din kommentar till min slutsats att Stockholmsinitiativet ”i praktiken stöder den dårskap man säger sig bekämpa” – genom sin vägran att ta avstånd från koldioxidskatten, klimatnojans konkreta redskap. I motsats till SI har du själv insett den tvingande logiken i att en ofarligt gas inte skall straffbeskattas, men vad jag kan minnas har du inte framfört denna viktiga synpunkt på deras blogg, Klimatupplysningen, KU. Rätta mig om jag har fel. Om inte, använd då gärna några minuter till att klargöra för KU:s läsare var du står.
Jag antar att vi är ense om att CO2 inte är en miljöfarlig gas. Då är vi även ense om att det är ohederligt på grund av bristande logik, att beskatta utsläpp av CO2 som ett miljöfarligt utsläpp.
I det läget är jag med på att PPP är ett bra argument för att inte beskatta CO2.
All energiverksamhet har miljöpåverkan, även biobränslen och solpaneler. Där finns en brist i nyanseringen av miljöbestämmelserna. För när man enligt miljöundersökning finner att ett ämne eller en verksamhet har miljöpåverkan, så klassas den mer eller mindre automatiskt som miljöfarlig. Den nyansering som finns i vardagsspråket, miljöpåverkande, miljöskadlig, miljöfarlig finns inte där. All miljödebatt, allt miljöarbete blir så svart-vitt att det blir otäckt.
Jag läser inte KU så mycket numera, skummar artiklarna ett par gånger i veckan kanske. De gör nämligen i mina ögon det taktiska misstaget att inte tillräckligt tydligt påpeka att klimatfrågan är en politisk fråga, eftersom IPCCs uppdrag är entydigt politiskt. De försöker hålla en vetenskaplig nivå och föra en politisk debatt med enbart vetenskapliga argument, där vetenskapliga frågan dessutom är definierad av motståndaren.
Så de accepterar principen om en CO2-skatt, det har jag faktiskt inte noterat eller tänkt på. Men det verkar ju heltokigt, även ur deras förment vetenskapliga sätt att tänka.
Ja KU är för vetenskapligt men det beror väl på att det mest är vetenskapsfolk som driver sajten. Det behövs sannerligen ett forum för klimatkritiskt politiskt yttrande som en motpol till det galna tillstånd som nu råder i landet.
Eftersom man accepterat att frågan är avgjord och att det bara återstår arbete för att motverka katastrofen så accepterar man alla åtgärder som beslutas.
Svenska politiker är stolta över att vi har världens högsta CO2-skatt.
Se mitt svar till Mats när det gäller KU:s vetenskaplighet.
Jag betvivlar att alla svenska politiker är stolta över vår höga CO2-skatt. De initierade – sådana finns – skäms, det är nog bara andraplansfigurerna, knapptryckarna som känner sig stolta, men det betyder bara att de är precis lika grundlurade som väljarkåren.
Vilken omväxling att diskutera med dig, med din respekt för logik och objektivitet, i stället för med skojarna i Stockholmsinitiativet. Jag uppskattar verkligen att du medger att PPP kan och bör användas för att avslöja växthusspöket och alla de prostituerade ”forskare” som är klimatnojans möjliggörare. Bra att du att du nu också inser att SI-bloggen Klimatupplysningen resonerar helt ologiskt om klimatskatten och därmed säljer ut sin intellektuella heder (men har rätt i många av de naturvetenskapliga frågorna). Och på sista tiden har man även upptäckt och skrivit om att IPCC som en rent politisk panel, ingen expertgrupp, som svenska PK-media yrar om.
Det enda som tycks kunna förklara KU:s förvirring är att många av deras ledande bloggarna är varma kärnkraftsanhängare. Kanske har de, efter mina för många irriterande inlägg, insett att ett slopande av koldioxidskattan innebär slutet på den svenska atomkraftsparentesen. Det skulle betyda att SI och KU i högre grad älskar kärnkraft än hatar klimatlögnerna.
Ditt korrekta påpekande om bristen på nyanser i miljöklassningen vill jag för egen lösa genom att klart miljöstörande energi belastas med dubbel moms, medan vanlig moms utgår för miljöneutrala energislag (bl a biobränslen).