Medscape har gjort en stor enkät bland läkare i Europa och USA. Den koncentrerar sig på läkarens förhållande till patienten och beslut om vårdinsatser. Det visar sig, föga förvånande att amerikanska läkare är väsentligt mer öppna för att lyssna till patientens önskemål och låta det inverka på beslut om vård. Europeiska läkare är mer självsvåldiga i synen på patient och vård.
Förtydligat uttryckt ses amerikanska patienter som subjekt med egen vilja och egen rätt till sin kropp, sin vård och sina beslut. Europeiska patienter betraktas som objekt som utan egen talan vilka ska utsättas för vårdens expertis. Snacka om att man känner igen detta från svensk vård!
Dessutom visar det sig att amerikanska läkare i högre grad anser det viktigt att felgrepp och felbehandlingar redovisas, även om de inte lett till bestående men för patienten. De europeiska tycker inte det är lika viktigt. Likaså är de amerikanska läkarna enligt egen utsago mer benägna att anmäla kollegor som av olika anledningar inte längre är lämpliga fortsätta utöva yrket.
Undersökningen som bygger på frivilligt deltagande och alltså inte på ett statistiskt likvärdigt urval, redovisas i Läkartidningen. Som jag ser det är ändå skillnaderna så stora att de måste betraktas som statitistiskt signifikanta. De borde dessutom leda till en högljudd debatt om vårdens kvalitet i landet med ”världens bästa vård”!
Den som är vårdverksam och prenumererar på Medscape kan läsa hela enkäten här.
Det var en viss f.d. guvenör i Alaska som varnade för ”deathpanels”, nämnder som skulle få det slutliga avgörandet över liv eller död under ”obamacare”. Hos oss i Sverige praktiseras det numera av oavsättliga, skattefinansierade tjänstemän med privata agendor!
Instämmer helt i detta.Min hustru fick leukemi och botades för detta.Allt var bra, men sedan tillstötte komplikationer och nu började problemen,som inte klarades ut.Det var medicineringen som blev en parodi hur lite man kan inom läkarkåren om detta,förstår jag nu.Min hustru hade en njure och ej helt fungerande.Hon fick även en böld på halsen som man inte gjorde något åt under 7 månader,troligen cancer. Min hustru avled i mars och var helt förlamad i underdelen från midjan och ner,hon kunde alltså inte gå eller göra sina behov.Man satte även in sondmatning.Min dotter var närvarande och såg hela tiden vilka biverkningar medicinerna gav,man brydde sig inte.Sjuksköterskorna skrev aldrig upp de olika biverkningarna av medicineringen.Min dotter och jag blev utslängda för att vi ifrågasatte efterbehandlingen av min hustru.Fick bara vara där på besökstid,fastän hon fått en dödsdom.Hon fick liggsår som man inte ens kollade på ronden,djupt som en knoge.Nej eftervården och vad den orsakade är en parodi.Min hustru kunde inte ens tala på slutet och önskade bara avsluta livet,det blev så. Sondmatningen togs bort tre dagar senare avled hon.Vissa läkare var helt okänsliga,påpekade bara jag har varit läkare i 23 år och kan detta,men det kunde han inte.Man sade även att man arbetade så nära varandra,men det gjorde man inte.Den ena läkaren visste inte ens vad den andra gjorde.Man gav smärtlindrande för hon hade ont i benen,hon hade ingen känsel i dessa!!!
En förskräcklig historia, men jag är rädd att den inte alls är unik. Samtliga delar av vad du beskriver har jag hört från andra drabbade, men sällan allt på en gång.
I decennier har svenskarna satiriskt skämtat att man ska vara kärnfrisk om man ska överleva svensk vård.
Läkarna har lyckats göra vården till skyddad verkstad. Om det är något skyddad verkstad är känt för, så inte är det kunskap och kvalitet.
Det är samma sak med sjukvården som med mycket annat inom det socialistiska Sverige. Inom sjukvården har vi inga fungerande marknadsekonomiska system. Vi har ingen konkurrens och ingen som direkt kan ställas till ansvar för felaktigt utförd vård.
Vi drabbas av detta felkonstruerade system hela tiden, det blir dyrare och vi får sämre vård.
Samtidigt måste vi väl ha världens mest självgoda läkare. Jag kommer ihåg hur svenska läkare gjorde kommentarer efter tsunamin om hur välutvecklad och kompetent den Thailändska sjukvården var. Det var uppriktigt sagt förvånade över detta! Denna självbild som läkare i Sverige har är minst sagt förödande för oss som är patienter, de vill inte bli ifrågasatta. Själv fick jag skäll av en läkare när jag ställde motfrågor för att få ett förtydligande av hans påståenden. De sitter på sina höga hästar och är vana att folk gör som de säger.
Och nu med nuvarande regering är de på väg att bryta det som med tiden kunnat bli bättre, en fullvärdig privatisering av sjukvåden!