Detta kan jag behöva hjälp av kunniga läsare att få rätsida på. En internationell grupp forskare, med svensk medverkan, har undersökt hur ökad tillgång på koldioxid i atmosfären påverkar växters kväveupptag och därmed proteinbildning. Man har tydligen studerat gräs, sädeslag och träd. Varför proteinhalten i träd skulle vara intressant framgår ej.
I de artiklar jag läst, den svenska verkar vara en direkt översättning från en engelsk pressrelease, finns inga siffror som ger någon konkret information. Det finns ingen information om det gäller lika för växter med C3, C4 eller CAM–fotosyntes. Minskningen av halten protein, som är kväveupptagsberoende, sägs vara större än vad som kan förklaras med utspädning. Det vill säga att växterna även i dessa försök växer till bättre i volym med tillskott av CO2, men att mängden protein i växten inte följer ökningen i växtmassa. Inga siffror på ökningen av CO2, vilken atmosfärshalt den motsvarar. Ingen redovisning av ökningen av växtmassa.
Tyvär är det inte fri tillgång till avhandlingen. Den finns bakom en betalvägg på en sajt som heter Global Change Biology. Redan där blir det suspekt. Det verkar vara en ren propagandasajt där man redan i förväg bestämt sig för att koldioxid medför allvarliga hot mot planeten och livet på jorden. Med det namnet liknar det frågesporten Jeopardy, där man från början bestämt sig för svaret och sedan letar efter en lämplig fråga som passar till svaret. Att jeopardy på engelska betyder risk eller fara, är en passande beskrivning av upplägget.
Jag får helt enkelt känslan av att man försöker säga något man egentligen inte har täckning för och medier världen över sväljer påståendet i pressreleasen utan att kolla vad som verkligen står i avhandlingen. Genom att lägga den bakom en betalsajt visar att man inte vill att den ska kunna läsas fritt och allmänt. Trots att forskningen med säkerhet fått tillgång till allmänna medel.
Skulle den lilla ökning av CO2 i atmosfären som skett, vara ett problem med nuvarande växter är jag övertygad om att växtförädlingen har en räcka lösningar på detta. Om det dessutom skulle möjliggöra att tidigare marginaliserade jordar åter tas i bruk, kan inte det heller vara ett problem.
Här finns mer att läsa om relaterade aspekter på växters liv och utveckling, för den som ärintresserad. Calvin-cykeln, kärlväxter, fröväxter, frö, sädesslag, proteinsyntes.
RSS – inlägg
Glöm inte kvävefixering:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kvävefixering
Ett sidospår i länken är att salt- och järnhalten i östersjön påverkar algblomningen i allra högsta grad.
Bra påpekande!
Jag har fått tag i avhandlingen jag refererar till ovan. Ska läsa den senare. Måste ut och fälla lite träd nu.
😉
Ett tips,
Var uppmärksam på om de nämner något om jordens kvalité, är det lite skralt med just rhizobium bakterier eller kvävefixerare på provytan blir resultatet därefter.
P.s. var rädd om al, de fixerar kväve
Tja, kvävegödsling i skogen är väl ett känt fenomen…
Med högre CO-halt i luften växer nog skogen än bättre…
När det gäller utspädningseffekten, har forskarna då tagit med effekten av minskad fotorespiration till följd av ökad koldioxidhalt? https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotorespiration
Bra fråga. Jag har hunnit läsa metoddelen i undersökningen men inte hunnit läsa resultat och diskussion. I metoddelen har jag inte läst något om fotorespirationen.
Däremot framgår där att de endast tagit med växter med en livslängd över 7 år. Detta val är gjort för att utjämna årsmånsvariationer.
Metoden utesluter i stort sett alla jordbruksgrödor. Även vallen avkastar ju dåligt efter 7 år och proteininnehållet blir förhållandevis lågt jämfört med cellulosadelen. Det vill säga protein≈kväve, ved och cellulosa≈koldioxid.
Här kan finnas hela förklaringen till deras resultat. I så fall är det inte så att ökad CO2 minskar N-upptag, eller N-tillgänglighet. Det kan helt enkelt vara så att ökad ålder på växten medför minskat N-behov!
Barn och vuxna har som bekant lite olika näringsbehov.
Ska läsa lite mer och funder på jag skriver nytt eller kommenterar här. Här är i vart fall en länk till avhandlingen.
http://www.researchgate.net/publication/274407934
Hm, enbart grödor som kan bli äldre än 7 år? Borde de inte kanna ta t.ex. skördar i 7 år och räkna ut ett medelvärde?
Dessutom borde det vara relativt enkelt att göra kontrollerade försök i en klimatkammare, där den enda skillnaden är olika koldioxidhalter?
Detta är försök gjorda i öppna fält där man tillsatt CO2. Man ville inte göra om de gamla försöken som är gjorda i växthus. Avhandlingen har en tydlig lutning åt att vilja finna något negativt man kan säga om koldioxids inverkan, inte nu längre på klimatet, utan på livet på Jorden.
Det står så här i näst sista stycket i set-upen:
”To investigate the long-term dependence of responses to eCO2 on the duration of CO2 exposure, only perennial vegetation which was exposed ≥ 7 years was included.”
Nu vet jag mer. Världen går nog säker även denna gång. Det är endast icke-baljväxter av C3 typ som svarar negativt på ökad CO2. Den negativa effekten klingar dock av med tiden och växterna anpassar sig. Det vill säga återgår till sin normala funktion efter några år.
Man kan ju tycka att duktiga grävande journalister på lantbrukspressen skulle ha kollat upp detta innan de börjar larma om hot mot livsmedelsproduktionen.
Jo, det gäller att ”sälja in” sin rapport.
Påstår man att det inte är någon fara, kan det bli svårt att få mer anslag framöver.
I hela rapporten finns inte en enda tabell eller graf redovisad. Alla siffror ges i löpande text, oftast med hänvisning till andras undersökningar. Detta gör det mycket svårt att bilda sig en god uppfattning om vad som avses och naturligtvis vad som kan vara orsak och verkan, eller om ens de påståenden som förs fram har förankring i riktiga undersökningar. Det kan vara så illa att det är en bild som kan tecknas när författarna läser andras undersökningar med en viss propagandaeffekt som mål.
Praktexempel på vad som händer när det inte finns någon negativ återkoppling?
Det är extremt viktigt arbete du gör här Mats, att belysa detta feltänk.
Förra året läste jag en avhandling från USA där de påstod att fläsk och fågel var de miljövänligaste alternativen.
En av avgränsningarn de hade gjort var vilken betydelse gödseln hade för jordbruket.
Nu har jag bara relativt ytliga kunskaper om jordbruk, men så myckel begriper jag att en sådan rapport är fullständigt värdelös i praktiken.
Sådana här, direkt felaktiga, undersökningar kommer de upp som beslutsunderlag riskerar vi att ligga jäkligt risigt till i framtiden.
Än en gång Mats, bra jobbat.