Tege Tornvall är dagens gästskribent Han har skrivit boken ”Solen driver vårt klimat. Vetenskap, debatt och politik”, som utkom 2013. För nätverket Klimatsans har Tege nyligen skrivit nedanstående sammanfattning. Det är en sammanställning av fakta i klimatfrågan. Fakta som ibland förvrängs, ibland förtigs.
Boken kan beställas på Teges e-postadress: tege.tornvall@telia.com. Pris 248 kr.
Tege skriver: ”Nedanstående sammanfattar rena fakta om klimatet. Dessa finns bakom FN:s klimatpanel IPCC och är tillgängliga för alla. Texten har lästs av professorer och forskare i nätverket Klimatsans. Där skriver ett 40-tal forskare inom för klimatet relevanta discipliner som atmosfärfysik, geologi, paleontologi, oceanografi, geofysik, solforskning, basämnena fysik och kemi, etc.
Jag är inte vetenskapare. Det är ingen vetenskaplig text. Det är ingen regelrätt faktagranskning. Nätverkets forskare har fått texten, och jag har anpassat den efter givna synpunkter från dem som svarat. Ingen har protesterat.”
Rena, observerade klimatfakta
Mätdata från fem institut
Följande fem institut följer regelbundet den globala temperaturutvecklingen:
- HadCRUT3, knutet till brittiska East Anglia-universitetet och brittiska vädertjänsten Met Office: landmätta data, använda av FN:s klimatpanel IPCC.
- GISS, Goddard Institute of Space Studies: landmätta data trots att GISS ingår i USA:s rymdstyrelse NASA.
- NCDC, National Climatic Data Center: landmätta data. NCDC betjänar USA:s vädertjänst NOAA (National Oceanographic & Atmospheric Adm.)
- RSS, Remote Sensing Systems: satellitdata från NOAA.
- UAH, University of Alabama Huntsville: satellitdata.
Ingen uppvärmning på över 18 år
Inget av dessa fem institut har på över 18 år registrerat någon nämnvärd uppvärmning, vilket även IPCC bekräftar. Den norske geofysikern och klimatforskaren prof. Ole Humlum sammanställer månatligen de fem institutens data med samma resultat: ingen uppvärmning på över 18 år.
Klimatet har alltid växlat
Sedan den senaste istiden slutade för 12-10.000 år sedan har Jorden genomgått många både varma och kallare perioder. Minst lika varmt som de senast decennierna har det varit flera gånger. Varmast var det s. k. postglaciala klimatoptimum för 7-5.000 år sedan, 2-4 grader varmare än nu. Andra varmare perioder var bl. a. romartiden och medeltiden fram till Lilla istiden.
Kallare under Lilla istiden
Lilla istiden varade ca 1300-1850. Då var det i tre perioder 1-3 grader kallare än nu. Det har konstaterats via bl. a. borrkärnor i landisar, trädringar, växters klyvöppningar, kemisk analys av biologiska och geologiska lämningar samt även historiska dokument.
Då rådde periodvis missväxt och hungersnöd. Såväl befolkning som livslängd och medellängd minskade jämfört med den föregående, varmare medeltiden.
En knapp grads uppvärmning
Sedan Lilla istidens slut ca 1850 har Jordens marknära temperatur värmts en knapp grad. IPCC uppger 0,85 grader för 1880-2012.
Uppvärmning och avkylning i perioder
Denna uppvärmning pågick i tre perioder med mellanliggande resp. efterkommande paus/avkylning: uppvärmning ca 1850-1880, 1910-1940 och 1970-1998 samt avkylning ca 1880-1910, 1940-1970 och sedan 1998. Det senare året hade den värmande El Niño-strömmen i Stilla Havet ovanligt stark verkan.
Atmosfärens massa och täthet…
… samt Jordens gravitation och avstånd från Solen avgör atmosfärens temperatur. En djup och tät atmosfär på en planet med stark gravitation är varmare än en tunn och gles på en med mindre massa – oavsett sammansättning. Atmosfären på Venus är djup och tjock, består till 96,5 procent av koldioxid och är ca 480 grader varm. På Mars är atmosfären tunn och gles, består till 95 procent av koldioxid och är ca 43 grader kall.
Jordens atmosfär är mindre tunn än på Mars men består av 78 procent kväve, 21 procent syre, 0,9 procent argon och bara 0,04 procent koldioxid. Dess medeltemperatur är knappt 15 plusgrader tack vare att vattenånga och i viss mån koldioxid, metan och andra gaser fångar upp en del energi vid vissa frekvenser av utgående strålning från jordytan.
Men dessa frekvenser är nu nästan mättade så att verkan av ytterligare vattenånga, koldioxid etc. är marginell och logaritmiskt avtagande.
Vattenånga dominerar helt
Helt dominerande bland de gaser som tar upp energi ur utgående strålning från jordytan är vattenånga, 50-75 gånger vanligare i atmosfären och med starkare relativ effekt än koldioxid. Men kondenserad till moln och nederbörd har vattenånga även en kylande effekt. Den separata effekten av enbart koldioxid är marginell och balanseras av vattenånga. Även dubbel CO2-halt mot nu kan bara värma atmosfären någon enstaka grad.
Begreppet ”växthusgaserna” är missvisande och gäller nästan helt vattenånga. Dessutom är atmosfären inget växthus, eftersom den saknar tak och väggar.
Temperaturen påverkar CO2-halten
Mer solaktivitet värmer havens ytvatten särskilt runt ekvatorn. Varmare ytvatten gasar ut koldioxid, som ökar CO2-halten i atmosfären. Fortlöpande CO2-tillskott kommer från seismisk, vulkanisk och tektonisk aktivitet på land och under haven. Ytterligare och ökande tillskott kommer från ökande mänsklig verksamhet. Kallare ytvatten vid och nära polerna tar däremot upp koldioxid.
Båda förloppen ingår i ett naturligt årligt utbyte av ca 210 Gigaton kol (ca 770 Gton koldioxid) mellan hav, mark, växtlighet och atmosfär. Det är en fjärdedel av all koldioxid i atmosfären. Tillskottet från mänsklig verksamhet är i IPCC:s kolcykel ca 9 Gton kol (33 Gton koldioxid) = 4 procent av utbytet.
Om atmosfärens CO2-halt stiger snabbare än kalla hav tar upp ökningen, ökar dess partialtryck (andel av atmosfärens totala tryck) så att CO2 ändå pressas ned i haven. Där blir CO2 kolsyra och bildar sedan basiska föreningar med kalk och sediment. Haven förblir därför rejält basiska ändå.
Koldioxid är inget gift
Koldioxid är växtlighetens näring och tillför genom fotosyntes syre till atmosfären. Koldioxid stimulerar växtlighet. Från Jordens ungdom har atmosfärens CO2-halt successivt minskat från 90 till dagens 0,04 procent (400 ppm). Genom årmiljoner har växtlighet, mark och särskilt haven tagit upp koldioxid.
Haven innehåller nu ca femtio gånger mer kol än atmosfären. Eror med mycket rikare växt- och djurliv än nu har varit 5-10 grader varmare och har haft 3-20 gånger högre CO2-halt i atmosfären.
Mer koldioxid = mer växtlighet
1900-talets uppvärmning och ökade CO2-halt har ökat Jordens växtlighet. Satelliter har registrerat 11 procent ökad växtlighet de senaste 30 åren. Sedan 1930 har världens spannmålsproduktion ökat fem gånger från 481 miljoner ton till 2,4 miljarder ton.
Men folkmängden har bara ökat 3,5 gånger. Tillgången till föda har alltså ökat snabbare än folkmängden. Andelen fattiga och undernärda har minskat.
Nuvarande CO2-halt är trots viss ökning historiskt sett låg. Lägre halter minskar växtligheten. Mänsklig verksamhet återför nu en del bunden koldioxid från fossila rester till atmosfären. Det stimulerar mer växtlighet.
Koldioxid är ingen rök
Koldioxid är en transparent, osynlig, smak- och luktfri gas och syns inte på fotografier. Ändå illustrerar media koldioxid som vit rök och/eller mörk rök ur skorstenar. Vit rök är vattenånga. Mörk rök är sot och partiklar. Att visa koldioxid som rök är antingen okunnigt eller medvetet vilseledande.
Växlande CO2-halt i tid och rum
Atmosfärens CO2-halt mäts sedan 1958 på vulkanön Mauna Loa i Hawaii i Stilla Havet. Där har den sedan dess ökat från 315 till dagens 400 ppm (miljondelar) = 0,04 procent. Men CO2-halten mäts också på andra platser. Den växlar över kort tid efter geografiskt läge, omgivningar, årstid och tid på dygnet men utjämnas över längre tid.
Enligt borrkärnor från Antarktis skulle CO2-halten fram till 1800-talets slut ha varit jämnt 280 ppm i tiotusentals år. Men CO2-molekylen vandrar i isen och bildar föreningar med andra ämnen. Trädringar, växters klyvöppningar och kemisk analys av biologiska rester visar högre och växlande halter. Halter på 350-400 ppm förekom på både 1800- och tidigt 1900-tal (Knouwemberg, Beck, Jaworowski).
Mindre vanligt extremväder
Enligt ledande meteorologer (världsmeteorologiska WMO, NOAA, prof. Lennart Bengtsson m. fl.) har extremt väder INTE blivit vanligare. Men moderna media rapporterar mer än tidigare och ger intryck av ökad frekvens.
Att det ofta får allvarligare följder beror på att allt fler bor farligt nära vatten, att stora ytor permanentas utan avrinning, att fattiga länders byggnader inte står emot extremväder och att folkrika fattiga stater inte kan skydda sin befolkning.
Vindar uppstår av temperaturskillnader mellan de varma tropikerna och de kalla polartrakterna. Global uppvärmning MINSKAR dessa skillnader.
Havsisar växlar cykliskt
Havsisarna i Arktis resp. Antarktis växer varje vinter och minskar varje sommar i ca 60-åriga cykler. Vintertid täcker de 15-20 miljoner km2 men krymper sommartid till runt hälften. På 1930-talet var Nordostpassagen sommartid segelbar precis som den varit de senaste åren.
Som minst de senaste åren var sommarisen i Arktis år 2012 men växte 2013. I fjol var den enligt danska forskare 30-40 procent tjockare än de fyra föregående åren. Sommarisen i Antarktis har de senaste åren nått rekordstor utbredning sedan den började mätas.
Havet stiger knappast alls
Sedan den senaste istidens slut för 12-10.000 år sedan har smältande landisar höjt världshavens yta med ca 130 meter. Snabbast steg den under postglaciala klimatoptimet för 7-5.000 år sedan. Nu stiger den med 1-2 mm per år men i minskande takt. På vissa håll (bl. a. i Norden) stiger landet efter istiden. På andra sjunker landet bl. a. under tektoniskt tryck (t. ex. Bangladesh). Koraller söker alltid ljuset och växer till vattenytan (Nils-Axel Mörner m. fl.)
Växlande solaktivitet driver klimatet
Borrkärnor ur landisar, trädringar, växters klyvöppningar och geologisk och biologisk analys visar att Jordens klimat sedan hundratals miljoner år nära följer Solens växlande magnetiska aktivitet i flera cykliska förlopp: bl. a. ett ca elvaårigt och ett runt 200-årigt. Sedan de elvaåriga cyklerna konstaterats och börjat mätas är vi nu inne i cykel nummer 24.
Solmagnetism bildar en skyddande sfär runt solsystemet mot inkommande kosmisk strålning. Denna bildar aerosoler i atmosfären, på vilka vattenånga kondenseras till moln, som i sin tur blir nederbörd. Aktiv sol minskar instrålningen, och tvärtom. Minskad instrålning = färre aerosoler = värmande effekt – och tvärtom (Svensmark, Shaviv m. fl., visat i försök på CERN)). Satelliter har nu registrerat 25 procent minskad solsfär och starkt ökad kosmisk instrålning.
Aktiva solcykler är kortare och höjer atmosfärens temperatur något. Passiva cykler är längre och sänker temperaturen. Aktivare solcykler på 1900-talet värmde atmosfären en knapp grad. Men senaste solcykeln (23) var och nuvarande solcykel (24) är både längre och mindre aktiv. Nästa solcykel (25) tycks enligt ledande solfysiker också bli det. Det talar för fortsatt kyligare klimat.
Möjlig utveckling:
Kyligare klimat framöver kan minska Jordens odlade yta och skördarnas storlek. Det skulle minska den globala tillgången på spannmål, kan orsaka hungersnöd för utvecklingsländernas fortsatt ökande befolkningar och kan skapa stor geopolitisk oro som folkvandringar och rena krig.
Tack för att du tagit in denna information. Den är utomordentligt viktig. Många undrar varför Några driver teorin om global uppvärmning när fakta inte stämmer. Jag har efter några års ”lekmannaforskande” insett att det hela ligger i linje med de globaliseringssträvanden som ”New World Order”-förespråkarna driver för att uppnå världsherravälde, skapa ett världsrike med en världsregering och en världsmilitär (NATO). Nu i september kommer bland annat påven att ge sitt stöd för detta. Undrar om han vet vilka mörka krafter som ligger bakom, exempelvis önskemålen om befolkningsreducering m.m. Jag har i dagarna publicerat en bok som heter ATT LEKA GUD – OM KLIMATDEBATTEN, GEOENGINEERING OCH EN NY VÄRLDSORDNING om dessa teman. Man brukar säga att framtiden får utvisa. Jag befarar att framtiden är här…
Pia Hellertz
Jag såg annonsen för den boken i senaste numret av DSM. Det är bra att du reser frågan om vad som händer om vi genomför klimatåtgärderna. Alarmisterna brukar ju bara redovisa vad de oroas över ska hända om vi inte gör som de säger.
Anders Wijkmans replik på din recension av hans och Rockströms bok var en märklig uppvisning i okunnigt åsikts-tatteri
Det var inte för nätverket Klimatsans som jag skrev boken. Klimatsans kom senare. Däremot skrev jag sammanfattningen här ovanför för Klimatsans.
Pia och alla andra: Vi lever redan delvis i Huxleys ”sköna nya värld”. Man kan inte i längden hålla folk i terror som i Orwells ”1984” – men väl i liknöjdhet som i ”Brave new world”. Konsumtion, trams och ytligheter fyller tiden för allt fler. Fritt och obundet kunskapssökande sitter trångt. Det hämmar redan vår utveckling och kommer tyvärr att göra det än mer.
En sak som Tege inte nämner i denna sammanfattning, men är värt att nämna i samband med uppräkningen av de fem instituten som sammanställer mätdata, är att de blivit påkomna med att fuska. Kanske mest uppseendeväckande är att de ändrar i gamla mätdata för att få tidigare år att se kallare ut än senare och på så sätt få diagrammen att visa på en uppvärmning. Om jag förstått saken rätt är det mest HadCRUT3 och GISS/NASA som ägnat sig åt detta.
Mats: fuskarna är amerikanska NOAA och NASA/GISS.
Ökningen i spannmål beror i första hand på ökad intensitet genom växtförädling – som dels koncentrerar växtens produktion till kärnan, dels gör att den bättre svarar på ökande mängd näringsämnen – konstgödsel och växtskydd. Koldioxidökningens inverkan torde i sammanhanget vara liten.
Beläggen för att klimatet styrs av de astronomiska cykler som börjat upptäckas och inte av ”växthusgaser” anser jag är övertygande, då de – till skillnad från IPCC:s klimatmodeller – passar in på historiska temperaturdata. Den ökade halten av ”växthusgaser” kommer att med tiden noteras som överlagrade störningar på dessa cykler.
Igår på nyheterna rapporterades om trafkutskottets ”studieresa” med tåg i Kina.
Karin Svensson-Smith förklarade att systemet med att bygga järnväg på ”lågbro” är föredömligt,
då man på så vis har ”tagit höjd” avseende de konsekvenser den förestående förändringen i klimat medför.
”På dom frågor vi ställt till det ”Kinesiska banverket”, har vi fått bra svar” , lät hennes utvärdering av nyttan med denna resa.
Då är min fråga:
Har K. S-S diskuterat trafiklösningar med Kineserna, eller har hon fått värdefull information om hur man hanterar hennes förutsägelser om den kommande ”syndafloden”?
” Hallelulja” Vilken tur att K. S-S. har lösningen på hur vi undviker domedagen !!
Värdefullt, Tege, med populärvetenskapliga, lättbegripliga sammanfattningar av detta slag. Och relativt heltäckande när det gäller de naturvetenskapliga aspekterna, men det allra värsta och mest avgörande manipulerandet handlar om den ekonomiska analysen och därmed om helhetsbilden.