Demokratins förfall i Sverige

Dagens gästskribent är Olle Ljungbeck, en välkänd samhällsdebattör, välkänd för många för sin skarpa analys av samhällsutvecklingen.

 

”Sjuklöverpartiernas” (S, M, L, C, KD, MP, V) förakt för demokratin är mycket nära att rasera Sverige och det svenska samhället.

Det står helt klart att rubricerade partier inte längre står fast vid den form av demokrati, som infördes när Sverige blev demokratiskt på tjugotalet. De politiker som fram till 1980-talet ledde Sverige hade en helt annan syn på och tillit till medborgarnas inflytande på politiken. Man kan med fog påstå att demokratin till denna tidpunkt var reell på så sätt att de stora frågorna alltid förelades folket på ett tydligt och informativt sätt i val. Beslut i dessa frågor fattades inte utan att de först förelagts folket. Skillnaden mot detta är i dag enorm.

Beslut fattas i dag som om inget folk finns! Det går överhuvudtaget inte att tala om en reell demokrati i dag. Den är enbart formell genom att de stora besluten varken föreläggs medborgarna i val eller genom folkomröstning. Föraktet för demokratin tydliggörs genom att flertalet av de stora besluten tas efter valen utan att först ha förankrats hos folket före dessa.

I dag får småpartier i en koalitionsregering ofta för stort inflytande på politiken eftersom många frågor inte föreläggs folket i val och därigenom  framgår det inte vad medborgarna tycker. Genom att hota med att spräcka koalitionen får de genom betydligt mer av sin politik än de skulle fått om frågorna prövats i val eller i en folkomröstning.

Något som också präglar politiken och politikerna i dag mer än tidigare är de många löftesbrotten för att inte säga de medvetna lögnerna. Jag har varit med så länge att jag tror mig med säkerhet kunna påstå att vi aldrig tidigare haft en statsminister som Stefan Löfven, vilken medvetet uttalat så många lögner. Men tyvärr är han inte ensam om detta i dag.

Det är lätt att genom en rad exempel påvisa att om folket i val eller genom folkomröstning fått uttala sig i vissa frågor så skulle många beslut blivit helt annorlunda. Det räcker inte att som i dag endast nämna sådana frågor i förbifarten utan att innebörden och konsekvenserna klargörs.

– Folkomröstningen om EU. Denna vanns av förespråkarna för medlemskap pga av alla de löften som gavs men aldrig uppfylldes. Nejsidan hade helt klart vunnit om inte jasidan ställt ut dessa tomma löften.

– 1998 gjordes riksbanken överstatlig. Inflationsmålet prioriterades framför sysselsättningsmålet. Eftersom medborgarna inte informerades det minsta om vad följderna kunde bli – nämligen minskad sysselsättning – reagerade de inte. Ja majoriteten visste överhuvudtaget inget om att ändring av riksbankens ställning skulle äga rum.

– 2002 ändrades grundlagen helt i strid med reglerna om grundlagsändring. Ändringen innebar att (tydligt förakt för demokratin) regeringen kunde överföra mer makt till EU utan att höra folket. Lagrådet som är högsta organ för kontroll om lagarna som stiftas följer grundlagens regler, förklarade att i detta fall bröt man mot grundlagen. Vissa grundlagsjurister ansåg på fullt allvar att ändringen var en statskupp.

– Införande av nytt pensionssystem efter att ATP-systemet avskaffats skedde på ett helt annat sätt än vid skapandet av ATP – vilket folkomröstades. Det förstnämnda togs i stort sett fram av en liten grupp bestående av ett antal ”experter” och riksdagsledamöter. Någon information till eller inflytande från medborgarnas sida var det inte tal om. Man kan säga att det tillkom bakom lykta dörrar och när det redovisades var det en fullkomlig överraskning för medborgarna.

– Försvarsberedningen i början av 2000-talet skedde helt utan information till medborgarna. I utredningsdirektivet stod visserligen att dessa hela tiden skulle hållas informerade men så skedde aldrig. Jag skrev själv om detta tydliga förakt för demokratin. Endast en grupp ur etablissemanget fick ta del av utredningen. Men så blev det också som det blev. I dag har vi nästan inget försvar.

– Upphävandet av den allmänna värnplikten. Inte minst denna fråga som så berör medborgarna fick de ha någon uppfattning om.

– Upplåtandet av större delen av Norrland för krigsövningar av utländsk krigsmakt. Såväl manskap som flyg och markstridskrafter får sålunda öva på svensk jord. Vilka stridsmedel som används hemlighålls de svenska medborgarna. Det har påståtts att USA och Nato använder sig av utarmat uran vid sina övningar. Sådan ammunition har större slagkraft. Är detta riktigt har ett klart folkrättsbrott ägt rum. I dag pågår det trots detta en intensiv kampanj från Natolobbyn om att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Något medborgarinflytande talas det inte om.

– Lissabonfördraget innebär i praktiken att EU stiftar ca 75 procent av de svenska lagarna utan att medborgarna har något som helst inflytande på dessa. En rad av de i fördraget ingående avtalen har påverkat Sverige i hög grad inte minst massinvandringen.

– Före 1980-talet var det aldrig tal om att Sverige skulle ställa upp med stridande förband utanför vårt land. Då var det aldrig tal om annat än skyddskårer efter uppdrag från FN. De krig Sverige deltagit i sedan vi frångått tidigare policy har varit katastrofala. Genom medhjälp att störta diktaturerna i Irak, Libyen och deltagande med stridande förband i Afghanistan, Mali m fl har Sverige gjort sig skyldig till krigsbrott. Störtandet av de båda förstnämnda diktaturerna har sannolikt inneburit att Sverige bidragit till att skapa IS med flera terrororganisationer. Det är inte så att jag menar vi skall stödja diktatorer. Men så länge dessa hade makten kunde inga terrorgrupper etablera sig i dessa stater. De hotade inte världsfreden. Självklart skall vi verka för att diktaturer blir demokratier men det skall vi göra på diplomatisk väg och inte genom krig. Libyen som hade högre välstånd än vi, är nu söndertrasat av inre strider. Flykten från dessa länder har sin orsak i den instabilitet USA, Nato, Sverige med flera stater skapat i dessa områden.

– Sverige står i dag inför ett asyl- och flyktingkaos som ingen vet hur det kommer att sluta. Det man emellertid vet är att det kan slå sönder välfärdssamhället såväl ekonomiskt, socialt. Skola, sjuk- och socialvård, äldrevård kan sannolikt inte upprätthålla en tillräckligt hög nivå. Kriminalitet i form av grovt våld som mord, rån, våldtäkter/gruppvåldtäkter. Skjutande och sprängning i vanliga bostadsområden skapar otrygghet och rädsla. Sveriges regering kan inte längre garantera sin medborgare rimligt skydd för liv och lem från utifrån kommande element. Sverige liknar mer och mer en ockuperad stat där ockupanterna trakasserar och hotar den etniska befolkningen. Det skrämmande är att såväl regering som riksdag är handlingsförlamade utan förmåga att skapa traditionellt trygga förhållanden.

Självklart är invandringen en fråga för folkomröstning. Att inte så sker är bara ett ytterligare exempel på hur ”världens främsta” humanister helt struntar i demokrati i sitt djupa förakt för detta styrelseskick. En regering och riksdag som orsakat sitt lands totala kolaps men ändå vidhåller sin rätt att fortsätta ”regera” har därmed visat sin antidemokratiska ideologi och kan inte på något vis göra anspråk på att betraktas som humanister.

När som i dag sex partier låter ett sexprocents parti störta landet i kaos har de förlorat all legitimitet att styra vårt land. Att under sådana förhållanden hela tiden ägna sig åt att hetsa och skymfa mot ett åttonde parti, som hela tiden lever efter grundlagen – nämligen att i första hand ha sitt eget folks välgång, välfärd och trygghet som mål för sitt politiska engagemang – vittnar om en närmast patologisk inställning mot det egna folket. Detta är detsamma som Quisling och liknande landsförrädare gav uttryck för tidigare.

Det borde finnas en lidelse hos de ”folkvalda” att återupprätta demokratin. Då kan man inte som nu låta en fullständigt inkompetent person som knappast vet vad demokrati är leda en demokratiutredning. Man kan inte heller ha en ”demokratiminister” som när hon debatterar dessa frågor närmast kan liknas vid en tioårig tös som för första gången uttalat ordet demokrati.

Det måste startas en demokratiutredning med bred representation från folket. Målet måste bli att lämna den formella demokratin som är en kränkning av svenska folket. I stället måste en ny grundlag med Schweitz som förebild tas fram. En grundlag som får till följd att portalparagrafen i den nuvarande; ”All offentlig makt utgår från folket” blir en realitet.

Dagens sanning: I dag har flertalet parter tvingats erkänna att de krav och åsikter Sverigedemokraterna (SD) i flera år fört fram och krävt genomförande av är nödvändiga. Dagens sanning är också den att nästan 70 procent av svenska folket vill ha en kraftigt minskad invandring. Trots detta låter sex partier ett sexprocents parti ha ett sådant inflytande att deras politik hotar att slå sönder landet.

Olle Ljungbeck, Gävle.

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Demokratins förfall i Sverige

  1. Jan Suhr skriver:

    Så länge den tredje statsmakten inte utför sina åtaganden blir det så här. Allt det du räknar upp beror i min mening på att våra journalister inte gör sitt jobb. Och så länge ingen bevakar politikerna så kan de göra som de vill. De kan konspirera och driva igenom i princip vad som helst utan att någon lägger märke till det.

    Det här är särskilt märkbart i bevakningen av EU som i svenska medier är i princip noll och ingenting.

    Min farmors far, Karl Malmrot, var chefsredaktör på Nerikes Allehanda i början av 1900-talet när flera stora demokratiska frågor debatterades men även små. I den tidningen som bara bestod av 4 sidor varje dag, men med mycket text, så hade man flera gånger i veckan utförliga rapporter från arbetet i riksdagen. Idag har vi på sin höjd bevakning av partiledardebatterna.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Den stora frågan är om någon vågar påtaga sig uppgiften att binda journalisterna till den destruktion och upplösning som Sverige genomgår till de politiker som har gett order därom.
    Är det någon som vågar släpa fram Hanna Stjärne och Anna-Karin Celsing ur kloakerna och spola av dom sörjan och eländet dom döljer sig bakom?

    • Anders Rydén skriver:

      Du får skriva en insändare;-)

      Nu skämtade jag.
      Man kan nog inte göra så mycket mer än att säga upp prenumerationer och TV licens.
      Minimera köp av nytillverkad saker så gott det går.
      Handla begagnat med andra ord.

      Ta bort eventuell gräsmattan och odla i stället.
      Gå ner i arbetstid.
      Undvik att låna, alternativt amortera lånen snabbt.
      Just det sista är effektivt, det blir deflation då, politiker hatar deflation mer än något annat.

  3. Risto Matinen skriver:

    Visst har det blivit sämre och sämre, men Vilhelm Moberg skrev redan 1965 i DN om demokraturen Sverige:

    I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps. Dock skall tilläggas att det i definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd själva inte uppfattar att de lever i en demokratur.

    S är ett marxistiskt parti som långsamt vill förändra samhällen till det sämre, enligt oss som inte gillar socialism. Kommunsammanslagningarna var främst uttryck för centralistiska S:s maktambitioner. Därigenom kunde de ta makten från folket i borgerligt styrda småkommuner, och flytta makten den till mer anonyma sossepampar i större städer. LAS %& MBL avsåg att öka makten för staten samt LO & TCO, samt minska makten för anställda och företag, osv…

    Med Palme ökade takten på den socialdemokratiska förstörelsen av Sverige. Som ett medel avskaffades Tvåkammarriksdagen, som var en avsedd tröghet för att tillfälliga politiska majoriteter inte skulle kunna forcera fram socialismen. Staten tvingade ut kvinnor på arbetsmarknaden genom avskaffandet av sambeskattning och nästan gratis dagis, för att staten ville ge alla barn lika dålig uppfostran och försvåra föräldrarnas påverkan på barnen genom indoktrinering/hjärntvätt från tidig ålder. Skolans försämring hade samma bevekelsegrunder, osv…

  4. Pingback: Demokratins förfall i Sverige - Frihetligt

  5. Stefan Eriksson skriver:

    Jag tror att folkförvillningen skapad för att få oss att rösta rätt, uppenbarades för sista gången då frågan om delaktighet i emu avgjordes i en folkomröstning.

    I Sverige blev resultatet samma som på Irland, folket tillfrågades och sade nej!
    Chocken hos förespråkarna var total, hur kunde det bliva så fel?

    I Irland gjordes omröstningen om en andra gång, för att få folket att rösta ” rätt”.

    I Sverige blev följden av denna ”nesa” att bäst är väl om folket aldrig tillfrågas i de fall avgörande beslut skall fattas.
    Så blir det när vi inte fogar oss i maktens vilja!

    Folket utgör en väsentlig del i styrelseskicket demokrati- ( folkets röst ) , och hörsammas inte folket återstår endast krati.

    En krati har vad jag vet ej prövats i någon annan stat, men i landet lagom försöker våra folkvalda med konststycket att med diktatoriska fasoner, ej framstå som en diktatur.

    Som sagt, folkomröstningen gällande medlemskap i Europas monetära union, blev förmodligen den sista inom överskådlig tid.
    Ty vi veta inte bättre!!

  6. Anders Rydén skriver:

    Det här fick mig att se på demokrati på ett inte alltför positivt sätt.

    Som ett bonus kom Moores naturalistiska felslut med, kan ni hitta det?

    “It comes from a very ancient democracy, you see…”
    ”You mean, it comes from a world of lizards?”
    ”No,” said Ford, who by this time was a little more rational and coherent than he had been, having finally had the coffee forced down him, ”nothing so simple. Nothing anything like so straightforward. On its world, the people are people. The leaders are lizards. The people hate the lizards and the lizards rule the people.”
    ”Odd,” said Arthur, ”I thought you said it was a democracy.”
    ”I did,” said Ford. ”It is.”
    ”So,” said Arthur, hoping he wasn’t sounding ridiculously obtuse, ”why don’t people get rid of the lizards?”
    ”It honestly doesn’t occur to them,” said Ford. ”They’ve all got the vote, so they all pretty much assume that the government they’ve voted in more or less approximates to the government they want.”
    ”You mean they actually vote for the lizards?”
    ”Oh yes,” said Ford with a shrug, ”of course.”
    ”But,” said Arthur, going for the big one again, ”why?”
    ”Because if they didn’t vote for a lizard,” said Ford, ”the wrong lizard might get in. Got any gin?”
    ”What?”
    ”I said,” said Ford, with an increasing air of urgency creeping into his voice, ”have you got any gin?”
    ”I’ll look. Tell me about the lizards.”
    Ford shrugged again.
    ”Some people say that the lizards are the best thing that ever happenned to them,” he said. ”They’re completely wrong of course, completely and utterly wrong, but someone’s got to say it.”
    ”But that’s terrible,” said Arthur.
    ”Listen, bud,” said Ford, ”if I had one Altairian dollar for every time I heard one bit of the Universe look at another bit of the Universe and say ’That’s terrible’ I wouldn’t be sitting here like a lemon looking for a gin.”

Kommentarer är stängda.