Hungerkatastrof kan hota arabvärlden

Tege Tornvall har spanat in ett perspektiv på klimathotet som jag inte tidigare sett.

 

Det är knappast i datorer framräknad, påstådd uppvärmning som väntar Jordens växande befolkning framöver. Det kan i stället bli konstaterad avkylning. Sedan 19 år har Jordens marknära atmosfär inte blivit märkbart varmare, konstaterat av de fem institut som följer den globala temperaturen.

Ledande solfysiker (Svensmark, Abdusamatov, Shaviv m. fl.) har övertygande visat att Solens växlande magnetiska aktivitet styr Jordens växlande klimat. Låg solaktivitet med få eller inga solfläckar och svag solvind ökar den kosmiska instrålningen och därmed också den kylande molnbildningen i atmosfären.

Satelliter har registrerat att Solens skyddande sfär mot kosmisk instrålning har minskat med ca 25 procent och att den kosmiska instrålningen har starkt ökat. Den avslutade solcykel 23 var svagare och längre än de närmast tidigare. Den pågående solcykel 24 är det också, och den kommande solcykel 25 ser ut att bli det.

Detta tyder enligt ledande solforskare på kommande kyligare klimat precis som under Lilla istiden ca 1300-1850 med motsvarande låg solaktivitet i tre perioder med hungersnöd och minskande befolkning.

Minskade skördar

Kyligare klimat förkortar odlingsperioderna, minskar odlingsytan och ökar risken för köldskador på grödan i viktiga jordbruksområden för Jordens växande folkmängd. Särskilt stor blir effekten för ca 600 miljoner invånare i Nordafrika och Mellanöstern fram till Afghanistan och Pakistan.

Dessa länder subventionerar och importerar redan mer än hälften av de livsmedel de behöver för ofta snabbt växande befolkningar – frånsett krigshärdar. Deras inhemska jordbruk kan inte försörja ens hälften av deras invånare, och möjligt kyligare klimat skulle ytterligare minska denna förmåga.

Samtidigt kan deras möjlighet att fortsatt importera livsmedel minska, eftersom även exportländernas skördar kan komma att minska – med brist och ökande priser som följd.

Frånsett oljeexport har få arabländer andra exportintäkter att betala sin matimport med. Även deras oljeintäkter kan väntas minska i takt med minskad produktion från med tiden sinande oljekällor. Deras övriga försörjning täcks av bidrag från främst USA och EU-länder.

Med bidrag och oljeintäkter som buffert har arabländernas befolkning länge ökat med ca två procent per år. Sedan 1960 har deras totala befolkning fyrfaldigats från 153 till ca 600 miljoner personer – med långt under 50 procents förmåga till självförsörjning.

Nya folkvandringar

Men möjligt kyligare klimat och minskande skördar kan komma att minska även dessa bidrag så att allt fler arabländer inte längre klarar att försörja sina befolkningar. Utan fortsatt stöd av oljeintäkter och västliga bidrag återstår då bara rena hungerkatastrofer  – med risk för stora folkvandringar till Europa. Pågående krig i flera länder har redan utlöst sådana folkvandringar.

Ett stort vulkanutbrott med skymmande stoftmoln mot Solen kan ytterligare kyla atmosfären, minska odlingsytan och förkorta odlingssäsongen. Pinatubos utbrott 1991 sänkte Jordens medeltemperatur med en halv grad. Det kan snart vara dags igen.

Något att tänka på för alla som varnar för påstådd fortsatt global uppvärmning.

Den knappa grad som atmosfärens marknära temperatur ökade med under 1900-talet har enligt satelliter ökat Jordens växtlighet med 11 procent de senaste 30 åren. Sedan 1930 har världens spannmålsproduktion ökat fem gånger från 481 miljoner ton till 2,4 miljarder ton. Men folkmängden har bara ökat 3,5 gånger.

Denna för Jordens liv gynnsamma utveckling hotas nu av möjligt kyligare klimat!

Tege Tornvall

 

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Hungerkatastrof kan hota arabvärlden

  1. Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

    Samtidigt förs en Svensk politik som leder till att en svensk mjölkbonde om dagen slås ut. De skulle behöva få en krona mer per liter mjölk eller motsvarande kostnadslättnader, men det går inte politiskt och ekonomiskt att lösa säger ansvarig minister. År 2005 fanns det 8.500 mjölkbönder. Nu finns det 4.200! Det finns alltså olika skäl att mjölka skattebetalarna på pengar. Någon brist på mjölk lär det inte bli – den kan importeras. Men det svenska öppna landskapet med betande kor lär snart vara ett minne blott.

    Men liksom alla andra frågor om svensk kultur, svenska traditioner och det svenska folkhemmet underordnas de pk-fascisternas falska godhetsreligion och drömmen om det utopiska, mångkulturella paradiset. Enligt dem finns inte Sverige, svenskar och deras arv från tidigare generationer. Då prioriteras inte inhemska problem. Då gödslas det inte med pengar till svenska bönder. Det är ett rent quislingbeteende.

    Magdalena Andersson är en av de politiker som kommer att krascha Sverige. Med henne som finansminister och Stefan Löfven som statsminister kan man inte sova lugnt om nätterna.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Vi kan väl vara överens om att en (1) liter standardmjölk i ICA butiken kostar ca 11,50kr.
      Jag ber Dig att motbevisa mig om jag har fel. Hr.Löfven och hans socialistiska hejdukar roffar åt sig minimum 6,50kr i avgifter och skatter/liter. Att höja mjölkpriset är därför rätt meningslöst då tankbilarna med mjölk korsar Öresundsbron varje dag och mycket olika förutsättningar gäller för produktionen i respektive länder.

    • Per-Olof Persson skriver:

      Jag tror att mjölkdrickandet är på en långsiktig nedgång. Människor dricker andra typer av drycker. En höjning av mjölkpriset leder till en minskad mjölkkonsumtion.

      En lösning för svenskt jordbruk skulle kunna vara att ta bort skatter som moms, arbetsgivaravgifter, bolagsskatt etc.

      Dock vill den styrande (fascistiska) miljörörelsen få bort all djurhållning i landet. Regleringarna och djurskyddslagarna gör det omöjligt att ha djur i Sverige. Alla ska på lång sikt bli veganer eftersom detta räddar klimatet och räddar världen ifrån svält.

  2. Rolf Löfgren skriver:

    Det är en stor skam att Svenska regeringar har så totalt motarbetat de svenska bönderna i flera decennier.
    Sverige har förutsättningar och borde, av solidaritets skäl, se till att vi producerar minst 100% av basvaror för folkets behov. Detta måste åtgärdas politiskt genom riktade insatser för jordbrukets utveckling.
    Bönder måste få betalt genom dels de produkter som produceras, samt för eko-system tjänster samt de beredskapsåtgärder som bönder behöver göra för vårt samhälles fortbestånd. Det är det gemensamma ansvaret för samhället som måste ges korrekt betalning.
    Sverige är i dagens läge helt oskyddat mot alla former av angrepp. Det finns ingen beredskap för kriser, vårt jordbruk kan mätta 50% av befolkningen, vårt försvar är nedmonterat och de lokala sociala skyddsnäten finns inte längre.

  3. Åke Sundström skriver:

    Sant, Tornwalls perspektiv är relativt ovanligt, men inlägget bekräftar framför allt att det gängse mantrat ”science is settled” är en ren och skär lögn, kolporterad av korrumperade ”forskare”, FN-byråkrater, svenska polituker och en miljörörelse som i dag i högre är en miljöfara än en väckarklocka. Utmärkt att det finns en skara frispråkiga naturvetare som förmedlar den insikten, i strid med den majoritet av maktlojala professorer som styr i t ex Kungl. Vetenskapsakademin.

    Men tyvärr missar dessa skeptiker den paradoxala sanningen att SVERIGES klimatpolitik är en katastrof helt OBEROENDE av vad man tror om klimatutvecklingen! De underliggande teorierna om växthuseffekt, solmagnetism mm är intressanta i sig, men säger så gott som ingenting om hur klimatpolitiken bör utformas. Detta naturvetenskapliga fokus kan i värsta fall göra den goda saken, landet och väljarna en otjänst.

    Diskussionen bör i stället handla om de valda LÖSNINGARNA: Kyoto-protokollet, ”gå-före-doktrinen”, satsningen på vindkraft mm. Alla dessa dårskaper som innebär att hundratals miljarder försnillas till ingen som helst nytta.

    För den sanning som alla SERIÖSA bedömare känner till är ju att det eventuella klimathotet BARA kan (och bör) lösas med hjälp av en global koldioxidskatt. Så länge någon sådan inte finns i sikte, inte heller nu i Paris, är alla dessa dyrbara konferenser ingenting annat än ett avancerat hyckeri och ett spel för de politiska gallerierna.

  4. Åke Sundström skriver:

    Förvånande att inläggets författare avstår från att bemöta min slutsats att problemets kärna är de feltänkta åtgärderna, inte de naturvetenskapliga teorierna. Och om nu tystnaden skall tolkas som ett instämmande skulle jag ändå uppskatta ett bekräftande. För som du säkert vet, Tege Tornwall, har en del klimatkritiker dubbla agendor. Korrekt kritik mot IPCC:s hotbilder blandas med propaganda för mer kärnkraft, vilket strider mot skäligen elementär logik. Därför att ett underkännande av klimathysterin (och därmed också ett nej till straffskatten på koldioxid) innebär slutet för den svenska kärnkraftsparentesen. Ett klarläggande, tack.

  5. Tege Tornvall skriver:

    Åke: jag sitter inte dygnet runt vid datorn utan har även andra åtaganden. Jag vet att du är kritisk till kärnkraft. Låt oss utgå från att vi behöver säker tillförsel av elenergi 24 timmar om dygnet, 7 dygn per vecka och 52 veckor per år. Det klarar inte vind- och solkraft på långa vägar. Det blåser bara ibland och är solsken bara ibland.

    Alltså behöver vi reserv-/reglerkraft när de inte räcker till. Genomsnittligt utbyte av vindkraft är runt 25 procent av teoretiskt högsta utbyte. Av solenergi kanske hälften av det. Biobränslen räcker inte till och ger även de problem med avgaser och utsläpp. För resterande tid (den mesta) återstår vattenkraft, jord-/bergvärme, kärnkraft och värme- och elkraft från kolbaserade bränslen.

    För Sverige betyder det nästan fullt utbyggd vattenkraft samt kärnkraft. Jord-/bergvärme är ännu föga utnyttjad. Kol och olja saknar vi. Däremot har vi potentiell skifferolja. Samt uran. Med fjärde generationens kärnkraft kan vi återanvända tidigare använt uran med bättre utbyte och mångfalt kortare lagring. Vad har vi annars?

    • Åke Sundström skriver:

      Du känner till att jag är kritisk till kärnkraft, men tydligen inte varför. Om du hastigt bläddrar igenom mina inlägg i ämnet i detta forum, så inser du att jag enbart diskuterar kärnkraftens roll på den SVENSKA energimarknaden. Jag utesluter inte att den kan vara lönsam i andra länder som är fattigare än vi på egna energitillgångar.

      Men nu var det två mycket specifika frågor jag ställde. Är du medveten om att de naturvetenskapliga argumenten egentligen är ganska ointressanta, eftersom klimatpolitiken är en katastrof, helt oberoende av vad man tror om klimatutvecklingen?

      För det andra: är vi eniga om att kritik mot IPCC och andra klimatskojare med logisk nödvändighet innebär ett underkännande av staffskatten på koldioxid. Om nu CO2 är en ofarlig gas, finns det givetvis inga sakliga motiv för att, som nu, beskatta de fossila bränslena hårdare än t ex kärnkraft.

      Båda frågorna förblev tyvärr obesvarade. Så låt mig då tillägga att mina analyser visar att en konkurrens på lika villkor (t ex en för alla miljölbelastande alternativ lika hög energimoms) innebär att den svenska kärnkraften slås ut. Inte därför att den kostar mer är kolkraft, utan därför att vår vattenkraft räcker för att förse oss med all den BASKRAFT(effekt) som efterfrågas på en FRI MARKNAD (då elförbrukningen långsiktigt stagnerar).

      Min slutsats är därför att varken ny kol- kärn- eller vindkraft går att försvara under överskådlig framtid (ca 20 år). Däremot kan vi så småningom behöva mer TOPPLAST för de kallaste vinterveckorna. Vilket är svaret din avslutande retoriska fråga: ”vad har vi annars”.

      Att vi själva saknar kol och olja är däremot ovidkommande: merkantilismen gjorde vi upp för mer än 150 år sedan. Huruvida fjärde generationens kärnkraft blir en kommersiell framgång har vi ännu ingen aning om, men av nyssnämnda skäl passar inte heller den så bra i ett land som Sverige.

      Dina funderingar om vad som händer i ett motsatt scenario, vid en avkylning, var dock intressanta och många seriösa forskare anser ju att det är i den riktningen klimatet kommer att utvecklas.

      .

  6. Göran skriver:

    Kan tilläggas att Zharkova och Khabarova m.fl. har visat att vi går mot ett Maunder-minimum under nästa solcykel, då solaktiviteten styrs av en dubbeldynamo vilka tar ut varann under nästa solcykel.

Kommentarer är stängda.