Falska miljöforskare

Dagens Gästförfattare är Ulla Forsling. Hon är växtodlingsagronom och har synpunkter på den senaste propagandan att nötkött förstör klimatet.

Somliga ”forskare”  spottar  på fingret och känner hur vinden blåser. Det är ett bra sätt att få medial uppmärksamhet och ”forskarpengar”, speciellt när det gäller vår mat. Enligt nyhetsrapporteringen (22:a februari) intervjuades David Bryngelsson och  påstod att vi måste halvera vår köttkonsumtion och  dricka mindre mjölk för klimatets skull.

Bryngelsson arbetar på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola. Vad jag vet har han ingen professionell kompetens inom lantbruksvetenskap, idisslarproduktion, biologi och ekologi, tillämpad miljöanalys eller systemekologi.

För mig syns det märkligt, att han tror, att hans fysikaliska resursteori är en lämplig utgångspunkt för att förstå hållbarheten inom livsmedelsproduktionen. Fysikalisk resursteori räknas till ingenjörsvetenskaperna som ger hög kompetens om döda tekniska system.

När biologin blir en avgörande systemkaraktär, blir ingenjörsvetenskaperna amatörer.

I verkligheten kan man inte flytta metoder som är utvecklade för att förstå döda tekniska system till system där livet (bios eller biologin) står i centrum. Hela resonemanget och slutsatserna som Bryngelsson framförde i nyhetsrapporteringen faller då pladask till marken.

Resultatet, av den  desinformation som forskare och andra  som saknar kompetens i hur en miljöeffektiv livsmedelsproduktion ska bedrivas, blir en hotad livsmedelsförsörjning och  bryter mot flera av våra miljökvalitetsmål. Våra största miljöproblem är att jordbruken läggs ned och att urbaniseringen fortsätter.

Ulla Forsling, växtodlingsagronom

Det här inlägget postades i Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

41 svar på Falska miljöforskare

  1. Lejeune skriver:

    Med tanke på att Azar är professor på samma ställe är jag inte alls förvånad, ökänd klimataktivist.

    • Åke Sundström skriver:

      ..och ändå hör inte Azar till de värsta syndarna. Han har sin överman i en ekonomiprofessor i Umeå som först skrev starkt kritiska artiklar om klimatpolitiken, men sen fick ett säkert välbetalt extraknäck som vetenskaplig rådgivare på KI (Konjunkturinstitutet) och där genast började berömma analyser av samma typ som han tidigare sågat i bl a Ekonomisk Debatt. Den intellektuella prostitutionen är på väg att bli institutionaliserad.

      Korruption förutsättning bestickning. Det är givetvis med regeringens goda minne och gillande som KI uppträder i den senare rollen och som Chalmers m fl kan fortsätta med det eländiga klimat- och hållbarhetstramset. Att pressen samtidigt tackar nej till inlägg av erkänt kunniga vetenskapsmän med en annan åsikt i sak än den politiskt ”korrekta”, fullbordar bilden av en djup intellektuell kris. Sådana oheliga allianser mellan vetenskap och politik, supporterade även av press och etermedia, tystnar demokratins så kallade vakthundar och det ger densamma en rejäl dödskyss. Att krossa det reella folkstyret är enklare än vi vill veta.

  2. Anders Rydén skriver:

    Jag har noterat att de flesta som ser ett djur som ett tekniskt system missar betydelsen av vissa viktiga funktioner som apparaten/djuret tillverkar eller underhåller.

    Kan ingen tala om för dessa ingenjörer att en ko i huvudsak tillverkar växtnäring, driver den korta kolcykeln och flyttar runt viktiga mineraler i naturen?

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Hr. Bryngelsson har nog fått i uppdrag av politikerna att snarast bidraga till ransonering av livsmedel till svenska folket. Det blir lättare så att styra massorna vid valurnorna bl.a. Synd bara att vi tvingas bidraga med utplundrade skatter för att avlöna honom!

  4. thojak skriver:

    Reagerade också starkt på mr Bryngelssons kvacksalveri – som, of course! slogs upp stort av PS/TT + övriga desinformationsorgan. Det är väl känt och medicinvetenskapligt bevisat, att människan för sitt väl och ve behöver animaliskt protein, i allra synnerhet hjärnan och då speciellt i unga år för att hjärnan ska utvecklas ok. Drar med 5:e-klass.logik slutsatsen, att mr Bryngelsson är/har varit/ vegetarian/’vegan’/. Han borde skämmas, rejält och allra mest borde Chalmers ledning tillse/åtgärda att slika kvacksalvare (’vetephaenskapare’) skiljs från både Chalmers och ’titlar’.

    • Åke Sundström skriver:

      Skall man avskeda alla kvacksalvare i forskarvärlden blir det ganska tomt i korridorerna både på Chalmers och på andra lärosäten (om nu den senare termen är användbar som beskrivning av dagens politiserade universitet). Men glöm inte att trappor bör städas från toppen. De mest inflytelserika desinformatörerna finns inte på Chalmers utan i Kungl Vetenskapsakademin, som fortfarande – om än mer nertonat än för några år sedan – legitimerar den klimat- och hållbarhetsnoja som förgiftar det intellektuella klimatet och leder till oerhörda ekonomiska förluster.

      Dock bör tilläggas att Forslings egen tes, att ”våra största miljöproblem är att jordbruken läggs ned och att urbaniseringen fortsätter” inte heller är fullt så självklar som hon tycks anse. Jag håller en slant på att såväl urancykeln som centralbankernas negativa realräntor skapar betydligt allvarligare miljöhot än den urbanisering och nedläggning av mindre brukningsenheter, som är en logisk konsekvens av jordbrukets mekanisering. Tycker hon verkligen att den senare processen bör reverseras?

      Det finns en tredje och förnuftigare ståndpunkt: att identifiera och åtgärda verkliga miljöproblem, men utan sidoblickar avfärda de falska hotbilderna. De senare är ju ofta konstruerade i syfte att gagna ett eller flera särintressen, inklusive forskares naturliga önskan att få del av alla de lönsamma extraknäcken i t ex klimathysterins kölvatten.

      • thojak skriver:

        Jaru Åke, som situationen deFacto ser ut i den svenska akademiska världen, inkl. KVA of course!, vore det banne mig att föredra en total städning – från toppen – av samtliga unis/högskolor m.m. än, jämfört, med det accelererande förfall av demsamma vi nu åser. Rensa borden helt och återställ/-för de faktorer/personer som är lämpade för respektive uppgift. Inom datavärlden tvingas man av/till att ’nolla hårdisken’ då där samlats för mycket skräp och därefter återställa användbar/relevant data – samma sak inom andra världar.

        • Åke Sundström skriver:

          Tulipanaros! Lätt att önska, svårt att genomföra även i de bästa av världar, omöjligt i dagens Sverige. Men förhoppningsvis självklar politik en inte alltför avlägsen morgondag.

  5. Tina skriver:

    Mycket bra inlägg och kommentarer. Tyvärr har forskningen blivit mycket starkt politiserad och därför inte längre så sanningssökande som den borde vara. Ansvaret och skulden till den epidemi av fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar demens cancer mm ligger hos ”68 vänstern” som krävde att västerlandet skulle minska förtäringen av animalisk föda och öka intaget av föda från växtriket! Exvis rek att äta 6-8 brödskivor mm per dag!

  6. Ulla Forsling skriver:

    Det påstås-
    – att när det gäller livsmedelsproduktion räknar man inte med kolsänkorna, när det gäller utsläpp av klimatgaser. Vad jag vet kan luften vara helt ” tom” på koldioxid ovanför åkern när aftonen kommer.
    Några miljöerfarenheter.
    -när djuren försvann från vår by försvann svalorna och storspoven blev färre
    – gjorde ett studiebesök (med elverna) till en kommunal oxidationsdamm vid Tavelsjön och det såg ut som om avloppsvattnet i denna kokade. Vid förfrågan om hur en oxidationsdamm ska vara utformad, svarade miljökontoret att oxidationsdammarna ska vara grunda och ha stor yta för att få ” effektivare” ”rening”.!!!Överskottsvattnet gick rakt ut i sjön och vassen hade dött och växte istället mycket längre ut i sjön vid denna plats!!!! Vid kontroll av COD-värdet på plats visade det ett mycket högt utsläpp av organiska ämnen
    – När alla i Tavelsjö anslöts till ett ”reningsverk” förvandlades den sandiga botten till dy och enligt dykare gick det inte att nå sand botten med armen.
    – När stanken blev för hög vid det kommunala avloppsutsläppet i havsviken i en kommun söder om Umeå löstes problemet med att förlänga avloppsröret 200 m ut i havet !!
    – När jag i början av 70- talet räknade på mängden utsläpp av övergödande ämnen från Käppala-verket, vid 98%:s rening, var de lika stor som om Umeå med, 60 000 personenheter, inte hade någon rening alls.
    – Läste i Miljöaktuellt ”om de glömda avloppen” att utsläppen av gödningsämnen från dagvattenavloppen var lika stor som utsläppen från avloppsverken. I Umeå, med målet om 200 000 invånare, struntar man helt i dagvattenavloppen! Slammet används som täckmaterial på Dåvamyran!!
    – Enligt en kursdeltagare från inlandet lägger man ut ett täcke på 0,5 m Stockholmsslam på en yta av 60 ha!! Han undrade varför det är så noga med att bönderna inte sprider ut för stor mängd stallgödsel på en liten åker!!
    – En bonde i närheten vitesförelades för att han hade kört ut en liten stallgödselhög på en åker som sedan skulle spridas ut. Mina elever hade sett en långt större ”gödselhög” som legat på ett ställe. Det visade sig vara kommunens eget slamupplag!!

    Enligt 1967 års Naturvårdslag ska ett utsläpp som naturen helt utan problem tar hand om inte räknas som miljöförstöring. Nu är det tvärtom, många ”experter” ser” grandet i sin nästas öga men inte bjälken i sitt eget öga. Landsbygden och jordbruket tillskrivs alla de miljöproblem som förorsakas av den urbaniseringen. Bryngelssons uttalanden i media är ett bevis på en total avsaknad av helhetssyn och det gagnar inte miljön.

    • mats skriver:

      Underbart med ett sakkunnigt inlägg, Ulla!
      När jag runt millennieskiftet läste miljövetenskap i Karlstad var en viss doktorand vid namn Mikael Karlsson kursansvarig för momentet om den då nya miljöbalken. Han blev strax därefter ordförande för SNF och är nu VD på skogsföretaget Silvana.

      Nåväl, när jag upptäckte att allting i miljöbalken är benämnt som miljö-FARLIG verksamhet reste jag opposition mot detta sätt att beskriva saken. Jag menade att skadlighet och därefter farlighet är en fråga om kombination av både koncentration och kvantitet. Karlsson upprördes över detta sätt att se på saken.
      Det var naturligtvis besvärande för honom att ha en äldre elev med praktisk erfarenhet av jordbruk i klassen. Vi blev aldrig ense i denna fråga och inte heller om vindkraften. Har inte sett honom på några år nu. Men av det jag läser av honom i media är vi inte ense nu heller.

      • Thomas Gunnarson skriver:

        Hmm…
        Om nu man kommit överens om klimatfrågan i Paris och att nationerna skall åtgärda detta på något sätt och att Sveriges jordbruk står för 13% av landets klimatutsläpp så kan jag inte finna någon bättre som skall stå för detta än svenskt lantbruk.
        Vi slipper en massa kor…
        Vi klarar en allt värre djurskyddslag då inga djur finnes längre…
        Vi kan peka på att djuren är borta och vad det innebär i metanutsläpp…
        Och vi kan fortsätta att flyga till Thailand.

  7. Rutger skriver:

    Hej Ulla
    Tack för din artikel. Det finns fler tekniker som har gett sig in på miljöområdet utan att ha en biologisk helhetssyn. I Land lantbruksdel för fjärde dec 2015 intervjuades en man vid namn Ulf Sonesson verksam vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Han tar upp korna och metanet. Han säger ”Det är kornas metanutsläpp som är svåra att komma runt, hur mycket nytta de betande djuren än gör för den biologiska mångfalden”. Dessa tekniker fattar inte att det finns ett plus- o minuskonto när det gäller metanet. Se http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2015/vecka52/db15dec21.htm

    I detta sammanhang vill jag även peka på Peter Sylwan, vetenskapsjournalist och tidigare styrelseledamot av SLU. Han anser att människans största synd mot naturen är jordbruket. Det kanske är sådan synsätt som ligger som grund för vissa personers aversion mot vårt sätt att skaffa oss vår mat och man försöker finna så många fel som möjligt.
    Peter Sylwan har fått torgföra sin syn på jordbruket i media. Själv har jag kommit till slutsatsen att han har inte förstått Darwin. Se http://lagmansnatursida.se/scroll/Ar%20jordbruket%20manniskans%20storsta%20synd.pdf

    • Göran skriver:

      Kan man inte bara fråga Ulf Sonesson hur metan fungerar som växthuseffekt och hur mycket det påverkar, dvs. hur mycket metan behövs för att höja jordens medeltemperatur med 0,1 grader Celsius.

      Förvisso tror jag att en intervju skulle avbrytas där eftersom han inte kan visa på någon som helst korrelation mellan andelen metan i atmosfären och jordens temperatur. För att ens kunna göra en beräkning på ett samband om det nu fanns en formel för det, så finns det inte någon dator, enskild eller i kluster, på jorden med tillräcklig beräkningskraft att räkna ut det.

    • B-J Bjurling skriver:

      Jag kan ju inte låta bli att påpeka att Peter Sylwan har fått hedersutnämningen ”Årets agronom”, en gång, ja, liksom andra prydnader för kåren, som Åsa Domeij, Svante Axelsson, Gunnela Ståhle, Johan Rockström och Christel Cederberg.
      (fniss…)

  8. Åke Sundström skriver:

    Angelägen komplettering + välbefogat klarspråk om det vetenskapliga horeriet. Själv föredrar jag termen ”intellektuell prostitution”, eftersom den tydliggör att det handlar om något värre än otrohet makar emellan. Det senare angår inga andra än de två inblandades anhöriga, men när forskare säljer sig till politiska makthavare eller ekonomiska särintressen påverkas hela nationen.

    Därför menar jag att kritiken måste riktas mot bestickarna/rapportbeställarna – men i en bisats också mot den förment vetenskapliga tidskrift som publicerat denna smörja. Det är, kort, generaldirektören på Energimyndigheten och dennes chef, vår miljöpolitiske energiminister, som bör ställas vid skampålen. Att klandra de fyra författarna är att skjuta på fel pianister (än en gång!) . Dessa valdes givetvis just därför att beställarna hade anledning tro att herrarna skulle leverera vad som efterfrågades: en hårdvinklad partsinlaga i klimatindoktrineringens tjänst.

    Men de ytterst ansvariga för klimatindokrineringen bör stå överst på skurklistan: Klas Eklund, SEB-bankens s k seniorekonom, tillika Kjell Olof Feldts f d högra hand. Samt Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, som fram till i fjol svalde IPCC:s hotbilder med hull och hår. Men även i sin senaste, markant nedtonade version, väljer denna maktlojala och korrupta församling likt förb-t att uttala sitt stöd för den förda politiken.

    Eklund har agerat smartare, hans lärobok i ämnet innehåller inte ett enda sakfel, han vilseleder genom att förtiga avgörande fakta (den vanligaste formen av lögn). T ex frågan om hur vår koldioxbeskattning kan vara förenlig med elementär resursteori eller med den så kallade PPP-principen (Polluter Pays Principle); en svensk innovation (professor Eric Dahmén), men numera lika förbjuden i hemlandet som Astrid Lindgrens negerkung.

    Handlade det ´”bara” om forskaretik och ämbetsmannamoral skulle skadan vara begränsad. Men Eklund och KVA medverkar till att många 100-tals miljarder kastas i en bottenlös brunn till ingen som helst nytta. Sanningen är att vår så kallade klimatpolitik har helt andra syften än att rädda världen. Nämligen att hitta nya ursäkter för att höja skattetrycket, men också – och troligen framför allt – att rädda våra konkursmässiga svenska kärnkraftverk och därigenom dölja att Tages och Olofs käraste baby, 12-reaktorsprogrammet (det som enligt Palme skulle rädda Sverige från backstugorna), varit ett ekonomiskt fiasko av Concorde-dimensioner. Hela det satsade kapitalet (och mer därtill) har gått förlorat, som jag visat i tidigare inlägg, se arkivet.

    I politiken sker sällan någonting av en slump. I 9 fall av 10 finns andra motiv än de som politikerna väljer att åberopa. Om väljarkåren naivt förlitar sig på kommunikéerna från partikanslierna, LO-borgen, PK-media, näringslivets toppar och politiserande professorer uppnås ett annat viktigt syfte: att samla all makt i sju partiledares händer. Vår formella demokrati har på detta sätt i tysthet förvandlats till en parlamentarisk diktatur (eller demokratur, som Mats föredrar att kalla missfostret).

    Kött-valsen, Ulla, är en mycket liten detalj i helhetsbilden, varken den största bluffen eller den för folkhushållet skadligaste. Det är illa nog ändå.

    • mats skriver:

      Jo, vi ska fortsätta skälla på och avslöja bestickarna-politikerna. Men vi ska även hänga ut de prostituerade pianisterna som fortsätter spela klimathotarvalsen. Om det blir tillräckligt obehagligt kanske de väljer att göra något mer uppbyggligt.
      Utan någon att korrumpera blir det svårare för politikerna att bedriva sitt falskspel.

      • Åke Sundström skriver:

        På denna punkt är vi oeniga. Jag hävdar bestämt att man bör nöja sig med att angripa de politiskt och intellektuellt HUVUDANSVARIGA. Att skälla på de många smågangsters som agerar i skydd av Energimyndigheten, KVA och läroboksförfattaren Klas Eklund är dessutom direkt kontraproduktivt, eftersom ett sådant fokus gagnar de stora bovarna. Väljarna luras tro att det är ”tjänstemännen” som är folkets fiender, vilket givetvis är osant.

        Din ursäkt, att makthavarnas falskspel blir något besvärligare utan ”någon att korrumpera”, håller inte heller, eftersom ämbetsmannaetikens förfall är en direkt följd av politiska beslut. I strid med grundlagens krav på förtjänst och skicklighet utses numera flertalet generaldirektör på helt andra ”meriter”, framför allt lyhördhet inför faktiskt ministerstyre.

        • mats skriver:

          Det blir lite som frågan om hönan och ägget.

          I princip har du rätt om att vi måste nå fram med våra ”skottsalvor” till politikerna. För att bli effektivare i detta är det bra om vi kan vända deras medlöpare, som fungerar som skydd för politikerna, mot politikerna istället.
          Men du verkar tro att vi genom att bearbeta eller reagera på medlöparnas dumheter tillåter politikerna att hålla upp dem som skydd för sig själva.

          Ja, du kan ha rätt. Men jag är inte helt övertygad.

  9. Åke Sundström skriver:

    Till Mats.
    Nej inte som hönan och ägget, snarare som huvudsak och bisak. Tjänstemännens ”dumheter” är ju inte alls deras egna, de gör bara vad de enligt lag och regeringsdirektiv är ålagda. Begås misstag, ankommer det på regeringen eller en domstol att korrigera det felaktiga beslutet samt eventuellt på riksdagen att förtydliga en svårtolkad lag. Så ansvaret vilar ändå alltid på högste chefen, d v s vederbörande statsråd (formellt hela regeringen).

    Förstår inte heller hur du kan tro på idén att försöka vända tjänstehjonen mot sin herrar. Har inte fången på fyren, Boforsavslöjaren och andra visselblåsare lärt alla statstjänare vad det kostar att värdera ämbetsplikten och sanningen högre än lojaliteten mot arbetsgivaren?

    Och ja: det är väl uppenbart att politikerna slipper lindrigare undan när de maktlösa underhuggarna hudflängs för vad de 349 på Helgeandsholmen hittat på.

    Däremot är det legitimt och rekommendabelt att klandra möjliggörarna: de många
    ljugande och politiserande professorerna (den enda yrkesgrupp som har till uttrycklig uppgift att söka sanningen och utan sidoblickar förmedla denna till sina elever och till uppdragsgivarna, skattebetalarna). Så en spark åt klimathysterins högsta beskyddare i de akademiska korridorerna, Klas Eklund och vetenskapsakademin, hade varit på sin plats. Liksom en känga åt den förment vetenskapliga tidskrift (Food Policy) som, trots sin granskningsprocess, godkände och publicerade de fyras högst ovetenskapliga artikel.

    • mats skriver:

      Det kan vara så att jag inte förstår hur det känns att vara utan ryggrad, att inte våga säga ifrån när man upptäcker att något är fel.
      Jo, jag har blivit avskedad på grund av denna egenskap. Men så mycket bättre än att vara kvar i dåligt sällskap!

    • mats skriver:

      När jag tänkt efter måste jag försöka förklara för dig Åke varför du har fel.
      Jag har varit politiker och vet vad okunniga de är. De är helt eller nästan helt i händerna på tjänstemännen. Många av de erkänner det också. Men de nöjer sig med att vara med på bild i valrörelsen.
      Alla tjänstemän är inte goda, långt därifrån. Vi har sett flera exempel på det i exempelvis djurskyddsärenden och bygglovsärenden. I kommunerna kan man dessutom vara både tjänsteman och politiker, fast vid olika förvaltningar. Detta är vanligt i sossestyrda kommuner. Där går det inte att ändra på något eller att göra något som går den styrande klicken emot.
      Ur dessa kretsar hämtas våra riksdagsledamöter. Resultatet blir katastrofalt undermåligt.
      Därför gäller det att skjuta vilt på alla som har fel, eller gör fel, oavsett vilken position de har. Det är enda sättet att brett sprida budskapet om vad som är fel i riket, både systemfel, kunskapsfel och hanteringsfel.

  10. Stefan Eriksson skriver:

    Åke!
    Politiker och tjänstemännen som har att implementera politiska viljeyttringar lever i en destruktiv symbios, där de bägge kategorierna har ömsesidigt ansvar att ansvarsbefria den andre i maktstrukturen.
    Politikerna skriver ”bibeln ” som en tondöv dirigent, och ”pianisterna” spelar som f-n läser noterna däri !!
    I denna ”kackafoni” förstås en överbetald kader av jurister kunna slå fast vilket stycke som spelas.

    Därtill kommer att inträdet till denna ödesmättade symfoni ständigt ökar i pris, men orkestern tycks klara sig utan åhörare, och det är väl tur det, för salongen är fullsatt av inbördes beundran av denna våldtäkt på demokratiska grundprinciper typ; ” all makt utgår från folket”.

    Däri i är bägge parter delaktiga, och skall dela på ansvaret därför.
    Som åskådare skall du inte behöva bära skulden för att orkestern gör att folk i gemen avskyr det dom presterar.
    ”Falskspelare är dom allihopa”, med några få undantag och de hörs knappast i det öronbedövande
    framförandet.
    Fullt naturligt är att folket ”slår dövörat till”.
    Med vänlig hälsning
    Stefan.

    • Åke Sundström skriver:

      Visst kan man, Mats, ägna sig åt att ”skjuta vilt” på alla som har eller gör fel, men den fråga vi diskuterar är ju: var ligger ansvaret? Detta framgår tydligt i grundlagen: riksdagen stiftar lagarna, regeringen styr landet. INTE de statliga eller kommunala tjänstemän som har att rätta sig efter vad som bestäms i den huvudkommun som norrlänningar kallar Fjollträsk.

      Sant att i synnerhet kommuner ofta styrs av s k starka män (t ex Göran Johansson i Göteborg, som dock samtidigt hörde till de få som även i viktiga frågor kunde ifrågasätta partiledningens agerande). Men är vi inte överens om att detta, om än inte lika tydligt, gäller även i rikspolitiken? Palme, Persson och Reinfeldt kan inte sannfärdigt beskrivas som annat än i realiteten enväldiga, både i sina partier och i regerandet. Nästan som i vilket sultanat som helst. Jag beskriver dagens Sverige som en parlamentarisk diktatur, medan du använder den mer skämtsamma (och därför lätt överslätande) termen ”demokratur”?

      Din egen ryggrad är det inget fel på, som ditt hedervärda avsked bekräftar, men i denna fråga tycker jag att du skyggar för det klarspråk som i övrigt utmärker ditt nyttiga bloggande.

      (Har problem med svara-länken, därför denna fristående text)

      • mats skriver:

        Det är som det är, Åke. Vi är många som blivit uppfostrade att vi alltid har ett personligt ansvar för våra gärningar. Det finns fortfarande unga som fostras så.
        Samtidigt har det hela tiden funnits de som fostrats i en annan tradition, att de inte har ett eget ansvar, att det är samhället som har ansvaret.

        Att Palme, Persson och Reinfeldt uppträdde enväldigt är vi eniga om. Även andra har uppträtt självsvåldigt, som Carl Lidbom, Carl Bildt, Maria Wetterstrand, Birger Schlaug, Margot Wallström, Marita Ulvskog, Margareta Winberg, med flera.
        De har alla ett ansvar för att inte själva ha haft den inre kompass och fostran som fått dem att ta personligt ansvar för sitt uppdrag. Därigenom har de också förmedlat normen till tjänstemän och andra att inte heller dessa behöver ta något personligt ansvar för sina gärningar. På det viset är politikerna, som du säger, ytterst ansvariga för den etablerade situationen.

        Men i mina ögon undkommer ingen sitt ansvar, inte heller underlydande personer, genom att skylla på andra.

        • Åke Sundström skriver:

          Bra att du bekräftar att ansvaret ytterst vilar på politikerna (även de personer du nämner). Fast jag skuldbelägger även de viktiga ”möjliggörarna”, de politiserande professorerna, gör inte du det? Däremot kan man inte påstå att de tjänstemän som lyder lagen, därmed skyller på ”andra”. De skyller, med all rätt, på sina instruktioner.

          • mats skriver:

            Visst är korrupta forskare och kunskapsförmedlare i högsta grad medskyldiga!
            Men lagarna är inte absoluta. Det finns töjmån i dem och de ska vägas mot varandra. Det är där utrymme finns för tjänstemännen att göra egna bedömningar som de sedan vägrar ta personligt ansvar för.
            Det finns också tydliga tecken på att tjänstemännen inom rättsväsendet är ovilliga att lagföra sina offentliganställda kollegor i andra sektorer. Även när det gäller sådant som allmänheten betraktar som uppenbara brott och skulle renderat hårda straff för ”vanligt folk”.

            Många av oss som vuxit upp efter Nürnbergrättegångarna har fått itutat i oss att det inte hjälper att skylla på överordnade. En viss del av ansvaret för att följa dåliga instruktioner finns alltid kvar hos oss var och en som följer dem.
            Man skulle kunna se det som en pendang till de friheter och rättigheter vi åtnjuter i MR

            • Åke Sundström skriver:

              Nej, Mats, inte heller töjmånen duger som ursäkt. Sant att det finns tecken på en ny sorts rättsröta, när åklagare ger offentliganställda chefer en välvilligare bedömning än andra busar och avstår från att väcka åtal (typexempel Estonia, där överåklagaren med en skrattretande och för de anhöriga utmanande motivering, avstod från att pröva Carl Bildts och Mats Odells ansvar). Men även i sådana fall vilar ansvaret på den justitieminister som, likt Beatrice Ask, ägnat åtta långa år åt att blunda och rulla tummarna – givetvis på chefens uppdrag och med hans samtycke.

              • mats skriver:

                Tack, jag hade helst önskat slippa den bilden i mitt huvud av Ask rullande tummarna! 😉

                Men du svarar inte på mitt påstående att de mänskliga fri- och rättigheterna kräver ett ansvar för balansens skull.

                • Åke Sundström skriver:

                  På vilket sätt var Ask-bilden störande, om vi nu tycks eniga om att den är sann?

                  Jag ser inte logiken i ditt tal om balans. Ansvar skall utkrävas av den som utövad makt eller agerat i strid med lagarna, svårare än så är det väl inte?

                  Och kan man verkligen påstå att några oskyldiga underhuggare dömdes i Nürnberg? Trappan städades väl tvärtom på ett föredömligt sätt: från toppen.

                  Dödslägrens personal hade förvisso ett val: att mörda andra eller själv bli dödad. Priset för din egen och andra visselblåsares rakryggade hållning var inte lika högt. Men kännbart nog, i varje fall i de fall jag nämnde, och värt att fördömas i ett land som kallar sig en rättsstat.

                  • mats skriver:

                    Simon Wiesenthal center jagar fortfarande döende åldringar som eventuellt besökt ett koncentrationsläger i egenskap av anställd eller tvångskommenderad tysk.
                    Obehagligt men sant.

                    Om vi bortser från dödsstraffen för olydnad, tycker jag det är rimligt med balans mellan friheter och ansvar.

    • Åke Sundström skriver:

      Se mitt svar till Mats. Att bägge parter är delaktiga betyder inte att också ansvaret är delat. Att pianisterna spelar ”som f-n läser noterna” är inte heller sant: de följer lagen och kan ställas till svars bara om de bryter mot sina instruktioner. Vilket du och andra måste bevisa om ni vill skälla på dessa underhuggare.

      • Stefan Eriksson skriver:

        I sammanhang där staten fått för sig att konsfiskera privat ägd mark, är det ett allmänt välkänt faktum att det är i högsta grad beroende på den enskilde handläggaren hur illa det kan bli.
        Det finns lagtext som beskriver att det allmänna intrånget ej skall gå längre än vad som krävs för att uppnå syftet.
        Denna avvägning är allt annat än rättssäker, och förbiser allt som skulle kunna tolkas till skydd för den enskildes rådighet över sin egendom.

        Att bevisa dessa missförhållanden och därmed uppnå någon konsekvens som skulle i någon utsträckning kunna ändra utgången i enskilda ärenden är en övermäktig uppgift för de allra flesta.

        • Åke Sundström skriver:

          Sant, men det du berättar bekräftar ju bara vad jag påstår: att ansvaret ligger hos den riksdag som formulerar dylika gummiparagrafer. Som förvisso inbjuder till godtycke – men med maktelitens uppenbara samtycke. Och med de 349 riksdagsledamöterna som ansvariga.

          För övrigt är det ganska vanligt att domstolar får tillfälle att pröva just förhållandet mellan intrång och syfte, men om även syftet är oklart angivet, kan ínte domstolen klandras för att misslyckas med att tolka lagen i enlighet med överordnade rättsregler om t ex respekt för äganderätten. För reda upp i denna sörja skulle en författningsdomstol göra stor skillnad (som vi är eniga om).

          • Stefan Eriksson skriver:

            Japp!
            Det är vi 110% eniga om, jag skrev det i mitt förra svar, men det är som du sa förut här ovan;
            (Det är något tjall när man använder svara-länken)
            (När svaret blir för långt försvinner skicka kommentar blippen i nederkanten ??)
            Författningsdomstol måste till !!

  11. Stefan Eriksson skriver:

    Åke.
    Här kommer en liknelse till;
    I Tyskland är det på vissa delar av det nationella vägnätet en rekommenderad hastighet som gäller.
    I princip ”fri fart”, men godtyckliga sätt att bedöma sitt sätt att framföra sitt fordon medges ICKE !

    Ställer man som enskild till oreda och ”farligheter” i sitt sätt att köra, kan man räkna med att behöva bära ansvar för eventuella konsekvenser.
    Att i 170 km/tim ligga alldeles för nära framförvarande bil kan bli dyrt, mycket dyrt.

    Denne som utnyttjar det godtyckliga i att framföra sitt fordon på ett vanskligt sätt i ”fri fart” kan jämföras med en ”maktberusad fartblind tjänstekvinna på länsstyrelsens naturvårdsenhet” och denne verklighetsföraktande individ vill man helst slippa ha på samma väg som man själv åker på!
    Om det mot all förmodan skulle visa sig att hon förstår och är beredd att ta sitt ansvar för hur hon far fram, må det vara hänt, så länge hon färdas med körriktningen i rätt körfält.
    Om inte, går hon under benämningen ”geisterfahrer”.

Kommentarer är stängda.