Trots Ulla Forslings fina artikel igår och den utmärkta diskussion som följde på den så väljer jag här att publicera min egen analys av Bryngelsson et als. rapport. Dels för att jag redan hade börjat skriva den innan jag fick del av Ullas, dels för att jag tror att det inte skadar med en annan infallsvinkel.
David Bryngelsson, Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus och Ulf Sonesson är ingenjörer på Chalmers och har tillsammans skrivit en rapport för Energimyndigheten. Fyra män som skrivit en rapport som granskats av fyra kvinnor, är det deras flickvänner? Det står nämligen inget om vad deras kvalifikationer är. Det brukar nämligen alltid stå något om granskarnas meriter, filosofie doktor, magister eller liknande, i den ena eller andra vetenskapsgrenen och verksamma vid en mer eller mindre känd vetenskapsinstitution.
Men det märkligaste av allt i den vägen är att rapporten också är granskad av två anonyma personer. Jag har aldrig någonsin sett en vetenskaplig rapport där man tackar anonyma granskare för deras bidrag. Att granskarna i exempelvis Science är anonyma är normalt. Men det är en granskning för att kolla om rapporten håller för publicering, inte för att bidra till själva forskningen.
Financial support from The Swedish Energy Agency is gratefully acknowledged. The authors also wish to thank Christel Cederberg, Paulina Essunger, Magdalena Wallman, Britta Florén, and two anonymous reviewers for valuable comments and contributions.
Författarna redovisar inte det viktigaste, nämligen hur de kommit fram till att kött från idisslare ger högre utsläpp av växthusgaser än fläsk och fjäderfä. De har ingen egen och forskning i ämnet och hänvisar såvitt jag kan se inte till en enda undersökning som beskriver denna skillnad. De hänvisar visserligen till andras forskning, men skriver inte på vilket sätt den är relevant för deras slutsatser. De beskriver inte heller på något annat sätt vari skillnaderna består.
Alla som läst grundläggande husdjurslära vet att idisslare inte behöver något tillskott av animaliskt protein, men att både svin och fjäderfä behöver såant tillskott i viss mängd. Man räknar normalt med ett utväxlingsförhållande på 10:1. Alltså att det går tio enheter vegetabilier för att ge en enhet kött. Rapporten ger ingen redovisning hur detta förhållande påverkar växthusgasutsläppen när man byter ut rena gräsätare mot allätare som svin och fjäderfä.
Vi har i årtionden hört hur koldioxid CO2, är den stora faran som kommer att förändra klimatet på ett förödande sätt. För IPCC är det fortfarande den stora frågan. I denna rapport fäster man istället avseende vid metan CH4 och lustgas N2O. I synnerhet tillförseln av metan till atmosfären måste vara mycket liten i jämförelse med naturliga geologiska och biologiska källor. Håller alarmisterna på att tappa tron på effekten av sitt budskap om koldioxidens farlighet och söker alternativa ämnen att skylla den annalkande katastrofen på? Både metan och lustgas har funits med i bakgrunden av propagandan sedan länge, men de har inte betonats så som koldioxid.
Av texten framgår att chalmeristerna bara spekulerar. Vidare så är den förändring i kosthållning som skulle kunna minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och rädda klimatet inte en realistisk beräkning av effekten. De kallar det själva för en optimistisk effekt. Den lilla problematisering de gör kring sitt resultat är att om man tar bort de betande djuren så växer Sverige igen med skog. Det är visserligen bra ur kolinlagringssynpunkt, men det förstör det öppna landskapet, konstaterar gruppen. Men det är detta scenario de jämfört med när de kommit fram till sina resultat.
Lika fullt sitter Bryngelsson i TV och berättar hur vi måste förändra vår kosthållning. Journalister i både Sverige och Europa faller för dumheterna och återger dem ogranskat och okritiskt.
”Forskargruppens” rapport är inget annat än horeri. De har sålt sig själva, sin heder och integritet för en skärv anslag från en statlig påtryckarorganisation, Energimyndigheten. Att hora är ett vedertaget uttryck i affärslivet. Man gör det när man åtar sig uppdrag (från stora aktörer) man inte vill göra eller får otillräckligt betalt för, med avsikten att göra sig passande för senare välbetalda uppdrag.
Tur att man inte tittar på TV.
Varför diskuteras aldrig människan koldioxidutsläpp både genom munnen och baken,den måste väl ändå vara större än våra idisslares. Om det är som jag påstår borde vi stoppa invandringen för att klara Sveriges klimatmål. Nu tror jag i och för sig att detta med klimatet är en jättebluff,iscensatt av penninggiriga människor,med Al Gore i spetsen.
En relativt enkel beräkning. En människa andas runt 30 kg luft per dygn. Utandingsluften består av 6 % CO2. Per dygn 1,8 kg. Varje dygn producerar Sverigs befolkning ungefär 18.000 ton CO2.
Det är svårt att hitta någon siffra på hur mycket CO2 som finns i atmosfären, men minst 2.300.000.000.000 tons finns det. Svenska män och kvinnor bidrar per dygn med 0,008 ppm; 2,857 ppm per år.
Vilket bidrag vi människor har på CO2 kan även utryckas på följande sätt. Tänd en tändsticka i en 40 fots container. Nu har vi ökat nivån CO2 i containern. Expandera hela denna container till att omfatta hela jordens atmosfär. Hur många tändstickor behöver vi nu för att åstadkomma samma höjning av CO2 i atomosfären som i containern? Vi behöver alla världens bilars CO2-utsläpp under 20 års tid.
Visa mig den politiker som förstår Ditt resonemang Göran. Även om han till äventyrs skulle påstå att han gör det så tror jag att han ljuger annars vore han inte politiker.
Johan Rockström kommer att rycka in och förklara för politikerna att jag är en person som tror att jorden är platt. Politikerna kommer sedan att säga:
”Ja, vi förstod nog att det var något som inte stämde.”
Den kommentaren var bäst Samuel, den fungerar för mig som förklaring på absurdistans förehavanden och mellanhavanden.
Förklarar det mesta av vad föreningen ”fria fantasier” i MP har i kikaren.
Granskat rapporten har väl deras kollegor i djurens rätt gjort.
Fredrik Hedenus har alltså varit vice ordförande i Djurens Rätt.
http://www.lantbruk.com/ledare/pa-vilken-stol-sitter-klimatforskaren
De fyra ”flickvännerna”!
http://handels.gu.se/om_handelshogskolan/hallbar_utveckling/sustainability-day/sustainability-day-challenges/program/christel-cederberg—kottproduktionens-klimatpaverkan
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vad-betyder-valet-for-miljon
http://gvc.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xwamas
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=2&ved=0ahUKEwjklKrz-JjLAhVMEpoKHQGgC5AQFggiMAE&url=http%3A%2F%2Fwww.trf.sll.se%2FGlobal%2FDokument%2FVerksamhet%2Fmiljo%2FPresentationsmaterial-klimatpaverkan-fran-livsmedel-lang-version.pptx&usg=AFQjCNGU1j-5a0bPJFwd87pjL2Y4F4QS6Q&bvm=bv.115339255,d.bGs
Med andra ord.
Christel Cederberg är biträdande professor vid avdelningen för fysisk resursteori, Institutionen för fysisk resursteori, Chalmers.
Paulina Essunger är teknisk fysiker och har varit volontär i Al Gores klimatskrämselkampanj.
Magdalena Wallman är doktorand, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet.
Britta Florén har varit Stockholms läns landsting behjälpligt med att ljuga dietister och bespisningspersonal samt kommunala beslutspersoner fulla av klimathotarpropaganda, med falsk information från bland annat Jordbruksverket.
Med tanke på att två av granskarna valt att vara anonyma, undrar man ju vilka hemska meriter de har i sin bakgrund?
Mats, de kanske skäms att visa upp sina namn här.
Tjänster och gentjänster
Men historien slutar ju inte där.
Information från Stiftelsen Lantbruksforsknings hemsida, deras projektkatalog:
Tjänster och gentjänster – hur ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete
Christel Cederberg, Sik, projektnummer 1346123, Status -pågående, ansökningsår 2013, beviljade medel:1 999 000 Sek.
Hon lever alltså än idag på medel från ”de svenska lantbrukarnas forskningsstiftelse”, samtidigt som hon hjälper veganen Hedenus i hans kamp för att krossa den svenska köttuppfödningen.
Det är tjänster och gentjänster, det! Medge att Christel Cederberg tar bondfångeriet till helt nya nivåer!
Och under tiden gör lantbruksföreträdarna sitt bästa för att jamsa med och försöka anpassa sig efter Cederbergs riktlinjer och Agronomförbundet hyllar henne som ett föredöme för kåren…
Martin M skrev häromdagen under rubriken Bittert kaffe…:
”Det kommer inte att vända – i alla fall inte ännu. I morgon eller i nästa vecka kommer ytterligare något dumt att publiceras. Så är vi tillbaka på ruta ett igen. (…) Det är därför jag är ledsen. Det är därför jag, när ingen lyssnar, säger, att det snart är slut med svenskt jordbruk.”
På 1900-talet drev en gren av Cederbergssläktet en skofabrik så länge det bar sig. Nu försörjer Christel Cederberg sig på att mäta fotavtryck.
Sveriges väg från industrination till bondfångeriekonomi i ett nötskal.
Riktigt motbjudande alltså!
Dessutom, när Daniel Öhman, ni minns han som 2009 var med när Djurrättsalliansen bröt sig in i svinstallar och som härom veckan drev ekodrevet mot Sven-Erik Bucht, när denne Öhman alltså, 2011 gav ut Matens pris, vilka tror ni han tackar… ”Tack till Christel Cederberg och Stefan Wirsenius för faktakontroll” (s.256) och ”Tack till
Christel Cederberg SIK för hjälp med beräkningar” (s. 257).
Tjänster och gentjänster i nätverket.
Det där verkar vara en liten kommandogrupp som lärt sig vigga offentliga medel för att bedra allmänheten.
Ett IS med mycket värre och mer långtgående effekt på samhällets utveckling!
Lustgas är väl N2O, inte C2O?
Jo…
Självklart! Undrar varför det blev fel i arla morgonstund innan jag for iväg på ett dagslångt möte?
Förra gången herrarna var i farten var det Mistra som stod för pengarna…
http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/scenarier_for_klimatpaverkan_fran_matkonsumtionen_2050.pdf
För den nya studien anges följande: ”Den i särklass viktigaste källan var Cederberg (2009)…”
… som alltså Sonesson var medförfattare till, och som bekostades av Stiftelsen Lantbruksforskning… ”the Swedish farmers foundation for agricultural research”.
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/upphandling/hallbarhet/greenhouse-gas-emissions-from-swedish-production-of-meat-milk-and-egg-sik-2009.pdf
Sonesson, Cederberg och Wallman har alltså varit förknippade med Sik, som senare slogs ihop med SP, och ska kanske inte nödvändigtvis beskyllas för att ha Chalmersanknytning.
Det skulle vara kul med en databas som kunde visa vilka som har skrivit en rapport och vilka andra rapporter den hänvisar till som sedan presenteras grafiskt. Det går även bra att lägga till vilka som finansierat rapporterna.
Om rapporten finns tillgänglig i fulltext så framgår ju referenserna direkt, men en kul databas är ju Google Scholar, där man kan se vilka andra texter som citerar den aktuella rapporten. Den är alltså också mycket användbar för att se vilka rapporter som skrivits av de här aktuella författarna och ”granskarna”. Men någon finansieringsdatabas känner jag inte till.
Några synpunkter till på denna studie. Hoppas att inte Mats och övriga debattörer tycker att min inlägg blir för långt. Har kortat ned det en del
.
Köttätande enligt David Bryngelsson, Stefan Wirseniusa, , , Fredrik Hedenusa, Ulf Sonessonb
”This study shows that so long as consumption is limited to non-ruminant meat (i.e., pork and poultry), very high per-capita consumption levels (120 kg, or 40% higher than current) could be accommodated not only within the 500 kg CO2-eq target, but most likely also within the more stringent targets needed for reductions larger than 80%.”
Vi kan öka vårt köttätande rejält om vi väljer bort nötkött. Vi kan äta upp till 120 kg som i USA och ändå minska miljöbelastningen rejält. För 2014 var den totala förbrukningen av kött i Sverige 87,5 kilo per person och år.
I skolan försöker vi lära våra elever att fundera över om svaret är rimligt.
Vi jämför med vad andra forskare säger som tar upp det som denna studie undviker nämligen a. koldioxidavgivningen vid åkerbruk då man inte har en b. kolinlagring som vid användning av betesmark. Denna koldioxidavgivning säger en finsk studie står för ca 60 % av växthusgasutsläppen från jordbruk.
De tar heller inte upp vad som skulle hänt med kolet i gräset om det inte hade betats av nötkreaturen (en stor del av detta hade hamnat i atmosfären, nu tar det en omväg via djuren istället) och inte heller att utdikning av låglänta betesmarker har minskat metanavgivningen härifrån.
Artur Granstedt docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, säger i artikeln ”Byta nötkött mot svin och kyckling vore katastrof” publicerad i SvD 7 maj 2013.
”Ett resurshushållade jordbruk bygger på humusuppbyggande vallodling (ängsodling) med kvävefixerande grödor och vars fodervärde förädlas av betesdjur som kor och får. Ökad vallodling innebär att kolbindningen i marken ökar. Vallens humusuppbyggande egenskaper kan eliminera klimatbelastningen från idisslande djur. Det gäller då särskilt de nötkreatur som ej drivs till överproduktion med hjälp av för mycket kraftfoder i form av spannmål och importerat sojaprotein. Korna och andra idisslare som får och getter äter de fiberrika, bördighetsskapande vallfoderväxterna som klöver och gräs som långsiktigt är nödvändiga för att upprätthålla humusbalansen i jordarna. Korna förädlar det för oss människor ej ätbara till både mjölk och kött och recirkulerar tillbaka värdefull organisk gödsel”. ”Foderproduktionen till djur som uppföds på konventionellt odlad spannmål belastar däremot klimatet genom framställning av konstgödsel och andra insatsvaror som kräver fossil energi. Ensidig spannmålsodling utan vallodling är förödande för klimatet också genom att humusförrådet i marken bryts ned och kolinnehållet bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som jordarnas bördighet avtar. Mycket av dagens spannmålsodling går till dagens ensidiga och till vissa regioner koncentrerade slaktsvins- och kycklingproduktion vars gödselöverskott dessutom övergöder haven med reaktivt kväve och fosfor som utöver skadorna på den biologiska mångfalden rankas som ett av vår tids största miljöproblem.”
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_1.pdf
Om kolimlagring: För nöt- och lammproduktion har kolinlagring i vall- och
betesmark stor betydelse för nettoutsläppen av växthusgaser. Tyvärr finns ingen
internationell konsensus kring vilken metod man ska använda för att beräkna
kolinlagring i gräsmarker och vall. Därför är det tyvärr ännu inte möjligt uttala sig
generellt om vad kolinlagring i vallodling och betesmarker kan betyda för klimatavtrycket.
Växtodlingssystem med perenna grödor som till exempel vall har dock betydligt större förutsättningar att binda kol i mark jämfört med system som domineras av ettåriga grödor.
Djur som betar samlar själva in sitt foder, vilket man kan se som en besparing av den energi som annars skulle gått åt till att skörda, transportera och lagra fodret. Behovet av byggnader är också mindre, vilket är ytterligare ett exempel på låg resursanvändning. I synnerhet på fuktiga marker, steniga marker, små åker- och betesskiften och överlag i bergstrakter är ofta naturbete den mest optimala markanvändningen.
En blandning av kor, får, getter och hästar som betar i hagmarker på sommaren och föds upp på grovfoder på vintern ger visserligen mindre mjölk och kött än i mer intensiva uppfödningssystem, men de kan leva på lokala resurser och bidrar till bördiga jordar och biologisk mångfald.
I Sverige har vi gott om marker som lämpar sig väl för produktion av vall, det vill säga gräs med inslag av baljväxter. Vall är ett exempel på en gröda med mycket låg miljöbelastning som vi dessutom har lång erfarenhet och mycket kunskap kring. Den fungerar bra i vårt relativt kalla och nederbördsrika klimat och bidrar till att höja mullhalten och därmed kolinbindning i våra mineraljordar.
Den finska rapporten
http://www.scopus.com/record/display.uri?eid=2-s2.0-77950870364&origin=inward&txGid=0
Dietary choices and greenhouse gas emissions – Assessment of impact of vegetarian and organic options at national scale.
This study quantifies the sources of agricultural GHG emissions and explores the impact of diet on GHG emissions in Finland. The emissions associated with production of basic food items were quantified for four diet options. For current average food consumption, emissions from soil represent 62% of the total. The emissions due to enteric fermentation contribute 24%, and energy consumption and fertiliser manufacture both about 8%. Regarding GHG emissions, environmental performance of the extensive organic production is poor. A strict vegan diet would nearly halve the agricultural GHG emissions, but reduction of the total emissions would be about 8%. Reducing the GHG emissions through food consumption would require large-scale changes among the entire population. Instead of stressing the impact of individual citizens’ diet choices, more attention should be paid to social learning. Attention should be paid to the overall sustainability of food supply, not only to the GHG emissions.
Dansk undersökning: http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/20687
I den svenska rapporten räknar man med ett högre värde på metanet, 1kg metan motsvarar 38 kg CO2, i en dansk motsvarande rapport räknar man med 24 kr CO2 på 1 kg metan. 24 kg är det vanligaste i liknande beräkningar.
Den danska rapporten tar också upp näringstätheten i maten.
Slutsatsen från den danska undersökningen: In conclusion, this study shows that excluding dairy products from our diet does not necessary mitigate climate change but in contrast may have diametrical nutritional consequences. In addition, when optimizing a diet with regard to sustainability it is crucial to account for the nutritional value and not solely focus on impacts per kg products. (Denna rapport är stödd av Arla sägs det utan att konflikter har uppstått.)
I den svenska rapporten:
Åter till den svenska undersökningen: Large reductions, by 50% or more, in ruminant meat (beef and mutton) consumption are, most likely, unavoidable if the EU targets are to be met.
In contrast, continued high per-capita consumption of pork and poultry meat or dairy products might be accommodated within the climate targets.
Detta går bra då man hoppar över CO2 avgång genom jordbeabetningen som Artug Granstedt påpekade.
Reducing food waste plays a minor role for meeting the climate targets, lowering emissions only by an additional 1–3%.However, if the global 2 °C target (UNFCCC, 2010) is to be met, focusing on fossil fuels and deforestation may not be enough, because methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) emissions from agriculture may become too large (Hedenus et al., 2014).
CO2 emissions from land-use changes (i.e. carbon stock changes in vegetation and soils) were not included due to lack of data.
Not included in the data, inte ens en liten uppskattning!
Det sista Obs! studiens stora svaghet. Jämför med den finska studien som säger att 62 % av utsläppen kommer härifrån. De känner till den finska studien. Hur säker denna summa är vet jag ej men den är ansenlig.
Först angriper man nötkött och om de lyckas få bort detta kommer de säkert att komma på att detta med att vi kunde öka ätandet av gris o fågel var fel. Nu måste vi minska detta också.
Tack Rutger! Du har gjort dessa två artiklar och kommentarerna till en kunskapsbank för andra att länka till.
I tillägg till vad du funnit i rapporterna vill jag bara än en gång påtala att varken IPCC eller någon annan ännu påvisat något kausalt samband mellan antropocent bidrag av CO2, N2O och CH4 till atmosfären och klimatförändring.
Precis! Din avslutande mening understryker att hela denna diskussion bygger på en felaktig premiss: att livets gas (koldioxid) utgör mänsklighetens största miljöproblem. En myt som inte heller Ulla Forsling tog avstånd ifrån. Jag saknar också hennes svar på den motfråga jag ställde.