Schweizarna folkomröstar idag söndag. Det är flera förslag de ska ta ställning till. Det mest kontroversiella är att utlänningar automatiskt ska utvisas om de döms för brott i alplandet. Mord, våldtäkt och väpnat rån ska medföra direkt deportation efter avtjänat straff. Mindre förseelser, som fortkörning, medför utvisning om man döms två gånger inom en tioårsperiod. Debatten hörs vara starkt polariserad och i nuläget verkar förslaget inte få godkänt.
Väljarna ska också säga sitt om förslaget att förbjuda schweiziska banker och tradinginstitut att handla med jordbruksprodukter eller terminer och optioner på sådana internationella instrument. Detta för att inte fördyra maten för folk i fattiga länder.
Det förslag som har högst stöd i opinionen, 56%, är förslaget att bygga ytterligare en tunnel genom St. Gotthard.
Att förbjuda handel med terminer på jordbruksprodukter lär göra dem dyrare. Ska de planekonomiplaneras i stället? Nu förstår jag att Schweiz inte påverkar marknaden, men tanken bakom det hela.
Terminer är ett sätt för producenterna att finansiera verksamheten. Man säljer en viss mängd till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Spekulanterna som köper terminerna finansierar verksamheten (de gör nytta).
De slutliga användarna (exempelvis kvarnar som mal vete till mjöl) behöver då inte köpa terminerna förrän det är dags för leverans. Spekulanterna gör även nytta för de slutliga användarna.
Terminer utjämnar priserna på jordbruksprodukter under året. I annat fall kan priset bli extremt högt innan skörden (då lagren är lägst) och priset kan bli extremt lågt efter skörden (då lagren är störst).
Jo, jag påstod inte att den schweiziske förslagsställaren förstått vad saken handlar om. Ska vi tro att väljarna begriper?
Bolagen, som sysslar med spannmål och andra jordbruksvaror har ökat sin andel av planetens jordbruksvaror från 10% av den totala produktionen för tio-femton år sedan till det dubbla idag. Har svälten blivit mindre?
Knappast.
Lokalt jordbruk för lokal försörjning är det som alltid varit bäst.
Annat är bara skitsanck.
Enligt Världsbanken har den andel av världens befolkning, som lever i extrem fattigdom minskat från 37 procent 1990 till 9,6 procent 2015.