Svensk byråkrati är makalös på att sätta krokben för allt och alla. Till och med för andra grenar av byråkrati och förvaltning. Västkuststiftelsen har en naturvårdsförvaltare anställd för att bland annat hålla nere beståndet av minkar, vilket gynnar både fåglar och kräftdjur på och kring skärgårdsöarna. Så här skriver stiftelsen själva om sin verksamhet:
Vi köper in mark och arbetar för att värdefull natur skyddas som naturreservat. Västkuststiftelsen äger drygt 3 500 hektar mark, med ett anskaffningsvärde på ca 25 miljoner kronor, och under årens lopp har vi bidragit med ytterligare 15 miljoner kronor till intrångsersättningar eller bidrag vid köp så att många av naturreservaten kunnat bildas. Västkuststiftelsen har från Länsstyrelsen Västra Götalands län ett uppdrag som naturvårdsförvaltare för närmre 200 naturreservat, sammanlagt ca 38 000 hektar mark.
Jägaren som utför uppdraget som viltvårdare sätter ut fällor för att fånga mink och dessa avlivas med ett enskotts- enhandsvapen, kallat grytpistol. Ett sådant vapen är licenspliktigt. Nu har polisen i Västra Götaland dragit in licensen för jägaren eftersom polisen anser att han skjutit för få minkar, endast 20 stycken på tre år. Saken rapporterad av Svensk Jakt och av Dagens Juridik.
Var och en med lite kännedom om minkens påverkan på småvilt i ett sådant område kan ju inse vilken effekt 20 minkar har för berörda arter. Vidare kan man hävda att om jägaren, som haft uppdraget i tio år, sett en minskad fångst av mink de senaste åren, med stotlhet kan säga att hans verksamhet gjort nytta.
Den vapennojja och och det jakthat ”naturintresserade” i Sverige predikar har nu alltså smugit sig in myndighetssfären på ett sådant sätt att till och med de naturintreserades intressen hotas eller omintetgörs. Payback is a bitch! säger jänkarna. Men nog är det galet vilka effekter svensk flathet mot stolliga särintressen får på alla möjliga och omöjliga plan.
RSS – inlägg
Enligt C. Northcote Parkinson kan varje byråkratisk enhet alltid motivera sin expansion, så snart den nått storleken 7 personer. Bland dem finns alltid några med tillräcklig kreativitet för att föreslå nya uppgifter, som så småningom kräver förstärkning av arbets-styrkan. Den processen stärker prestigen, självförtroendet och löneanspråken för alla, men i synnerhet för chefen.
En stark drivkraft, som det idag inte fins någon medveten kraft för att balansera. Detta torde också vara förklaringen till att de borgerliga politikerna så lätt dragits med i politikens expansion: De själva blir ju viktigare ju mer de har att lägga sig i. . .
Att Parkinsons lag gäller i det närmaste oinskränkt har vi väl konstaterat otaliga gånger här på Frihetsportalen.
Kan man inte dra in polisens vapen med motiveringen att de skjuter för få brottslingar. En polis som inte skjutit någon på 10 år bör inte ha något behov av sitt tjänstevapen.
En fullständigt korrekt analogi! För den som tänker lite längre, vilket jag tror att du gör, så inser man att den haltar lite. Polisens vapen är tänkta att användas så lite som möjlig, medan skyddsjägarens är tänkt att användas så mycket som möjligt och förhoppningsvis tills det inte behövs längre. För att problemet är utrotat. Lite som en fullständigt framgångsrik vaccinationskampanj.
En analogi med det synsättet är feministernas kamp för att beskriva allt som män gör och tänker som en våldtäkt och hela tiden vidga begreppet och stifta nya lagar mot det. Först när inga män längre finns kan lagarna om våldtäkt avskaffas
Går man ett steg till vad gäller våldtäkt och s.k. medgivand före ett sexuellt utbyte mellan två parter är det en jättebra idé som en våldtäktsman kan utnyttja. Det är bara att starta våldtäkten med att tvinga kvinnan att skriva under ett avtal om medgivande.
Om sedan våldtäktsmän kan organisera sig i en form av fackförening kan vi kalla dessa avtal för kollektivavtal. Det kan då aldrig uppstå en avtalssituation där avtalet är underskrivet under hot eller utpressning. Sådana tillkomster av avtal är skydda i grundlagarna.
Den svenska korporativa fascismen i ett nötskal!
Den svenska modellen som sossarna nu vill tvinga resten av Europa att anamma. Den svenska modell som sossarna nu vill utvidga även i Sverige, så att alla arbetsmarknadsavtal måste vara godkända av LO.
Löntagarfonderna är också på tapeten igen, när sossarna dammat av uttrycket ”ekonomisk demokrati”.
Vad kallas det för när ”man” använder utplundrade skattepengar för att lura till sig egendom av oskyldiga medborgare? Man kan konfiskera egendom också naturligtvis, 38.00ha häftigt?
Till Göran: Jag tycker det är ett evigt tjat på socialisterna om ”allas lika värde”. Varför skall Reinfeldt/Löfven kunna omge sig med beväpnade vakter dygnet runt och inte Du och jag?
Jag kan förstöra resten av din dag med artikeln ”Vellinge kommun krävde gratis mark i utbyte mot bygglov”:
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/vellinge-kommun-kravde-gratis-mark-i-utbyte-mot-bygglov/
Jag förmodar att det kallas för att försvara demokratin när Reinfeldt eller Löfven omger sig med beväpnade vakter. Å andra sidan kan man se det som ett väldigt förnedrande jobb att vakta dem.
Rena kommunistfasonerna i en av Sveriges mesta moderatkommuner!
Göran, det där fasonerna har våran kommun praktiserat på min hustru sedan 2006. Det slutade med att de höjde garanti beloppet till en astronomisk summa för att hon skulle få ett exploateringsavtal. Socialisterna på kommunen hade naturligtvis förvissat sig om att villkoren i garantiavtalet inte kunde uppfyllas av min hustru. Som grädde på moset skulle nästan halva arealen avstås till ”allmän platsmark” utan ersättning. Projektet för hennes del vilar och naturligtvis förväntar hon sig att dom konfiskerar hela arealen när den övriga skatteplundringen gjort sitt. Skänk en tanke till en riktig kleptokrat av den absolut värsta sorten, en Hr. Lennart Holm, PBL´s ursprungliga fader som i alla fall drogs fram ur hålan till sist. Han är nog i samma format som Axel Hägerström.
Detta med allas lika värde är ju en förvrängning av kommunallagens korrekta LIKABEHANDLINGSPRINCIP, som borde finnas även i vår grundlag. Dessutom är det givetvis osant att alla människor har lika värde, däremot finns det grundläggande mänskliga rättigheter, vilket är något helt annat. Vår stridbare antropologiprofessor Arnstberg (med bloggen Invandring och mörkläggning) har varit ganska ensam om att påpeka detta elementära, men politiskt ”känsliga” faktum.
Det du nämner där är mycket känsligt i Sverige. På grund av en (avsiktlig?) felöversättning av originaltexten till FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna.
http://www.ohchr.org/EN/UDHR/Documents/UDHR_Translations/eng.pdf
I original:
Article I
All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.
På svenska:
http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Artikel 1.
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Notera den avsevärda skillnaden i orden (dignigty) värdighet och värde.
I EKMR finns ingen hänvisning till värde.
Precis, det är så lögnens slipstenar dras! Alltid detta Orwellspeak, till och med i ekonomkårens och riksbankens manipulerande med fundamentala begrepp som ”ekonomisk tillväxt” och ”inflation”. Och allt möjliggjort av en sjuk skrålojalitet som gör att vår s k intelligentia inte längre förtjänar det epitetet. Våra språkexperter sover också en söt törnrosasömn när man t ex bejakar oskicket att kalla socialförsärkingssystemet för ”välfärden”.
Vill man skämta om allvarliga ting kan man sammanfattningsvis konstatera att skillnaden mellan ”värdighet” och ”värde” gör all skillnad i världen!
Likabehandlingsprincipen är väsentlig i skötseln av en bostadsrättsförening. I nästan varje beslut som tas måste den principen beaktas. Tänk vad lätt politiker kan strunta i det mesta. Total avsaknad av heder och moral.
Vi behandlar ju ofta frågan om dessa konfiskeringar här på Frihetsportalen. Men när alla markvårdare, oavsett de fortfarande äger egen mark eller sköter om stulen mark, har sammanfallande intressen för skötseln av sina marker, (inga minkar, törs man skriva inga vargar?), då kvarstår kärnfrågan varför statliga myndigheter obstruerar denna skötsel?
I fallet Vellinge här ovan kan ju varje individ med en gnutta rättskänsla förvänta sig ett straffrättsligt ansvarstagande så till vida att rättsväsendet i sin helhet verkar för att beivra denna typ av brottslighet.
Eller är det så att ”maffiafasoner” skall utgöra riktmärket för undersåtarna?
Politikerna i sådana här fall har lämnat fältet fritt för maktberusade tjänstemän, med argumentet att politikerstyre godtages ej !
” Svordom, Svordom, ej publicerad kraftuttryck”.