Nudging

Tidningen Jordbruksaktuellt hade nyligen en blänkare om nudging. Det är ett engelskt uttyrck som betyder knuffar eller stötar. I Göteborg skulle de säga putta. I det här sammanhanget betyder nudgingen att man puttar i folk i en viss, i puttarens ögon, önskvärd riktning. Dessa puttar ska vara så svaga att offret inte känner det som puttar, utan snarare som vägledning, ett positivt val. Eftersom det var JA som skrev om detta så handlade det i första hand om ekologisk mat.

Men nudging förekommer på så många andra områden. När Trafikverket skickar ut meddelanden i samband med att det är dags för besiktning av bilen och samtidigt skickar med en liten broschyr om hur mycket hemskheter gamla bilar spyr ut, så är det en ganska kraftfull nudging. Det är ungefär som när du med din blå-vita halsduk står och väntar på bussen, så kommer det en stor och kraftfull bjässe med en gul-svart halsduk och ställer sig lite för nära för att det ska kännas bekvämt. Han behöver inte säga något, står bara där och stirrar ut mot gatan i väntan på bussen. Flyttar du dig, flyttar han efter och står ännu lite närmare. Nu börjar vi närma oss olaga hot.

En annan nudging är när man kallar våld i nära relationer för mäns våld mot kvinnor. Som om alla män och enbart män är skyldiga. I vart fall säger man tydligt att det bara är när män är skyldiga som det räknas. Eller när statliga nyhetsmedia påstår att de medborgare som åkt fast i en hastighetskontroll är fartdårar. För oss som inte åkt fast ska det kännas som om de där andra inte är av samma goda sort som oss. Då blir det lättare för staten att införa sanktioner mot dem, dårarna!

Uttrycken klimatsmart, klimatförändringarna, uthålligt, mångfald, ekologiskt, allemansrätt, vår svenska natur, jämställt och feminstiskt, är inte bara nudging. Det har antagit proportioner av hjärntvätt. Bland de givna exemplen finns uttryck både för sådant som är negativ nudging (skrämsel) positiv nudging (hoppfullt, önskvärt). Några tydliga exempel på positiv nudging, som ska få oss acceptera något som avsändaren vet är svårt att få gehör för, är integration och fotboll eller europeisk gemenskap.

I Danmark finns ett företag som ägnar sig åt att lära företag och andra att utnyttja nudging till sin fördel. Det kan handla om certifiering, licensiering och annat som ska påskina kvalitet överlägsen konkurrenternas.

När jag skriver mina krönikor kan jag också påstås vara skyldig till nudging. Jag ger berättelsen en personlig vinkling som berättar något om vad jag tycker. Denna vinkling är en uppmaning att hålla med mig, en nudging. De återkommande läsarna är sannolikt fullt medvetena om detta.

Skillnaden mellan min nudging och viss annan nudging är ungefär som när en trollkonstnär frågar om han får visa dig ett korttrick. Det går de flesta med på. Är trollerikonstnären skicklig hinner man inte med att se hur det går till och man både gläds och förundras över hur det är möjligt. Även när man vet ungefär hur det måste gå till, kan det vara svårt att hinna med och se. Detta då till skillnad mot korthajar som spelar falskt för att lura av dig pengar. Det sker inte på samma premisser, det är varken frivilligt eller underhållande. Men vissa av de nudgingtekniker eller avsikter med nudging som förekommer, liknar mer falskspelarens än underhållarens.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på Nudging

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    ”Det har antagit proportioner av hjärntvätt”?
    Nu kanske jag ryckte påståendet lite ur sitt sammanhang men det ger mig en föraning om det totalt utbyggda fibernätet, att politiker och deras oavsättliga tjänstemän utnyttjar möjligheterna till påverkan i ännu högre grad än den nuvarande STAS agenturen SR/STV, och som ett optimalt mål tvingar medborgarna att betala för information som dom tvingar oss att ta till sig. Säkert kan vi räkna upp oanade konsekvenser men påverkan på den enskilde medborgarens ekonomi tycker jag ger oss det värsta perspektivet.
    Nyttigt inlägg Mats. Tack för det.

  2. Sten-Arne Persson skriver:

    Mycket god beskrivning av det som oavbrutet drabbar oss alla när vi tar del av etermedias ”böneutropares” budskap en gång i halvtimmen i vare kanal. Tala om hjärntvätt! Syftet känns igen sedan romartiden. Splittra och härska! Billig mat och skådespel så att folket inte börjar tänka själva innan det är för sent. Ju ensammare människan känner sig desto sårbarare blir vi. Till sist springer vi alla efter moroten var helst den uppenbarar sig, Vi varken ser eller hör.

    Den så kallade ”jämställdheten” är det mantra som använts för att rättfärdiga familjesplittringen via systematiska ekonomiska orättvisor mot de som gör det som alla andra däggdjur gör om de lever i frihet. Däggdjuren lämnar inte bort avkomman frivilligt. I Sverige köper man barnen från föräldrarna med skattefria förmåner till dagis värda 160 000 kr per barn och år. Föräldrapenningen inte att förglömma med sina 60 vabbdagar per år. Hur ska föräldrarna hinna fostra sina barn när normen är att båda ska arbeta heltid. Och de av föräldrarna som är arbetslösa ska sysselsättas med att söka jobb som inte finns. Många föräldrar träffar ju knappt sin barn i vaket tillstånd annat än när de är sjuka, och när de skall skjutsas till allehanda aktiviteter där idrottstränare och andra tar över. När många föräldrar av ekonomiska skäl tvingats lämna barnen på dagis och andra aktiviteter är det rent av oförskämt att ställa föräldrarna till svars för hur barnen uppfostrats, när de inte haft något egentligt val.

    Vi såg igår på TV hur regeringen springer ifrån sitt ansvar för de barn som samhället tagit ifrån deras föräldrar, och som hamnat ur askan i elden. Att samhället vanvårdat de omhändertagna barnen under många år och därmed förstört en stor del av deras liv, innebär inte att man betalar ut det skadestånd som samhället orsakat och dessutom lovat att betala. Det är inte svårt att tro att pengarna går till avgångsvederlag till de som orsakat eländet. Där knusslas det inte minsann. Men skadestånd har man inte råd med till de som drabbats. Makthavarna har visat sitt fula tryne igen.

    Hur väcker man ett folk som har vistats i denna grottekvarn sedan man sänkte grundavdragen 1970 talet så att båda föräldrarna tvingades ut i förvärvslivet för att överleva dessa orimliga marginalskattehöjningar på grund av arbetsgivaravgifter på närmare 40 procent som värst. Alla punktsatter som höjdes tillsammans med att momsen lades på även punktskatterna. Momsen som gradvis höjdes till 25 procent på det man måste köpa. Genom att höja t.ex. energiskatten så ökade automatiskt inkomsterna på momsen till svindlande summor. Skatt på skatten är inte något problem för dagens beslutsfattare. Ändå har jag inte berättat om skatterformen 1990 som jag anser är det största rånet på låginkomsttagarna i modern tid. Dock har massmedia dolt effekterna så väl att nästan ingen idag känner till vad som hänt.

    • Göran skriver:

      Alla dessa bidrag skryter vi om. Vad finns att skryta om? Att vi har lagt pålagor på alla så att de inte har råd att ta hand om sina barn utan vi måste ge dem bidrag.

      Som tur är så anser jättebebisen Gabriel Wikström, att det ska bli olagligt att ta hand om sina barn på egen hand när de fyllt tre år. Då ska daghemsplikt införas. Således straffbart att uppfostra och ta hand om sina barn på egen hand, på samma sätt som det är straffbart att på egen hand utbilda sina barn. Föräldrar som idag har lite dåligt samvete för att de inte tillbringar mer tid med sina barn kan således slippa det samvetet i framtiden.

  3. Niklas skriver:

    Allt går ju att sälja med mördande reklam och vi är alltid hjärntvättade av vår samtid.

    • akesundstrom skriver:

      Återigen, detta med att skjuta på rätt pianist. ”Samtiden” kan inte anklagas för den hjärntvätt som utövas av den politiska klassen och diverse särintressen, fast det är förstås sant att dessa två grupper dominerar den offentliga scenen. Inte ens ”socialismen” kan allt elände skyllas på, allra minst i dag när partister som kalla sig moderata eller liberala skamlöst hyllar Palmes ”starka samhälle”. Däremot kan jag gå med på att skuldbelägga större delen av det s k vetenskapssamhället – för dårskapen skulle inte överleva en enda dag utan det avgörande stödet av en korrupt forskarelit.

      • mats skriver:

        Det var inte heller meningen att skjuta på budbäraren, bara göra läsarna uppmärksamma på metoden. Ibland är dock budbärare och avsändare en och samma, ibland inte.
        För effektiv propaganda är dock budbäraren medskyldig, annars skulle det inte funka.

        • akesundstrom skriver:

          Det var inlägget av Niklas jag kommenterade, inte ditt. Vi är säkert ganska eniga, även om ditt korta inpass tycks betyda att du missat min huvudpoäng: att en speciell grupp budbärare – forskarkåren – är medskyldig i högre grad än andra andra (t ex pressen).

          • mats skriver:

            Jo, men jag visste ju redan att du är kritisk mot forskarkåren och akademia. Så jag tyckte inte det behövde kommenteras ytterligare.
            Vi är så ense man kan bli på den punkten, tror jag. Men att försöka berätta det för titelsjuka och titelberoende, för att inte säga titeltroende personer, det är en stor och svår mission.

            • akesundstrom skriver:

              Sant och visst, den blinda auktoritetstron är mer utbredd än man vill veta. Många, i synnerhet äldre, lever kvar i en förgången värld som dessvärre inte längre existerar. Politikerklassen och PK-pressen är inte sena att exploatera denna förblindelse. Cynismen regerar!

      • Niklas skriver:

        Jo, Åke! Hade du levt på t.ex. 1800-talet hade du nog sett annorlunda på saker och ting än vad du gör idag.

        • Åke Sundström skriver:

          Svårfångad logik, Niklas, varför skulle jag ha tyckt annorlunda om jag levt på 1800-talet? Men förvisso lever vi nu, inte då. Och det är just mot bakgrund av den svenska förvaltningens tidigare så goda rykta som dagens sönderfall blir så uppenbart. Numera styrs våra ämbetsverk och universitet av mjukryggade och maktlojala folkefiender, inte längre av omutliga statstjänare eller ärligt sanningssökare forskare. Så visst var en hel del bättre förr!

  4. Niklas skriver:

    Åke! Därför att värderingarna och samhället var helt annorlunda då. Å du kan ju f.ö. byta ut 1800-talet mot vilket annat århundrade som helst. Samhället var då fortfarande helt annat än idag. Att successivt ändra åsikter är f.ö. en del av utvecklingen.

    • akesundstrom skriver:

      Fortfarande obegripligt, utan samband med grundfrågan om att skjuta på rätt pianist. Dessutom med en irrelevant formulering om att ”ändrade åsikter är en del av utvecklingen”. Varför inte kommentera mina slutsatser om den svenska ”intelligentians” huvudansvar för dagens dårskaper? Är du kritisk, berätta gärna varför.

      • Niklas skriver:

        Även budbäraren är skyldig, Åke. Man kan som budbärare inte bara skylla ifrån sig på politiker och idiotiska system.

Kommentarer är stängda.