Buchts färgglada skog

I Skogsaktuellt nr 5, 1 juni, förklarar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att han vill se en färggladare skog. Denna artikel finns endast i pappersupplagan. Bucht vill se fler aktiviteter i svensk natur, större utnyttjande av de möjligheter som finns till rekreation, skapande, inspiration med mera. Fler människor och fler aktiviteter måste få plats i naturen. Det andas mycket Klas Sandells tes om ”allemansrätten som ett uttryck för ett mångbrukat hänsynslandskap”.

Det Bucht vill göra är i klartext att räkna bort äganderätten som ett intresse att ta hänsyn till.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Buchts färgglada skog

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Kanske Hr. Bucht blir den förste socialisten som avsiktligt tömmer hyllorna i mattemplen på livsmedel på grund av ett omättligt maktbegär? Skulle inte förvåna mig om han lyckas!

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Om äganderätten helt tas ur medvetandet hos befolkningen så lär det bli lika ”grått” här som i
    Nordkorea. Visserligen kommer naturen att befolkas, men ingen lär vara där frivilligt.
    Människor kommer att kommenderas till livsmedelsproduktion för elitens överlevnad.
    Hur länge dröjer det innan flyktingströmningarna vänder, från Sverige till annat land?

  3. Göran skriver:

    I Värmland kommer antalet turister sjunka i år på grund av att de inte har någon stans att bo. Turistanläggningarna är asylboenden. Alla alla andra som lever på turism t.ex. uthyrning av kanoter får det svårt i år. Många människor får inte inkomst via säsongsarbeten i år. Jag förmodar att samma gäller de flesta län i Sverige.

    Så den där konstiga personen som kallar sig landsbruksminister bevisar bara sin avsaknad av kompetens. Jag undrar om det finns någon i detta land som tar intryck av hur illa det blir när de väljer att låta fackföreningar styra landet?

  4. Rutger skriver:

    En färggladare skog, man tar sig för pannan och suckar, vilka politiker. Bucht verkar vara mer en stadsbyggnadsminister än en landsbyggnadsminister. Karl Hedin formulerar detta väldigt bra i sin bok om vargar. Han skriver om konflikten mellan två kulturer, på landet en produktionskultur, i staden en konsumtionskultur. Man jobbar på ett kontor, i en affär eller kanske i en fabrik. På lediga tider, semester ska stadsborna ut och konsumera upplevelser på landsbygden och då får landsbygdens människor inrätta sig efter stadsbornas behov av service av olika slag, inget skogbruk där man ska vandra och förhoppningsvis få se en varg.

    Det som gjort Sverige till ett levande färgglatt landskap är ju människorna som tryckt tillbaka den mörka skogen och öppnat upp för andra färgglada växter ex en åker eller äng med röda klöverblommor och dessutom en röd stuga med vita knutar. Nu har ju förutsättningarna för småbrukare och månskensbönder försämrats på olika sätt genom olika pålagor och högre drivmedelsskatter och vargar vilket gjort att landskapet på ett naturligt sätt mörknat, blivit mindre färgglatt.
    Allt material, all energi vi använder kommer från naturen, det kan inte trollas fram till stadsbornas behov. Skogen och malmen har ju varit de två benen som vart land har stått på men medvetenheten om detta tycks försvinna mer och mer. Att vi har en produktionskultur på landsbygden är livsavgörande för en färgglad och levande landsbygd.

    Landsbygdbefolkningar över hela jorden är beroende av husdjur men vad händer i Sverige? Djurskyddsinspektörer tömmer landet på mindre besättningar, de större rår man inte på. Enligt min granne som jobbar med ett mindre mjölkjordbruk (ca 50 kor) har alla djurägare i trakten problem med dessa djurskyddsinspektörer på ett eller annat sätt. När vargar, djurskyddsinspektörer, naturvårdsentusiaster och aktivister får härja fritt blir det ett mindre färgglatt landskap.

    När äganderätten begränsas och hämmas och försämras förutsättningarna för landsbygdsbefolkningen. Afrika är ett enda stor skräckexempel på detta.

    Se http://www.ethnopress.se/ för 10 juni. ”Utan äganderätt svälter Afrika”. ’
    Under denna rubrik skriver Bengt Nilsson om biståndsorganisationernas syn på Afrikas problem.

    ”Nej. De undviker nogsamt den allra viktigaste frågan, nämligen jordägandet. Innan det blir meningsfullt att investera i jordbrukssektorn måste Afrikas hundratals miljoner småbönder få lagfart på sin mark, vilket väldigt få har i dag. Det är avsaknaden av äganderätt till marken som utgör den allra största bromsklossen när det gäller produktionen. En bonde som inte äger sin mark vill inte investera, eftersom marken kan konfiskeras av en makthavare när som helst.

    Land grabbing är ett oerhört vanligt fenomen i Afrika. Så fort en lantbrukare har gjort förbättringar som innebär en vinstgenererande produktionshöjning så blir marken attraktiv för smarta spekulanter som utnyttjar okunniga och ofta illitterata jordbrukare.

    Bristen på äganderätt – lagfart – i kombination med rättslöshet och land grabbing är de i särklass största hindren för en produktionsökning inom jordbruket i Afrika. Så länge dessa problem är olösta är det meningslöst att prata om mekanisering och effektivisering.

    Tyvärr är det nog så att kärnfrågan här – nödvändigheten av privat jordägande – är en så het potatis att varken Sida eller We effect har lust att ta i den”.

    Äganderätten är ju ett rött skynke för våra rädda mediapåverkade politiker: Tjänstemän på naturvårdsverket och miljöföreningar vet ju alltid bäst.

    Dessutom en annan sak våra nordiska skogar är naturligt mindre färgglada på grund av upprepade istider. Artfattigt på trädarter. Annat är det med Japan som aldrig upplevt istider, den japanska skogen är exempelvis på höstarna mycket mer färgglad än den svenska skogen pga många fler trädarter. Södra halvan av Sverige och norra halvan av japan tillhör den tempererade zonen trots olika breddgrader vilket vi kan tacka golfströmmen för.

    Ett exempel på detta kan du läsa om här http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/vecka50/dbdec16.htm med fortsättning här http://rutgerstaaf.blogg.se/2011/december/

    • Göran skriver:

      Fundamentalt att ett lands välstånd kommer från jordbruket. Afrika behöver kapitalism om de ska få välstånd. Socialism, som de hittills måste dras med, håller dem i fattigdom.

      Lysande exempel på detta är Taiwan. Efter andra världskriget ägde staten alla mark. Staten beslöt sig dock för att bönderna skulle få äga sin mark. Då började Taiwans ekonomiska utveckling. Bönderna kunde investera, först i jordbruket och överskottet de fick investerade de i industrin som därmed kunde börja växa.

      Man kan också se på det som Han Rosling uttryckte sig lite bittert. Först måste Afrika bli grönt (miljöaktivistiskt), sedan kan de få bli rika. Miljövännerna är en stor bromskloss för att låta människor i Afrika få en drägligare tillvaro.

      Det är samma sak med Sverige. Ska man låta jordbruket i Sverige tyna bort, så kommer välståndet i Sverige tyna bort i samma andetag.

      Personligen tror jag jordbrukare i Sverige behöver lära folket vad de ska äta. Mat som inte innehåller gifter och animaliska produkter som är uppfödda med naturlig föda. Det skulle ge det svenska jordbruket en marknad som inga utländska aktörer kan konkurrera mot. Jordbrukarna behöver skrota LRF. En organisation som är totalt fientligt inställd till konsumenterna av jordbruksprodukter. Hur kan det hjälpa Sveriges bönder?

  5. Stefan Eriksson skriver:

    Afrikas ”kornbod” Rhodesia, blev ”anarkin” Zimbabwe i ett slag när ägandet av mark förbjöds.
    Produktiviteten av livsmedel på bördiga jordar är ju i princip borttagen av mr, Mugabe ( en mumifierad halvapa med en ålder av låt säga 164 år).
    Se och lär hur man inte skall göra hr. Bucht.

  6. Samuel af Ugglas skriver:

    Läser Land Lantbruk nr 25 sid 12 om Monika Stridsmans kommentarer om svenskt skogsbruk där hon blandar in den så kallade bombmurklan i ett förvirrat resonemang.
    Nu när hon inte längre har politisk karriär koppling till den korrupta statsledningen i Sverige hade i varje fall jag förväntat mig att hon rakryggat ärligt hade försvarat den enskilde skogsägaren och gärna beskrivit i klartext hur vi skall bete oss för att återskapa egendomsrätten, bruks och nyttjanderätten till fast egendom.
    Så här beskriver hon hur det går till i Sverige ”Det är redan tillräckligt tydligt att de tolkningar av gällande regelverk som nu görs efter bästa förmåga av tjänstemän leder över styr”. Skrivet av en tjänsteman som gjort sin karriär genom missbruk av tolkningar?

Kommentarer är stängda.