Miljömålen på tok

En gemensam undersökning gjord av SLU, SMHI, IVL och SCB visar att inte ens om vi helt och hållet la ner allt jordbruk i hela Sverige skulle tillförseln av närsalter och föroreningar till Östersjön sjunka till nivåer som motsvarar statens miljömål. Den naturliga tillförseln är större än vad deras mål tillåter!

Det framgår inte hur nära målet man skulle komma om Sverige helt tömdes på såväl människor som mänsklig aktivitet. Min gissning är att inte ens då skulle miljömålen kunna nås. Så orealistiska är dessa drömmar, som i princip gjorts till lag. Jag har kritiserat dem från start och nu har statens egna myndigheter och kontrollorgan gett mig rätt.

Det är dags att ställa politiker och aktivister till svars för den skam- och skuldbeläggning de utövat på medborgarna. För att inte tala om vad de kostat oss i både skatter och privata utgifter!

Förutom att miljömålen visats sakna vetenskaplig förankring och de politiska besluten utgör kostsamma slag i tomma luften, så måste man med undersökningen i hand fråga sig vad värdet av PPP, Polluter Pays Principle, är? Hur ska man veta var gränsen mellan förebyggande politik, ekonomiska styrmedel och dyrt nonsens går?

 

Det här inlägget postades i Miljö och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Miljömålen på tok

  1. akesundstrom skriver:

    Berättigad kritik mot de orealistiska målen, men det betyder inte att det är något fel på principen att förorenaren skall betala (PPP). För denna korrekta tanke utgår givetvis från att berörda myndigheter är kompetenta att bedöma hotbilden. Vilket de i detta fall inte har varit – eller ens försökt att vara. Det handlar, som så ofta, om ett medvetet bedrägeri, för du tror väl inte att våra ”miljöforskare” skulle vara oförmögna att göra samma basala observation som du själv? Men de tiger och prostituerar sig för att få behålla sina jobb. Krångligare än så är det inte, men förvisso skrämmande. Och rikta dina frågor till de fåtal personer som i detta fall bär ansvaret, som miljöminstrar, myndighetschefer eller av dessa anlitade ”experter” (men ”aktivister” kan man inte klandra, de fattar inga beslut).

    • mats skriver:

      Jag återkommer till aktivisterna imorgon. ;)

    • Göran skriver:

      Klart att föroreningar ska betala. Frågan är hur det ska ske. Som det sker idag, mest via skatter, legitimerar man förorening.

      Ser man det ur ett äganderättsperspektiv, då betalar förorenaren skadestånd till den som drabbas av föroreningen.

      Vilket alternativ skulle förorenaren ogilla?

      • akesundstrom skriver:

        Direkt gottgörelse till de drabbade vore principiellt att föredra, det är sant. , men när alla människor berörs är det både logiskt och enklare att låta förorenaren betalar en miljöavgift till staten. Vad förorenaren gillar eller ogillar är irrelevant, problemet är att ohederliga politiker och forskare trixar med bevisningen, i egna genomskinliga syften.

        Underkänner också ditt påstående att miljöavgifter legitimerar skadliga utsläpp. Du skulle väl inte hävda att en progressiv skatteskala legitimerar en sned inkomstfördelning? Dessutom är det ju så att skadan i regel upphör om miljöavgiften är korrekt beräknad, det är det som är meningen. CO2-skatten (om än omotiverad) har ju resulterat i att så gott som all kolanvändning i Sverige har upphört, med undantag för järnverkens skattebefriade koks. Medan den långt mer riskabla, men skattegynnade, uranhanteringen i högre grad lämnats i fred. Det betyder att miljösituationen försämrats och risktagandet ökat! Så groteska är följderna av riksdagspartiernas klimatpopulism.

        • Göran skriver:

          När förorenaren betalar till staten får de drabbade inget. Dessutom är oftast förorenaren och staten kompisar med varandra.

          Jämför med att om en älv i Sverige ägdes av privatpersoner. Den som är uppströms får betala till de som är nedströms om denna skitar ned. Idag är det bara att släppa ut för ingen äger älven. (I praktiken kan man inte bara släppa ut men jag skrev så för att illustrera.)

          • akesundstrom skriver:

            Om alla berörs – som man påstår om CO2 – innebär miljöskatten i princip en kompensation till alla, via rationella motåtgärder. Men denna grundidé förfuskas givetvis om staten, som nu, försnillar pengarna genom att satsa på verkningslös symbolpolitik. T ex vindkraftssubventioner, med förluster på cirka 50 öre per producerad kilowattimme (kostnad 70 öre, intäkt i dagsläget 20 öre).

            Att ingen idag äger våra älvar är osant. Fallrätter eller fiskerätter kallas det. Skadas dessa rättigheter uppkommer, mig veterligt, skadeståndskyldighet.

  2. Sture Åström skriver:

    Du skall inte skälla på politikerna. Skäll på de verkligt ansvariga, väljarna.

    • akesundstrom skriver:

      En felsyn, som vi tidigare diskutera i detta forum. Visst, väljarna har en teoretisk möjlighet att rösta på de partier vars program och förslag man gillar. Men den idealbilden har få likheter med realiteternas värld. Som när ett industri-politiskt komplex av särintressen plus en korrumperad expertkår förvånansvärt lätt lyckas ituta en hel värld att vi lever under ett dödligt växthushot.

      Hur kan du ha missat detta lilla men avgörande aber, när du själv slagits mot den falska klimatdoktrinen? Betänk då sannolikheten för att vanliga väljare, Hasse i Hökarängen, som vi säger i Stockholm, skall kunna genomskåda en propagandamaskin som inkluderar FN, EU, en rad världskändisar i glamour – och kulturbranscherna samt för Sveriges vidkommande bl a Kungliga Vetenskapsakademin (till helt nyligen). Och har det undgått dig att Mats (och många andra i detta forum) av just sådana skäl kallar Sverige en demokratur (själv föredrar jag att tala om partiapparaternas diktatur)? Obefogat således att skuldbelägga väljarna, det är riksdagen och forskarvärlden som måste ställas till svars.

  3. Thomas skriver:

    Jag bara säger det…
    O2-gruppen…
    Den som läst vad de kommer med fattar problemet…

    • akesundstrom skriver:

      Tack för tipset, men konstigt att det dök upp i inboxen först nu.

      Jo, galenskaper finns det gott om, även i förment kristdemokratiska Tyskland. Klimatnoja här som där samt – givetvis – i FN-skrapan och i EU-borgen. Men som jag flera gånger påtalat: kritiken bör i första hand riktas mot de prostituerade ”forskare” som är dårskapens möjliggörare. I Sverige framför allt KVA, Kungliga Vetenskapsakademin. Som visserligen sent omsider dämpat sin alarmism, dock utan att ärligen medge att de tidigare misstagit sig. Inget överdrivet pudlande där, minsann. Professor Lennart Bengtsson, som numera kallar sig skeptiker och är Lars Berns ”guru” på Antropocene, vägrar t o m ta avstånd från sina tidigare insats som författare till KVA:s skrämselpropaganda. Hur hederligt kan det bedömas vara? Och vad skall man säga om Berns egen ovilja att kommentera Bengtssons tigande?

    • mats skriver:

      Det är jag som ska be Stefan om ursäkt. Det var några av hans inlägg som fastnat i spamfiltret utan att jag observerat det. Nu har jag släppt dem.

  4. Risto Matinen skriver:

    Hur kan det bli såhär? Bortser man ifrån maktambitionerna och byråkraternas egna välmående, kan det måhända delvis bero på bristande kompetens? Det är med få undantag de bästa som hamnar i statens tjänst, utan en stor del av bottensatsen…

    Ger ett exempel på hur fel, okunniga, onda de är: En gruva skulle öppnas. Kraven från myndigheter var att vattnet som lämnade gruvan skulle vara renare än det i trakten förekommande orörda vattnet, i t.ex. bäckar.

    De kände/känner inte till att bakgrundsnivåer i allmänhet är mycket högre i malmfält. Skulle staten dra det till sin spets, skulle markägare kunna tvingas rena vatten på sina orörda marker pga av geologiska faktorer. Kanske inte borde ha skrivit förra meningen, enär de kan få för sig saker att djävlas mer.

    • mats skriver:

      Jo, det är inte ovanligt att dessa ”experter” är rädda för grundämnen och vill förstöra eller omhänderta dem! Då är det mycket man inte förstått.

  5. Stefan Eriksson skriver:

    De absurda ”skadestånd” som VW har åtagit sig i USA får i vilket fall som helst mig att utesluta detta märke för det fall ny bil skall införskaffas.
    Synd att behöva konstatera att CO2 används som ett slagträ i konkurrenssyfte, och att stor del av industrin anammar dessa dåraktiga anorektiska idéer, som inte har ett ”skit” med vår miljö att göra.
    Att nyttja energin i kolvätens bindningar för att exempelvis driva en bil framåt, genererar en bestämd mängd CO2, de som påstår annat ljuger.
    Inget annat.

    • akesundstrom skriver:

      Det märkliga är väl att VW och hela bilindustrin jamsar med i den klimatpolitiska doa-kören, i stället för att protestera mot det du helt riktigt kallar ”anorektiska idéer. Så VW-straffet är självförvållat och borde utesluta alla bilmärken inför ditt eventuella bilköp. Bara ett cykelköp befriar dig från att indirekt stödja klimathyckleriet.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Får vänta och se vad som kommer att produceras i Kina utan anorektikers deltagande, eller kan man hoppas på att verkligheten ordnar ”rättning i leden” av producenter?

Kommentarer inaktiverade.