Klimatkonferens Högberga 8 – reflektioner

Vetenskapliga missar. Nils-Axel Mörner lyfte fram att historien har många felaktiga beskrivningar av verkligheten. Hans exempel var Aristoteles Geocentriska världsbild med epicentriska cirklar för att beskriva planeternas rörelser. Den blev förhärskande i 1800 år, fram till dess Nicolaus Copernicus och Galileo Galilei matematiskt kunde visa på att den Heliocentriska världsbilden gav en bättre och mer lättfattlig beskrivning av verkligheten.

Aristoteles levde på 300-talet före kristus, men redan på 900-talet f kr. hade den indiske filosofen Yajnavalkya beskrivit Jorden och Solen som sfärer, med Solen i centrum för en cyklisk cirkelliknande rörelse. Filolaos från Kroton levde på 400-talet f kr. alltså före Aristoteles och Filolaos beskrev Solen som himlakropparnas centraleld, vilket alltså skulle kunnat tolkas som en heliocentrisk beskrivning. Även andra filosofer, som Aristarchos (310-230 fkr.) anslöt sig till denna beskrivning. Han var troligen den förste som placerade planeterna i rätt ordning räknat från solen och beskrev en uttalat heliocentrisk världsbild. Trots goda matematiska bevis lyckades han inte skapa en trovärdig beskrivning av verkligheten, i synnerhet som filosofien och akademia hade gått in i en auktoritetstroende fas, där den döde Aristoteles var den stora auktoriteten.

Arkimedes (287-212 fkr) trodde på Aristarchos beskrivning, av matematiska skäl. Man vet idag också att Arkimedes kom på infinitesimalkalkylen 1900 år innan Leibniz och Newton gjorde detsamma. Kunskap har alltså genom historien varit tillgänglig, men den har av olika anledningar inte kommit till användning. Som bekant blev Arkimedes mördad av en romersk legionär när Rom invaderade Sicilien. Det mesta av hans anteckningar blev spridda, men ej förstådda. Man bara återanvände papperet och skrev på tvären eller på baksidan.

En anledning till kunskapens svårighet att tränga fram och igenom är de olika religionerna och kyrkornas föreställning om Guds oföränderlighet, vilket lett dem in på tron att även världen och människans kunskap måste vara oföränderlig. Ett tydligt, och för eftervärlden varnande exempel, är den kristna kyrkans första koncilium i Nicea år 325, där man tog sig för att slutgiltigt bestämma Guds väsen.

Andra ”vetenskapliga” floppar är den om att spermien är en människa i miniatyr som endast behövde ”planteras” hos kvinnan för att växa till sig för att bli livsduglig på egen hand. Eller flogistonteorin om en brännbar substans som ingick i alla brännbara ämnen. Först efter upptäckten av syre kunde man förstå att förbränning är en oxidation. Trofim Lysenko var en genetiker som trodde att man kunde förmå (tvinga) arvsmassan att lära sig en nödvändig adaption för organismens överlevnad. Med denna felaktiga teori som stöd beordrade Stalin en jordbrukspolitik som resulterade i massvält på 1930-talet i Sovjetunionen. Man trodde länge att magsår orsakas av stress, rökning, alkohol, fett eller något annat. Robin Warren och Barry J. Marshall kunde dock 1982 visa att magsår orsakas av en bakterie, som först antogs vara Campylobacter, men 1989 kunde bestämmas som Heliobacter pylori. De belönades med Nobelpriset i medicin 2005 för sin upptäckt, två år innan Al Gore och IPCC fick Nobels fredspris för sina ovetenskapliga fantasier om en människoskapad klimatförändring via utsläpp av koldioxid.

Tege Tornvall höll på konferensen en kort redogörelse för innehållet i Pia Hellertz bok, Att leka Gud. Därifrån hämtar jag följande illustration.
Förnuft mot tro
Den får visa på vad jag själv blev beordrad att tro när jag läste miljövetenskap vid Karlstads Universitet för drygt 15 år sedan. Jag hånades av lärarna där för att jag fortfarande höll fast vid den omoderna antropocentriska världsbilden, istället för att omfamna den nya intrinsikalistiska världsbilden som skulle göra livet på Jorden så mycket bättre. Mitt försvar, att inte minst upprätthållandet av demokratin (folkstyret) kräver en antropcentrisk världsbild, godtogs inte.

Där står vi fortfarande vad gäller den internationella och offentliga debatten om klimathotet. Trosviss och högljudd propaganda dominerar över saklighet, vetenskap och fakta. Likt konciliet i Nicea år 325 sammanträder världens klimathotstroende med jämna mellanrum i ”koncilier” de kallar COP XX där de, efter modell av den athenska skolan, i auktoritetstro bestämmer hur människans utsläpp av koldioxid förstör Jorden och vilken avlat som ska betalas för denna synd. Men sanningen kommer förr eller senare ikapp förvillarna. Låt oss hoppas att det tar mindre än 2000 år denna gång! En förhoppning om mindre än 20 år är redan passé, men en förhoppning om mindre än ytterligare 20 år tycker jag är fullt rimlig.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Klimatkonferens Högberga 8 – reflektioner

  1. Åke Sundström skriver:

    Intressanta fakta. Ett litet aber dock: dessa saknar relevans för en bedömning av den SVENSKA klimatpolitiken – som är idiotisk helt oberoende av vad man tror om klimathotet. Det blir mycket krut på döda kråkor, men ingenting alls sagt om de helt avgörande aspekterna, om hur ett eventuellt hot bör bemötas. Det djupt beklämmande eller tragiska är ju att alla de ”insatser” som görs via Kyotoavtal, Parisöverenskommelser eller svensk koldioxidbeskattning är meningslösa eller rent av kontraproduktiva. Samtidigt som ett oändligt antal miljarder försnillas till ingen helst nytta, framför allt i gå-före-landet Sverige.

    • mats skriver:

      Jag tyckte det var relevant att sätta vetenskapsutvecklingen i perspektiv. Det kan kanske vara bra att ha i minnet och kunna dra fram vid rätt tillfälle. Men visst har du rätt i att för realpolitiken i dagens Sverige är det betydelselöst.

      • Åke Sundström skriver:

        Tack för det konstaterandet, Mats, du läste mitt korta inpass på rätt sätt. För även om det fanns mycket intressant att läsa i de åtta avsnitten och tillhörande länkar, så kanske många hajar till när vi båda hävdar att de naturvetenskapliga aspekterna saknar betydelse i en utvärdering av vår unika SVENSKA klimatpolitik, världens i särklass mest dogmatiska, feltänkta och fattigdomsskapande. En dårskap som varken FN eller EU skulle våga be världens länder att kopiera.

        Betänk att Sverige är ett land utan nettoutsläpp av CO2, men har världens högsta CO2-skatter. Samtidigt som länder med höga utsläpp i allmänhet inte tar ut några koldioxidskatter alls. Hur många känner till ett sådant elementärt faktum? Och hur enkelt är det inte att förstå det idiotiska i denna bakvända ordning, jämfört med att bedöma fysikers och andra naturvetares analyser av komplicerade tekniska förlopp.

  2. Gunnar Strandell skriver:

    Som jag tolkar illustrationen från Pia Hellertz bok går den stick i stäv med resultaten från Kirsti Jylhäs forskning. Hon har ju kommit fram till att sådan som du och jag är en effekt av hög SDO, social dominansorientering, som är mått på hur vi ställer oss till gruppbaserad hierarki och dominans. Och i grunden ser vi inte klimatproblemet som en fråga om rättvisa.

    Hjälp mig att förstå.
    Vem leker Gud?
    Vem vill dominera och styra och med vilka medel?
    Varför och vart hän?

    • mats skriver:

      Ja, det kan man säga. Jag har ögnat igenom de första 30 sidorna av hennes avhandling och det är sakfel, floskler och rena lögner på var och varannan rad.
      Hon är så blind för de egna fördomarna och tillkortakommandena att hon inte ser att det är hon och de andra alarmisterna som är auktoritetstroende, de tror på ett oblitt öde för människan och Jorden, samt att de tror att de kan bevara något med sina åtgärder och sin politik.

      Man kanske inte kan beskylla alarmisterna för att leka Gud, jag tror helt enkelt inte att Gud ingår i deras resonemang.
      Alarmisterna är de som vill dominera och styra, med vilka medel som helst.
      Jag tror att de är rädda för sina medmänniskor. De litar mer på staten, byråkrati, lagar och regler. De ser människor som onda och opålitliga. Därför måste människan fjättras av byråkrati som de inbillar sig ger önskat skydd.
      Det var mitt korta svar. Vi får se om jag orkar analysera hennes uppenbart undermåliga verk ytterligare.

Kommentarer inaktiverade.