Miljöpartiet har gått med på att öka den tillåtna tågikten till 74 ton på delar av det svenska vägnätet. Men Åkeriförbundet är besviket, det är så liten andel vägar som är aktuella att en investering i nya fordon som klarar den högre vikten kan bli lönsam.
Mellan raderna förstår man att Sveriges Åkeriföretag tycker att regeringen kör med gas och broms på fel sätt. Regeringen låtsas tillåta rationella transporter. Men när dessa transporter blir så rationella att de på minsta sätt kan konkurrera med den omhuldade järnvägen, då tillåter man inte konkurrensen. På sådana vägar blir det inte höjd bärighetsklass. Alltså inte på grund av tekniska begränsningar, utan på grund av politiska begränsningar. Transporter ska ju helst gå från A till B utan omlastningar. Om vägsträckan mellan A och B har olika bärighet tvingas man oftast köra med den lägre kapaciteten hela vägen.
De vägavsnitt som klarar den nya vikten är så små att Transportstyrelsen inte ens klassar om i Bärighetsklassystemet där BK1 tillåter högst belastning och BK3 lägst av de standardiserade klasserna. I stället kallar man den nya vägstandarden för de tyngsta fordonen för BK4, mycket förvirrande.
Tidigare var det enkelt att hitta en vägkarta på Transportstyrelsens hemsida, där man kunde utläsa vilken bärighetsklass som gäller för en viss vägsträcka. Nu lyckades jag inte med det. Vem vågar lasta fullt upp till 74 ton när man inte enkelt kan ta reda på hur tungt man får lasta?
RSS – inlägg
All form av rationellt förhållningssätt till transportnäringen har MP gjort sig av med. Landsvägstransporter skall beivras, den saken är helt säker, så länge MP har ett milligram av inflytande på politiken.
http://www.atl.nu/skog/kilometerskatten-kan-sla-hart/
Ja, förslagen till kilometerskatt är i sig rena dårskapen. Tillsammans med ovan nämnda hattiga förslag och förslag till ytterligare hastighetssänkningar är vägtrafikpolitiken på väg mot katastrof.
Finland har redan höjt tågvikten till 76 ton på huvudvägnätet, med ett fåtal tydligt angivna undantag. Det blir i slutänden en avsevärd skillnad i konkurrenskraft mellan EUs två skogrikaste länder.
Jag kan inte förstå hur MP resonerar.
Hur smart är det att ständigt försöka göra sig ovän med så gott som alla som arbetar i de gröna näringarna?
Förstår ni hur de resonerar?
Jag tror inte att de resonerar överhuvud taget.
”Den va bra” Göran! Mycket riktigt har nog förmågan att resonera aldrig varit MPS starka sida, och än värre idag när dogmerna om ”syndafloden”
till följd av CO2 i vår atmosfär, fördunklar varje vettig tanke.
Hyggligt av dig, Anders, att vara så välvilligt undrande, men behöver vi verkligen förstå hur MP resonerar? Har vi inte större anledning att fungera över hur Alliansen resonerar? Det är ju enbart tack vara deras stöd, med DÖ och senare utan DÖ, som MP fått sin maktposition. Åkeriföretagen och Svenskt Näringsliv borde i första hand ställa Batra och hennes gäng vid skampålen, men det civilkuraget sitter långt inne, trots Reinfeldts alla förolämpningar om industrin som ett ”särintresse”.
Vill man ändå försöka begripa räcker det att påminna om att ”revolutionen äter sina barn”. Förhäxade av sina dogmer och blinda inför den trilskande verklighetens krav, består MP:s och SNF:s insatser i att ha förvärrat världens miljöproblem och hållit det tidigare hatobjektet, kärnkraften, under armarna. I båda fallen med hjälp av världens högsta koldioxidbeskattning (i ett land med extremt låga utsläpp). Snurrigt i kubik!
Vår en gång så hedervärda arbetarrörelse lyckades i sin tur med bedriften att återskapa det klassamhälle pionjärerna bekämpade. Med bl a inflationens hjälp har Palme & Persson gjort de redan rika ännu rikare och sin egen toppkader till en del av den penning-aristokrati som Mäster Palm ilsket bannade med sin käpp och sin knutna näve. Dårskapen straffar sig, till sist, men det dröjer ofta ett par generationer i väntan på att de ansvariga hinner lämna scenen och därmed slipper chikaneras.
Det är mycket vi behöver fundera på, det har du rätt i, men jag antar vi får ta en pilsner i taget?
Vi som är aktiva här behöver knappast fundera på hur en miljöpartist är funtad.
Vad vi behöver är kanske att hitta orden som förklarar för andra hur vi ser på dessa varelser.
Nu var det förstås de rätta orden för att förklara hur Batra och hennes bunkergäng resonerar som jag menade att man har mycket större anledning att fundera över, eftersom det är hon som i praktiken har utsett miljöpartister till statsråd. Lika underliga varelser finns nog inte ens i miljöpartiet.
Ja der är en prestation att vara underligare än en miljöpartist.
Vi kan väl vara överrens om att dagens ledare inom Moderaterna är minst sagt underåriga och villrådiga eller rent ut sagt generellt amatörmässiga?
Egentligen tror jag det är Reinfeldts fel detta också.
Men då får vi gå tillbaks till hans tid inom MUF och efterverkningarna av bråket med Ulf Kristensson.
Då försvann, så att säga, de vassaste knivarna från den lådan.
Överens i grunden, fast lite för enkelt att skylla på att de ”vassaste knivarna försvann” när Reinfeldt manövrerade sig fram till ordförandeposten i MUF. Nu är ju motkandidat Kristensson tillbaka i partitoppen utan att göra nämnvärd skillnad. Eller vari menar du att hans vassa insatser består? Att befästa DÖ-läget?
Så det är nog alltför välvilligt att kalla Batras gäng för puerila, villrådiga amatörer. Ett mer rättvisande klarspråk att tala om trolösa bedragare, den starka Palmestatens bästa vänner, pinsamma halvkommunister eller rent av ideologiska Quislingar.