Jag fick en idé om filosofiernas fokus och utveckling de senaste femhundra åren. Vi får se om jag hittar något värt att läsa, presenteras i två delar. Med en svepande förenkling påstår jag att före år 1500 bestod makt i att kontrollera födoproduktion och rikedom i att kunna byta sig till såväl mat som tjänster. Med födoproduktion avser jag både vilt, fisk och jordbruksprodukter. Den gammaltestamentliga striden mellan Kain och Abel beskriver konflikten mellan bofast respektive nomadiserande kultur. Berättelsen om Moses i Egypten visar bland annat hur makten över jordbruket centraliserats. Både makt och rikedom kunde erövras från andra.
Cirka 1500 började lokala härskare se möjligheten att skapa nationalstater av större områden än stadsstater eller furstedömen. Man såg då språkområden som naturliga nationer. Jag vill här skilja på dessa ”moderna” nationalstater och de imperier som tidigare skapats för att härska över land och matproduktion. Nu hade teknologin kommit så långt att matproduktionen kunde kompletteras med annan produktion av värde för makten, till exempel metaller, främst stål. Krut hade fått militär tillämpning. Vi fick här också en brytning med den katolska kyrkan. Målet för de nordeuropeiska nationalstaterna var inte längre att etablera Guds rike på Jorden.
I denna miljö skapades de första moderna teorierna om nationalekonomi. Vi brukar tala om merkantilismen som teorin att alla resurser i mesta mån skulle behållas inom landet. Det man inte kunde producera själv men absolut behövde skulle man helst byta sig till mot råvaror. Ädelmetaller skulle brukas i handel endast som sista utväg. Begreppet merkantilism skapades dock först när dessa teorier var på väg ur modet, när man behövde ett samlande begrepp för det man tog avstånd ifrån.
En av de teorier som tog avstånd från merkantilismen var fysiokratin, som hävdade att endast jordbruket var en resursskapande verksamhet. Det skulle därför stå över andra delar av samhället. Fysiokratin blev aldrig dominerande, men drag av fysiokrati har funnits kvar ända in i vår tid. De flesta känner till dikotomin närande och tärande.
Dessa 1500-1600 talens nationalstater var envåldshärskarnas enligt Machiavellis recept. En av de som tidigt var ute och med väl underbyggd teori kritiserade detta system Thomas Hobbes (1588-1679), med sin skrift Leviathan. Det är ett annat ord för satan och pekar ut staten som det förhatliga objektet. Hobbes krävde ett samhällskontrakt istället för envälde. Som argument för ett sådant kontrakt mellan staten/härskaren och medborgarna framlade han alla människors naturliga rätt i egenskap av just människor. Hobbes menade att ett sådant samhällskontrakt var en nödvändighet, både för att undvika nyckfull diktatur och för att undvika ett allas krig mot alla bland människorna.
John Locke (1632-1704) skrev flera essäer om samhällets styrelse. Det var fortfarande mer politisk filosofi än nationalekonomi. Sålunda ansåg Locke att de viktigaste medborgerliga eller mänskliga rättigheterna var Life, Health, Liberty and Possessions, alltså liv, hälsa, frihet och ägodelar. Att äga sin egen kropp, sitt eget liv, att inte vara slav eller livegen, att inte skadas av andra, att få bruka sina ägodelar och egendom efter egna idéer. Därigenom säkerställande största möjliga personliga lycka, vilket vid en summering av medborgarnas lycka kommer att ge det lyckligaste tänkbara samhället. Jag kan för egen del tillägga att jag anser ett sådant samhälle vara det mest motståndskraftiga mot påfrestningar och belastningar av olika slag.
För både Hobbes och Locke gällde att de levde i agrarsamhällen. Industrialismen kanske kunde skymtas vid horisonten för den uppmärksamme, men inte mer. Egendom och ägodelar, mark, verktyg, redskap; kunskap, flit; frihet och fantasi var det som utgjorde produktionsresurser och förutsättningar för välstånd. Med deras politiska filosofi mår landsbygden bra, eftersom landsbygd är det normala tillståndet eller dominerande bostadsort/verksamhetsområde och politik anpassat därefter.
Ett land utan ett uthålligt och självförsörjande jordbruk är lika förödande som byggnader utan stabil grund. Kampanjen ”Hela Sverige skall leva” borde hetat ”Hela Sverige skall dö” om man skall titta på utvecklingen sedan den kom till 1987. Den var bara en kuliss bakom vilken landsbygden skulle utarmas. Den var en massmediaprodukt utan ekonomiskt innehåll. En massmedia som i alla tider diskriminerat och hånat bönder.
I genomsnitt, från och med 1995 till idag, ligger Sveriges jordbruk ekonomiskt sämst till av EU:s medlemsländer. Officiell EU-FADN-statistik har inte publicerats i SVT under alla år som vi varit med i EU. Jordbruksverket kan inte lämna ut statistiken som har gått att hämta i Finland på svenska . Jordbruksdepartementet har lagts ner, därefter även Landsbygdsdepartementet. Nu ingår jordbruket dolt i Näringsdepartementet som inte heller kan tillhandahålla EU-statistiken vid förfrågan. Svensk massmedias hets och hat mot jordbruket och i förlängningen mot Sveriges befolkning är fundamentalt. Det av Mats igår avslöjade ”Skiftet” är bara en ny kuliss bakom vilken man låtsas gå folkets ärenden.
Slutligen varför har inte LRF publicerat statistiken efter det att jag i en debattartikel i Nerikes Allehanda 2014-12-06 avslöjade att statistiken fanns tillgänglig i Finland på svenska. Jag fick bara ett substanslöst svar från Örebroregionens styrelseordförande Per Willén som han avslutade med ”Osakliga påhopp och konspirationsteorier av Sten-Arne Perssons modell, förtjänar inte mer uppmärksamhet än så…”. Tur för Willèn att Nerikes Allehanda och alla andra större tidningar och Radio och TV-kanaler var helt ointresserade vår framtida matförsörjning vid det tillfället.
En överdriven liknelse Sten-Arne. Ett land kan givetvis ha en stabil ekonomi utan att producera alla livsmedel på egen hand. Svenskt jordbruk har stora lönsamhetsproblem, det har du rätt i, men orsaken är inte att självförsörjningsgraden är för låg, utan att jordbrukspolitiken är en kopia av Stalins planhushållningsministerium och att även näringspolitiken i övrigt till stora delar styrs av politiska beslut, inte av medborgarna själva på fria marknader. Sverige (inte Norge) är den sista Sovjetstaten. Det förblir man inte ostraffad.
Vem ska förse svenska folket med mat vid ett krigsutbrott, om vi har 50 procents självförsörjning i fredstid, så torde vi i krigstillstånd ha väsentligt mycket mindre självförsörjning på grund av avspärrningar och andra orsaker.
Vilket av våra grannländer har överskott vid krigstillstånd så att de kan sälja den mat vi behöver? Och vilken kvallitet kan vi förvänta oss och till vilket pris. Utan mat behöver vi inget försvar då kan fienden vänta tills vi svälter ihjäl. Jag tror mig t.ex. veta att vår bondekår idag inte har några större mängder av drivmedel i lager då det stjäls stora mängder drivmedel utan att vår polis har kapacitet att förhindra dessa kostsamma stölder.
Några större drivmedelsreserver, gödselmedelsreserver, utsädesreserver, djurfoderreserver eller matkonserver i lager i statlig regi har jag ingen känsla av att vi har i den utsträckning som skulle behövas för att kunna försvara oss på ett nöjaktigt sätt någon längre tid.
Jag vidhåller min tes att ” Ett land utan ett uthålligt och självförsörjande jordbruk är lika förödande som byggnader utan stabil grund”. i båda fallen riskerar landet och husen att rasa samman.
Politikernas dvs. svenska statens kostnadsandel i en (1) liter bensin är numera enligt SR/P1 över 80%. Undrar hur hög den är i 1 liter mjölk, 1 kg ägg eller tex. 1 kg kött?
Icke att förglömma andelen i insatsvarorna som aldrig nämns i sammanhanget. Vad har det genomkorrupta LRF gjort för att avslöja denna form för utplundring?
De har hjälpt till med plundringen i diktatorisk ordning. Ej respekterande Riksförbundsstämmornas beslut.
Det går säkert enkelt att ställa ordning på jordbruket igen. Bort med alla beskattning på jordbruk och dess produkter. Att beskatta mat är som att säga att du måste ha ett statligt tillstånd att få leva.
Inte bara för att få äta. Numera behöver man statligt godkännande för att få äga pengar också.
Vet svenska folket om det ?
I takt med att vi upprepade gånger tvingas svara på bankens/statens frågor om vi vill komma åt våra egna sparpengar verkar det som om insikten sprider sig. Det börjar grymtas av missnöje bland folket.
Dessa olika teser behandlar det förgångna skriver du.
Vi sägs leva i ett postmodernt samhälle, eller även postindustriellt samhälle…
Hur skall vi betrakta den tid vi lever i?
Slutet på en epok? Kanske… Att Europas världsdominans sviktade och började falla ihop med WWI är väl alla överens om..?
Men att det tog hundra år att slutföra denna dödsakt är vi, som står mitt i processen, kanske inte på det klara med… Eller gör vi det?
Roms fall för sexton hundra år sedan innebar en enorm förändring runt Medelhavet. Hur kommer Europas fall påverka Skandinavien? För vi måste väl inse att idag kan svenskt jordbruk och natur aldrig försörja mer än två- tre miljoner människor. Vi har inte alls den struktur på samhället idag som 1939 med en stabil bondebefolkning, utan en urban befolkning som skulle svälta efter en vecka vid den minsta kris…
Fortsättning följer imorgon….