Undersökningar 2, World Happiness Report 2017

Den 20 mars är numera av FN utlyst World Happiness Day. Blev du lyckligare av det? Rapporten, WHR, hörde jag endast kortfattat kommenterad med att Sverige låg kvar på tionde plats. Men det mäts lite konstigt, för de lägger in ett teoretiskt mått som de kallar dystopi (dystopia) och är en teoretisk beräkning utifrån alla länders värden och något annat som jag inte riktigt begrep och jag ägnade inte mycket tid till att förstå. Framför allt begriper jag inte hur man kan lägga på värdet på dystopi ovanpå de andra värdena som borde upplevas som positiva. Hade det varit optimism hade jag förstått det bättre.

Sverige har mindre dystopi än de flesta länder som rankas högre än oss. Tog man bort den och bara räknade de andra faktorerna borde vi komma på sjätte plats, men det är egentligen oväsentligt. Det intressanta är några observationer. De sex första platserna intas av Nordeuropa, därefter Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sverige. Sedan kommer Israel och Costa Rica, innan resten av Europa och USA kommer. Costa Rica! Baserat på BNP, livslängd, frihet, generositet och avsaknad av korruption, samt massor av dystopi. Man undrar hur? Eller är det bara de egna fördomarna som spökar?

Sämst happiness har, från botten, Centralafrikanska Republiken, Burundi, Tanzania och Syrien. De blir intressanta när vi jämför med hur lyckan förändrats i olika länder. Störst förbättring har de fått i Nicaragua (43), Lettland (54), Sierra Leone (106), Equador (44), Moldavien (55), Bulgarien (105), Ryssland (49), Slovakien (40), Chile (20), Uzbekistan (47). Total (absolut?) ranking för lycka inom parentes.

Störst försämring upplevs i Venezuela (82), Centralafrikanska Republiken (155), Grekland (87), Botswana (142), Ukraina (132), Jamaica (76), Jemen (146), Indien (122), Saudiarabien (37), Tanzania (153). Även här ranking för lycka inom parentes.

Endast ett fåtal EU-länder har upplevt en positiv utveckling. De flesta ligger på plats 115 (Italien) till plats 73 (Sverige), med Albanien på plats 70 som det land som ligger närmast nollan med +0,010. Här anger siffrorna placeringen i tabellen för förbättring-försämring, där plats 1 har bäst förbättring och alla från 71 till 155 upplever försämring.

Vi kan i Europa objektivt säga att vi har det bra materiellt. Men när en majoritet av medborgarna säger att de får det sämre, då är det en varning till våra politiker. Flera konkreta varningar har också levererats, men politikerna verkar oförmögna att höra. I vart fall har de så här långt varit oförmögna att finna den balans och inriktning för politiken som ger utslag i större lycka för medborgarna. Samtidigt måste man varna för Jeremy Bentham och utilitarismens tro att största sammanlagd lycka är det bästa måttet på ett gott samhälle. För tyvärr brukar sådan politik bli centralstyrd tvångspolitik som ingen blir lycklig av.

Därför bör man hålla i minnet att lycka inte är ett stabilt tillstånd. Troligen är det sökandet efter lyckan, ”pursuit of happiness”, som i en kreativ process ger största tillfredställelsen, vi kanske kan kalla det lyckan. Om det är något politiken måste leverera är det friheten, möjligheten, att kreativt söka vår egen lycka.

 

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 svar på Undersökningar 2, World Happiness Report 2017

  1. Göran skriver:

    ”…största sammanlagd lycka…” Vilken undermålig myndighet som helst kan ställa ledande frågor som ger det resultat de vill ha. Stockholms Lokaltrafik är experter på det. De säger att de har sådan punktlighet. Ja, det kanske de har sammanlagt. De tittar dock aldrig på punktlighet för individuella resor. Då kanske det skulle visa sig att väldigt många människor reser där punktligheten är 10 % för dem.

    Skatteverket är också en sådan myndighet som ställer ledande frågor för att få de resultat de vill ha.

    Angående ””pursuit of happiness”. Från början skulle det stå rätt till ägande.

  2. B-J Bjurling skriver:

    ”Baserat på BNP, livslängd…” Men baseras det verkligen på det?
    Jag uppfattade det som att undersökningen gäller någon sorts världsomspännande gallupundersökning av subjektiva åsikter om hur de svarande uppfattar sin livssituation.
    Sedan har man i det liggande stolpdiagrammet av någon anledning lagt in BNP (den första) och något hälsovårdsmått från WHO (det tredje), medan delstreck 2, 4-6 motsvarar svar tagna från enkäten. Men eftersom BNP och WHO-måttet inte har något med enkäten att göra måste totalresultatet av enkäten åskådliggöras med en restpost (delstreck 7).
    Jag uppfattar alltså BNP och hälsovårdsmåttet som försök till att förklara resultaten av enkäten, men det är inget som enkätundersökningen direkt ”baseras på”.
    Rätta mig gärna om jag har fel.

    • mats skriver:

      Den första biten i det liggande stycket anger BNP (enligt OECD och Världsbanken 2016) som en naturlig logaritm (ln) justerad för befolkningstillväxt i det aktuella landet.
      Den andra biten i stapeln anger ett slags vägt värde för förväntad medellivslängd utifrån WHOs data för dem födda 2012. Tydligen väger man in förväntade år med god hälsa och gör ett medelvärde för flera år.
      Del 3 (social situation) tas direkt från deras undersökning och svaret på frågan,”om du hamnar i knipa, har du då släktingar eller vänner du kan lita på hjälper dig då?”
      Del 4 (frihet) är svaret på gallupfrågan ”Hur nöjd är du med den frihet du åtnjuter att själv välja vad du ska göra med ditt liv?”
      Del 5 verkar vara en restpost där man drar ifrån medelvärdet av svaren på frågan ”har du donerat pengar till välgörenhet den senaste månaden?” från BNP per capita.
      Del 6 är en sammanvägning av svaren på frågorna hur utbredd är korruptionen i staten respektive hur utbredd är korruptionen i affärslivet?
      Del 7 (dystopia) är tydligen en av sammanvägning av tidigare års frågor dels om glädje, skratt och annat positivt (frågorna har ställts olika olika år) och frågor om negativa känslor som oro, nedstämdhet ilska.

      Ovanstående är taget från deras förklaring på sidan 19. Men jag ser nu att de kastat om förklaringarna för delstreck 2 och 3 mot hur de redovisas i stapeldiagrammet.

      Det är subjektiva skattningar som folk lämnat i svar på illa formulerade frågor som vägs samman med andra organisationers skattningar av BNP och medellivslängd för att utgöra underlag för redovisningen. Inte underlag för undersökningen, som du riktigt påpekar.

      Att frågorna är illa formulerade framgår av att de regelmässigt ställts på formen, ”anser du att det är si eller så?” och så ska man svara ibland ja eller nej och ibland på en skala från 1 -10. Vad svarar man då?

  3. Stefan Eriksson skriver:

    ”Happiness” ; får mig att tänka som så:
    GLAD PÅSK önskar jag er alla som läser och inte minst Mats som skriver!
    Med vänlig hälsning
    Stefan.

  4. Kgb35 skriver:

    En förståndig vän sade en gång att lyckan är som derivatan på hur man har det och det verkar stämma ganska bra.

    • mats skriver:

      Att lyckan är en enklare beskrivning av en komplicerad tillvaro. Jo, det ligger något i det.

  5. Niklas skriver:

    Hmm Blev det något galet här? ”De sex första platserna intas av Nordeuropa, därefter Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sverige.” Sverige tillhör väl i allra högsta grad Nordeuropa, vill jag erinra mig…

    F.ö. något som gör mig glad är Uvells kritiska granskning av SNF
    http://uvell.se/2017/04/06/naturskyddsforeningen-en-opinionsbildande-stormakt/ och
    http://uvell.se/2017/04/12/naturskydds-foreningen-och-den-skakiga-grunden/
    Skönt att någon åtminstone orkar granska SNF och dess ”alternativa fakta” (läs lögner).

    • mats skriver:

      Nja, det var ett lite slött sätt att säga att platserna 1-6 intas av Norge, Danmark, Island, Schweiz, Finland, Holland och därefter alltså CANZ.
      SNF behöver granskas ordentligt.

Kommentarer är stängda.