Dagens gästskribent är Åke Sundström.
I Svenska Dagbladet är det bara en s k klimatskeptiker som får komma till tals. Alla andra refuseras regelmässigt, låt vara inte i lika uppseendeväckande former som av DN:s chefredaktör, i vars ögon alla IPCC-kritiker är föraktliga dårfinkar som bör förses med rejäla munkavlar.
Den av SvD utvalde är dansk och heter Björn Lomborg. Han har länge varit en nyttig sanningssägare, därför hatad och motarbetad av mer maktlojala kollegor i Köpenhamn. Men det senaste inlägget i SvD den 27 april väcker oroande frågor om hans intellektuella heder.
Han fortsätter förvisso att vara kritisk mot den förda politiken, som han kallar ”misslyckad”. Parisavtalet beskrivs med all rätt som en papperstiger. Både han själv och MIT har funnit att detta avtal bara sänker temperaturökningen till år 2100 med en hundradel av vad som behövs för att klara det beramade 2-gradersmålet. En Potemkinkuliss, kort sagt.
Men samtidigt tycks han nu godkänna den gängse föreställningen att uppvärmningen är antropogen, d v s i huvudsak ett resultat av mänsklig påverkan via användningen av fossila bränslen. Detta är på intet sätt vetenskapligt belagt, som många kunniga (men pensionerade!) svenska naturvetare, bl a Gösta Walin, länge har hävdat. Det är fortfarande svalare i dag än under medeltiden, så klimatkramarna har den trilskande verkligheten och logiken som sina största fiender. Likväl har lögnen länge varit förhärskande, med stöd av en politiserande forskarmajoritet. T ex i den allra finaste kretsen, KVA (Kungl Vetenskapsakademien).
Den andra konstigheten i Lomborgs artikel är hans egen problemlösning: mer forskning i syfte att sänka priserna på solvärme och annan s k grön energi. Han berömmer Bill Gates som påstås ha utlovat 15 miljarder dollar i nya tillskott och hoppas att även Donald Trump skall bidra till sådana satsningar. Vad privata miljardärer gör med sina pengar är deras ensak, en helt annan vartill våra skatter används.
Men sanningen är att sådana insatser inte alls behövs, det vore att slänga ytterligare hundratals miljarder i sjön till ingen som helst nytta. Bl a därför att nya solenergilösningar (kanske också syntetisk olja) redan nu kan tävla med den klassiska fossilenergin.
Lomborg tiger också om att prio 1 måste vara att slopa alla subventioner till energisektorn, framför allt i OPEC-länderna. Det krävs fria marknader för att producera de bästa lösningarna och det högsta välståndet. Som Lomborg givetvis vet, men inte vill låtsas om – för att godkännas av SvD:s censurerande debattredaktörer?
Så vad skall vi tro om den frimodige dansken? Att han numera nöjer sig med halvsanningar och i vissa avseenden drar felaktiga och direkt ohederliga slutsatser?
Nordiska medieredaktioner lär informellt ha enats om att strikt hålla sig till FN och dess klimatpanel IPCC som enda sanningskällor i klimatfrågor. Det är som i gamla tiders religion: avvikare är kättare och kan vara glada att bara mista position och anslag utan att brännas på bål.
Just för att inte riskera position och anslag lägger Lomborg in en trosbekännelse som en brasklapp innan han kommer till sin egen huvudfråga: ”klimatpolitikens” ekonomiska vansinne. Flera i grunden skeptiska ekonomer gör likaledes. Annars kan de inte fortsätta som ekonomer.
Vi må tycka vad vi vill om det, men det är den verklighet de lever i. Nästan alla som offentligt motsäger överdrivna och illa grundade klimatlarm är pensionärer som inte längre har positioner och anslag att förlora. Däremot har flera yngre råkat illa ut.
Intressant påstående om medieredationernas överenskommelse, men kan du tydligare belägga denna uppgift?
Och varför skulle en person som sedan länge utmanat den offentliga lögnen behöva lägga in några brasklappar i sina texter? Det går inte riktigt ihop. Han är ju för övrigt ett tillräckligt starkt varumärke för att slippa prostituera sig.
Det är förstås ändå inte uteslutet att han accepterat ett eventuellt villkorande från SvD:s sida. Till exempel om att inte utmana den superkänsliga antropogena hypotesen, den om människans skuld, för att i Sverige nå ut med sin kritik mot klimatpolitikens ekonomiska vansinne. Men hur bakvänt är det inte att, som här, notera att Parisavtalet ingalunda leder till att 2-gradersmålet nås, i stället för att ifrågasätta detta mål? Eller att så ogenerat fabulera om behovet av mer forskning. Fast sant, förstås, att den aspekten tilltalar inte bara vänstern med sin tro på en stark stat som allt skall bestyra, utan även PK-etablissemangets borgerliga aktörer, som blundar och jamsar med när skattepengar kastas i sjön men privata företag samtidigt gynnas.
Tack Mats för denna oas för kunskapstörstande och sanningssökande människor. Det är skönt att se att Åke med flera goda krafter ger dig lite andrum medan du är ute på nätet och utforskar händelseförloppen i Sverige och resten av jordklotet. Det krävs mod för att framföra våra ofta politiskt inkorrekta synpunkter och frågeställningar. Det inger hopp för framtiden att börja dagen med en titt på Frihetsportalen med så pålästa och livserfarna kommentatorer som söker sanningen. Att söka sanningen i Sverige ger fler fiender än vänner, men de vänner man får när man kör utan skyddsnät är riktiga vänner. Tack alla vid detta vattenhål som kämpar så att sanningen kanske kan göra oss fria en dag. Starka familjerelationer ger starka individer och möjlighet att stå emot ondskan. Var rädd om familjen och era vänner. En god och sann relation ger kraft till alla parter.
Din avslutande fråga Åke (Vad skall vi tro?) är sunt skeptisk. Kanske inte för det att ”fakta” redovisas, utan för det att organ likt SvD alltredan satt sin sista trovärdiga ”potatis”.
Jag kan inte sära på vad som är sant eller fantasier längre, och därför misstror jag tyvärr allt där MSM står som forum för debatten. Jag går säkert miste om upplysningar som skulle vara bra att ha i ”bagaget”. Det är ”smällen” jag får ta, då jag är född och uppväxt som ”vetgirig” och frågvis.
Mer ”lättsamt” för mitt sinne vore ju att likt de flesta andra sitta lugnt i baksätet och hoppas på att föraren inte är ”suicid” i sitt sätt att hantera bussen vi färdas med. Låt säga att Isabella Löfvin vore den som körde, då hade jag i alla fall försökt att hoppa av för länge sedan.
Jag hoppas på fler av dina alster här på Fp så att jag har lite ”vettigt” att bryta tankebanorna med.
Jo visst är SvD:s journalistiska och politiska kollaps anmärkningsvärd. Uppbackningen av klimathysterin är förstås illa nog, men förtigandet av sanningen om Estonias undergång kommer i historiens ljus att betraktas som en ännu skamligare historia.
Att i klimatfrågan skylla på de nuvarande ägarna, norska Skipstedts, är formellt korrekt, men lite för enkelt. Att så många av de ledande medarbetarna (liksom inom journalistkåren generellt) åsiktsmässigt hör hemma inom miljövänstern tycks spela en mer avgörande roll – och därmed ses som ett resultat av Palme-erans indoktrinering, utbildningsväsendets politisering och moderaternas ideologiska harakiri. Den f d MUF-ordförande som basar på ledarsidan satsar mod och kraft att stoppa sönderfallet. Hon saknar för övrigt inflytande över journalistiken på nyhets- kultur- och näringslivssidorna.
T o m den smartaste ekonomijournalisten (Cervenka) ställer upp på klimatskojarnas sida. Han har gjort slarvsylta av penningpolitiken, vilket ingen amatör klarar av, men kan då inte gärna påstå sig vara helt oförmögen att genomskåda IPCC:s och klimatprofessorernas manipulationer. I det fallet väljer han, som så många, att prostituera sig.
Eftersom all old MSM i Sverige medvetet ljuger samt får det mesta från Sovjetcentralen TT.
Så läser jag av princip inte längre Svenska MSM som är kommentarer avstängda, sedan året 2010 inte ens via Internet besöker jag DN SVD Aftonbladet Expressen med flera – klimat vanföreställningar tystade munkavle presstöd ”Demokratur” alster.
Jag räknar dem som en sluten olaga klimathotare sekt blogg .
Kan inte säga att jag missat någon vital viktig information då jag också hämtar 90 % från patriot blogg USA där ingen heller vill läsa kommentar avstängda bojkottade tidningar .
Stefan Eriksson. Du glömde Isabella Löfvins titel klimathotsminister 🙂
Björn Lomborg låter via en ”exekutiv assistent” meddela, att han troligen inte har tid att bemöta min kritik. När det gäller energisubventionerna påpekar dock assistenten att Lomberg i andra sammanhang kritiserat bl a Venezuelas extrema politik, som gjort bensinen i det närmaste gratis (ett par tioöringar per liter).
Men frågan kvarstår: är det en ren sinkadus att han i sin SvD-kolumn tiger om denna extremt viktiga pusselbit i globala energianalyser? Eller handlar om att slippa utmana SvD:s klimathotsfrälska redaktörer?
När till och med gamla stöttepelare som Lomborg börjar kompromissa med kraven på relevans och sanning är det illa ställt, men visst kommer skojarna till sist att avslöjas i alla fall.
På sin hemsida är han väldigt tydlig med hur duktig och uppskattad han är. Med uppräkning av alla akademiska meriter och sammanhang där han är anlitad.
Hans slagord är, Get the facts straight.
http://www.lomborg.com/about/
Då kunde han ju passa på att berätta vilka fantastiska extra kostnader mänskligheten utsätts för i klimatpolitikens namn, till ingen nytta.
Jo, man anar väl ett samband mellan Lomborgs reträtter och tystnaden från de nyligen så upprörda professorerna i Köpenhamn. För som jag skrev: beskrivningen av klimathotet som antropogent, en produkt av mänskligt handlande, är den allra heligaste trossatsen och den väljer Lomborg numera att ansluta sig till. Opportunistiskt och högst vetenskapligt.
När den bitske kritikern numera nöjer sig med att ”get the facts almost straight” är klimathotsmaffian sannolikt ganska belåten och kan dela med sig av den akademiska värmen i mer triviala krav på högre statliga anslag till dem själva, forskarsamhället.