I England har man tydligen sedan en tid haft mycket strikta betygskrav i ämnet engelska. Det handlar om handstil, formalia och grammatik. Vad man kan berätta med språket är däremot inte betygsgrundande. Gaby Hinslif har skrivit en träffande artikel om grammatikexercerandets vansinne.
Personligen bestämde jag mig i sjunde klass, tror jag att det var, när vi började med grammatik, att det där behövde jag inte lära mig eftersom jag redan behärskade språket tillräckligt väl. Det sitter i. Jag vet vad verb är, adjektiv och substantiv måste jag fundera på. Presens och futurum är också bekant. Det finns en massa andra grammatikaliska begrepp som jag kan namnen på, men jag vet inte vad de betyder.
Det har fungerat bra även vid inlärning av främmande språk. Det är ordförrådet som är avgörande, förståelsen av det. Naturmetoden kallas det visst och fungerar utmärkt för barn. Visst är det bra med grammatik om man vill analysera språket på en mycket detaljerad nivå. Men i övrigt kan det kvitta. Det viktigaste är att man gör sig förstådd med och förstår dem man umgås med. Är det både bönder och lärde så kan det vara av värde att kunna tala med bönder på bönders vis och med lärde på latin.
Jag brukar dra mig till minnes historien om den nye säljaren, Pettersson, som fick strikta instruktioner om hur order skulle antecknas och beskrivas. Han gav sig av till sitt distrikt och mycket snart började order komma in till företaget
Han skrev: Har säljt hundra filare å 50 porr till Anderssons mek verkstad i A-stad. Nilssons schark i B-by ska ha tie borsstar, femten svammpar å 1000 plasthansker.
Nästa dag löd beskedet: Säljade tjuge par arbesskor och 40 par mekanikerhansker å tjuge åveraller till Karlssons i D-sund.
Följande dag: Sålte stora verktygssattsen med skåp på jul, sortiment smärgleduk, en pall törkpappir, två kartånger handrenjörning till Jansons i E-tuna.
Så fortsatte veckan med god försäljning.
På måndagen möttes säljarna av e-post och SMS från chefen: Skit i orderblocksinstruktionerna. Sälj som Pettersson istället!
Jag gillar väl exekverat språk, men man måste också tillåta anpassning till situation. När det gäller att meddela till kontoret hur mycket man sålt av olika varor är behovet av en djupare filosofisk analys mindre än vid exempelvis en disputation om Nietzsche.
Det finns tillfällen där vi ”vanliga analfabeter” konfronteras med allsköns ”fikonspråk”. I sjukvården, i rättssalarna, och där finnes skäl i att hålla språket på en mer lättfattlig nivå, då det ju ofta berör den enskilde.
Svårt nog att fatta alla gånger, och med ett ökat utländskt inslag, ännu svårare.
”Hittepålagar” får oftast en formulering där de allra flesta inte har en susning om innebörden, en sådan lag skall RETUSCHERAS.
Och det är just ordrar som skolan håller på med. Och folk ser konstigt på en om man försöker förklara det.
Jag intervjuade en gång i tiden en lärare i vars klass barnen fick lära sig precis vad de ville i ämnet engelska. Det handlade om att ha ett språk – ordförråd – som passade barnens intressen. Det var dessutom en integrerad klass, dvs. tre årskullar i samma klass. Grammatik är dessutom inte förståeligt förrän barnen går i åttonde klass ungefär. I alla fall kunde barnen i denna lärares klass visa upp kunskaper i engelska som var bättre än den genomsnittliga gymnasieeleven när dessa barn gick i sjätte klass.
Barn lär sig så mycket mer av ren instinkt om de inte hålls tillbaka såsom skolan gör.
Å andra sidan. Inget nytt på himlen. Skolan är till för att forma oss till slavar. Staten har ingen nytta av tänkande individer. Låt folk studera totalt nonsens och förklara för dem att det är viktigt att desto mer nonsens de lär sig desto bättre för dem. Det skapar osjälvständiga individer som är beroende av staten och därmed får den härskande klassen sin röstboskap.
”hundra filare å 50 porr”???
Felet med grammatik är att det lärs ut på fel sätt. Jag har väl alltid haft bra språkkänsla och kunnat uttrycka mig. Men bortsett från att man just begrep det där med verb, substantiv och adjektiv så gick väl resen ut genom in genom ena örat och ut genom andra. Grammatiken var bara en massa lösa ad hoc-regler som man korvstoppades med.
Så fick jag en gång studera engelsk grammatik där det var enkelt och logiskt uppbyggt från grunden. Det hela inleddes med att fastställa att grammatik enbart är ett verktyg för att förbättra och underlätta kommunikation och förståelse (in som ut) och därbortom saknade värde. Sedan byggdes det hela upp steg för steg på ett logiskt sammanhängande sätt. Trots att jag aldrig haft några egentliga problem med vare sig förståelse eller uttrycksförmåga så har den kunskapen därefter varit till stor hjälp. Inte minst så kan jag ofta se varför jag inte förstår något, därför att jag inte lyckats se meningsstrukturen, eller därför att det faktiskt var fel i den från början. Och det hjälper även mig själv till att få sagt vad jag vill säga, och inte något annat på grund av felsyftningar eller andra konstigheter.
Sist men inte minst, vi har väl alla sett bedrövliga texter där man inte bara stavar illa och grammatiska regler, utan helt sonika struntar i saker som interpunktering osv.
Så, nog finns ett behov av grammatik. Men det skall läras ut och studeras på rätt sett och med rätt syfte.
Håller med. Bloggaren skall inte döma andra efter sig själv.
Ett problem är att i Sverige har man, som du nämner, ryckt grammatiken ur sitt sammanhang. Själv lärde jag mig det genom tyskstudier i England… Och allmän grammatik på Göteborgs universitet. Min högstadielärare i svenska sade för övrigt att konjunktiv inte finns på frågan om vad det var. Enhetsskolan!
Fast jag syftar ändå fel titt som tätt.
Visst, det har begåtts horder av fel att lära oss andra språk. Norska, danska är inte andra språk, men inte ens det försöktes på rätt sätt annat än vissa stavningar hölls konstiga…
När jag var barn var valet mellan tyska och engelska det självklara valet som andraspråk redan vunnit för anglosaxerna. För våra förfäder var det inte så, inte heller för tyskarnas grannar åt öster. Förvisso hade ”våra” kungar krigat där som de galningar de var, men tyskar är liksom vi germaner.
Den som granskar vår existens från grunden, ser vad som är viktigt och inte. Självklart är det vår fortsatta existens som folk som står högst på agendan, efter min/din egen…
Det är spännande med de egna upplevelser läsarna delger här. Det är också symptomatiskt att det är människor med god språkuppfattning och som i sin ungdom opponerat mot det sätt regler lärs ut, som i vuxen ålder både tänker självständigt och vågar säga det.
Vet inte om du involverar mig i det. Jag har en ganska stor damm på villafastigheten, drygt större än de flestas vardagsrum.
Jaja, tänkte jag att han var snäll, men det var inte den fisk jag villa ha: Tre abborrar och dito mört. De första 15 åren gjorde de inget störande vad jag märkte. Nu har de blivit tio; fyra extra mörtar…