Missväxt och nöd under Lilla Istiden 

Dagens gästskribent är Tege Tornvall.

Dalarna är inte världen. Men Lilla Istidens ogynnsamma klimat med återkommande missväxt och nöd kunde tydligt avläsas även i lilla Dalarna. Prästen Emil Åkerström i Amsberg strax norr om Borlänge skildrade i slutet av 1800-talet i tidskriften Tunarötter vädrets och odlingsförhållandenas skiftningar utifrån lokala prästers anteckningar ända sedan 1527.

Det är viktigt att förstå hur mycket väder och klimat under Lilla Istiden kunde variera (klimat kan definieras som genomsnittligt väder under 30 år eller mer). Då var Solens synliga aktivitet i flera perioder minimalt låg, med svagare solvind och få eller nästan inga solfläckar. Nu konstaterar solforskare i många länder att Solen åter är på väg in i en liknande fas.

Prästen Emil Åkerström gjorde följande noteringar.

o 1527–28 rådde hungersnöd på grund av sena vårar och tidiga höstar.

o På 1690-talet tycktes vädret upp- och nervänt. 1692 var det milt från januari till mars, men i april kom en förfärlig kyla så att isarna bar hela maj månad. Vid skördetiden kom ett ihållande regn, som förstörde all gröda.

o 1695 kom vid nyår ovanligt sträng kyla, som såg ut att aldrig ta slut. Vargarna drogs av hunger in i Amsbergs by och anföll t. o. m. människor. Hela maj låg snön kvar, och först efter midsommar kunde man så. Sedan följde en kall och regnig sommar med tidig nattfrost, som tog hela den lilla skörden.

o 1696 började med vårväder, och i februari kunde man se nytt grönt gräs spira. Men i mars kom vintern tillbaka med kyla och snö som låg kvar långt in i maj. Man sådde efter midsommar, men i augusti kom hårda och ihållande nattfroster, som förstörde allt så att åkrarna låg helt svarta. Först i slutet av september kunde man plocka smultron och i oktober mognade hallon.

Massvält och död

o 1697 var tillståndet i hela Norden förfärligt. I det fattiga Finland dog 80.000 människor av svält, och i Sverige över 100.000. Hela socknar i Norrland dog ut, och kyrkorna stängdes. I Amsberg finns inga uppgifter om att någon dött av svält, men eftersom folket under flera år blandat bark, halm och agnar i födan blev många dödligt sjuka i blodsot.

Inte mindre än sju personer dog 1697 i lilla Amsberg, d. v. s. en person i var tredje gård, och sex gårdar låg öde. På sommaren 1697 begravdes 10–20 avlidna varje söndag på Stora Tuna kyrkogård söder om Borlänge.

o 1740 noterades svår torka i Amsberg med missväxt som följd. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt betonar detta i Tuna Minne 1743 och tillfogar även att den ostadiga väderleken orsakat folket ohälsa, krämpor och ”helsoter”.

1783 – 1784 rådde en ovanligt lång och sträng vinter. Ända in i maj låg stora snömassor på vägarna, och det var svårt att komma fram med häst och släde. Isarna låg till långt in i juni månad.

Påbud utfärdades om faran att blanda bark, mäsk, agnar, ben och sågspån i brödet, då det orsakade grasserande dödlighet i rödsot och rötfeber. Man borde äta hästkött och andra tama och vilda djur, som av fördomar ej annars åts. Renlav, mossa och rötter av kvickrot och tistlar var ej skadliga.

Ny missväxt

o 1837 förorsakade otjänlig väderlek missväxt, och 1838 kallades barkbrödsåret.

o 1844 var våren och sommaren ovanligt regniga.

o 1850 den 29 januari rådde så sträng kyla i förening med starkt yrväder att i mannaminne dess like icke funnits.

o 1857 under sommaren regnade det alldeles kolossalt. Havren fick stå ute på åkrarna och hemforslades på vinterföret.

o 1866–1867 var Lilla Istidens sista verkliga nödår. Den 15 februari skrev storskifteslantmätaren J. A. Andersson till Lantbruksakademiens tidskrift bl.a.:

”Det börjar gå omsols, att man kan fundera om sommar och vinter skola byta roller. Sålunda ha vi till för 1-2 vecka sedan haft barmark och överhuvudtaget ganska blid väderlek. Men nu har gubben Bore sent omsider kommit och det så väldigt att det är fråga om att komma utom stugdörren, ty drivorna ligga i höjd med åtminstone fähustaken. Vi plogade vägarna de första dagarna, men måste avstå, när man såg att arbetet efter några timmar var förgäves.”

Snabb växling

Dalarnas sista verkliga hungerår anses vara 1867. Från byn Sifferbo har antecknats att mellan pingst och midsommar kom en så stor snödämp att meddon kunde användas. All gröda frös bort. Den 18 maj var isen på sjön Gimmen 29 tum (74 cm). Strax före midsommar efterföljdes kylan av en stark värmebölja. Trädens knoppar utvecklade löv på tre dagar. Likväl slog årsväxten fel och det blev svårt nödår.

Sedan ansågs 1880 vara den varmaste sommaren ”i mannaminne”. Ett ”mannaminne” är sällan längre än en generation. I början av 2000-talet anses den globala medeltemperaturen vara en knapp grad varmare än slutet av 1800-talet – och 3-4 grader varmare än Lilla Istidens kallaste period.

Solforskare registrerar nu svagare solvind och minimalt med solfläckar – precis som på Lilla Istiden. Men om dess umbäranden talar inte FN:s klimatpanel IPCC och andra som larmar om hotande uppvärmning. En märklig historielöshet!

 

( Lilla Istiden anses ha inletts i slutet av 1200-talet och i perioder ha varat till slutet av 1800-talet med varmare avbrott. Dess kallaste perioder med minimal solaktivitet anses ha varit Wolf minimum ca 1280-1350, Spörer minimum ca 1460-1550, Maunder minimum ca 1645-1715 och Dalton minimum ca 1790-1820. Maunder minimum var kallast.)

Tege Tornvall

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

18 svar på Missväxt och nöd under Lilla Istiden 

  1. Göran skriver:

    Jag undrar om folk förstår hur liknande klimat idag skulle påverka vår ekonomi och försörjning av mat? Var och en kan tänka på sin egen ekonomi. Hur mycket påverkas den av dubbla uppvärmningskostnader till exempel? Matpriserna kommer att öka. Kommer vi att kunna importera mat som vi gör idag. Alla kommer att få högre kostnader. Sverige lär komma i en ekonomisk stagnation. Arbetslöshet. Högre skatter.

    Fast det finns några som blir glada: de som vill åka skidor och snöskoter.

  2. mats skriver:

    Årsmån, Tege, Årsmån! Det är mitt ständiga eko och stridsrop för att upplysa de okunniga om en urgammal svensk insikt om vädret och klimatets variabilitet. Precis det prästerna har beskrivit i din sammanställning ovan.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Socialistiska Central Byrån även kallad SCB borde man lugnt stänga för gott. Dess manipulativa funktion kommer ju knappast vara trovärdig överhuvudtaget i framtiden. Socialisterna var helt på det klara när man fråntog församlingarna folkbokföringen, att här såg man en verklig chans till maktmanipulation.
    Vi har svårt att föreställa oss en mer kortfattad och klar beskrivning om ”årsmånerna” som socialisterna tar till intäkt för sitt manipulerande av folktron i Sverige år 2017 att det skulle vara klimatförändringar.
    Klimathysterin är manipulation av ”folktron” och är knappast trovärdig!
    Tack Tege.

    • Göran skriver:

      Det är inte bara en socialistisk sak utan en ska för politkerklassen. Donald Trump är hatad av både demokrater och rebublikaner på grund av att han inte är en politker. Han är en utböling som inte har där att göra. Någon från folket har trängt sig in bland politikerna och stör deras klass, och kanske kan hota uppdelningen politker och folket.

      Likadant i Sverige. SD är hatade för att de stjäl riksdagsstolar från politikerklassen.

      De som inte tror på klimathysteri är hatade för de hotar alla fina jobb som kommer med klimathysterin.

  4. Sten-Arne Persson skriver:

    Hur många människor skulle kunna överleva i dagens Sverige under de förhållanden som rådde för inte så länge sedan i Dalarna. Jag kan inte påminna mig att historieböckerna på 50-talet innehöll några uppgifter av denna art som Tege beskriver ovan. Man kan ju lätt inse att Sverige, under dessa förhållanden, inte skulle kunna försörja 40 miljoner människor. Massmedias kelgris nummer ett Annie Lööf gick ut med denna önskan för ett antal år sedan. Men så är hon ju fridlyst av SVT och övrig massmedia. SVT har ju utsett henne till Sveriges kommande statsöverhuvud. Hoppas folket vaknar och inte låter sig luras av statspropagandan i kommande val.

    Det trettioåriga krigets orsaker är ju lättare att förstå när man läser Teges intressanta historiska väderrapport. Hur många invånare skulle kunna överleva i Sverige i det historiska perspektiv som Tege beskriver. Kanske en historia som skulle få nuvarande befolkning i Sverige att med förkärlek dra sig söderut medan tid är. Tänk vilket blodbad det skulle bli om dessa Annie Lööfs önskedrömmar skulle infrias, samtidigt som dessa nödår som Tege beskriver skulle återkomma.

    Idag, i fredstid, importerar Sverige mer än var annan tugga som vi äter . Vårt jordbruk håller på grund av statens långvariga vanvård av våra bönder, och deras djur, på att rasa samman. Intäkterna i svenskt jordbruk enligt EU:s FADN-statistiks senaste notering för 2013 räcker bara till att täcka 22 procent av kostnaderna i vårt jordbruk. Kostnadstäckningen i medeltal för de 28 medlemsländerna i EU år 2013 ligger på 65 procent.. Bästa kostnadstäckningen har Ungern med 166procent.

    När vårt civilförsvar dagsläget har tömt alla förråd av förnödenheter som fanns i början på 60 talet när jag gjorde min militärtjänst. Då hade vi stora förråd av drivmedel, handelsgödsel och kraftfoder till djuren, och inte att förglömma stora lager av konserver och annan reservproviant som förnyades vart femte år genom att de som låg i militärtjänst åt upp en femtedel, om jag minns rätt. I dag stjäls drivmedel från våra bönder i stor omfattning, vilket gjort att de flesta bönder har köpt små tankar på tre till fyrahundra liter som de kör till macken och tankar upp. En veckas förbrukning! Förr hade gårdarna stora tankar som rymde både två och tre års bränslebehov. I dag är jordbrukets och vårt lands sårbarhet enorm i förhållande till hur det var för snart 60 år sedan.
    Tack Tege för historielektionen! Den som varken ser framåt eller bakåt får se upp!

    • Göran skriver:

      Folkpartisten Marit Paulson har sagt att 200 miljoner människor kan bo i Sverige. Annie Lööf ligger i lä.

      Civil nödproviant idag räcker till att försörja en förort i Göteborg i 3 dagar. Det kan gå välidgt fort till ett akut nödläge i Sverige med brist på mat. Det räcker med ett stort vulkanutbrott. Det är ett mycket större hot mot Sveriges befolkning än koldioxid.

      Jag tror folk på landet kan klara sig ganska bra vid en kris. De kan hålla sig varma och skaffa mat på egen hand. Jag undrar bara hur de ska freda sig mot storstadsbor? Bara hoppas att drivmedel tar slut fort så storstadsborna inte kan ta sig ut på landet.

      • mats skriver:

        Marit ja. När hon är en stor röstmagnet för liberalerna, då förstår man hur illa det är ställt!

    • B-J Bjurling skriver:

      Läste ni inte Grimberg på 50-talet? Flera av formuleringarna om 1695-1697 ovan känns igen från ”Svenska folkets underbara öden”, s.347-354.
      Kungen dog mitt i krisen, slottet brann upp och när landet var som mest nedgånget av missväxterna anföll de illistiga danskarna, sachsarna och ryssarna…

  5. Jan Andersson skriver:

    Malaria har härjat i Sverige också, till mångas förvåning idag:

    http://landberga.se/medicinhistoria/frossa.html

    http://www.klimatupplysningen.se/2014/08/25/malarians-harjningar-i-sverige/

    Det hade tydligen också med klimatet att göra!

    • Göran skriver:

      En vanlig uppfattning är att malaria bara finns i Afrika, men det finns över hela jorden. Har till och med funnits i Sibirien.

  6. Anders Rydén skriver:

    1917 var senast vi hade hungerkravaller här.
    Vid missväxt lär andra länder se till sin egen befolkning föst.
    Jag gissar att det blir en väldigt svår situation här i synnerhet i städerna.

  7. mats skriver:

    Under den kallaste perioden som Tege nämner, Maunder minimum ca 1645-1715, Gick Karl X Gustaf över Lilla och Stora Bält 1658 för att spöa danskarna. Medan Karl XII fick på nöten i Poltava efter en mycket sträng vinter 1709, som tagit hårt på de svenska trupperna.

  8. Jan Andersson skriver:

    Om det blir kallare kanske fisken kommer tillbaka söderut från ishavet, den lär ha flyttat norrut eftersom vissa fiskar inte kan upptäcka sin föda i för varmt vatten. Blir det kallare får vi också se mängder av nya svenska växthus (insidertips till entreprenörer i branschen). Det enda verkliga hotet är om miljöfanatikerna (som kommer att skylla en ny liten istid på koldioxiden, var så säker) försvårar och bromsar oljeimporten, eftersom den istället behöver öka i ett kallare klimat. Oljan är dyr idag på grund av skatten, annars en mycket prisvärd energikälla som det finns nästan obegränsat av, fråga saudierna som vi är kompis med igen. Muslimerna i Sverige kommer inte att behöva frysa bara Oden, Frej, Ymer, Atle och Ale får sina ersättare. Och någon ny elproduktion kan vi inte räkna med i Sverige, förutom ett antal nya leksakssnurror på skogåsarna i blåsiga trakter. Och alla skidåkare söder om Dalälven har nu något att se fram emot.

  9. B-J Bjurling skriver:

    Så 1695 var alltså det första missväxtåret. Då måste man ändå ha haft en del lager att leva på, för det året har ändå ganska normala dödstal. Men sedan kom ju flera missväxtår på raken. Både Teges Leksand och Stora Tuna, som nämns i texten, förlorade omkring sammanlagt 600 invånare åren 1696 till 1699, (dvs antal döda minus antal födda) båda med 1698 som värsta år. I Leksand motsvarade det 21 % av befolkningen. Dalarnas mantalslängder minskade från 36100 personer 1695 till 30500 1699. Vid en jämförelse mellan kyrkobokföring och mantalslängder verkar siffrorna i mantalslängderna stämma ganska väl.

  10. Tege Tornvall skriver:

    B-J Bjurling: 1695 var långt från det första men väl det värsta missväxtåret. Det framgår tydligt av texten. Men tack för kompletterande upplysningar. Jag tolkar dem som att Leksand och Stora Tuna tillsammans miste 600 invånare.

    • B-J Bjurling skriver:

      Jag uttryckte mig otydligt. Leksand gick från en mantalslängd på 2821 personer 1695 till 2236 för 1699. För 1698 räknar jag i kyrkoböckerna 418 döda mot 85 födda. I Gagnef var siffrorna samma år 193 – 28. Stora Tuna hade en likartad åderlåtning, men hade sitt värsta år 1697 (389 – 119).

Kommentarer är stängda.