När man läser utländska publikationer stöter man allt som oftast på begreppet ”Deep State”, men det verkar oklart vad som åsyftas och hur det kan förstås i svensk kontext. Jag ska försöka reda ut det hela så långt jag förmår.
Ofta avses det som sedan grekisk antik kallas för ”stat i staten”, och då ofta avsåg militär och poliskårer som inte följde de demokratiskt och/eller politiskt fattade besluten. Situationen brukar illustreras med frågan, vem vaktar väktaren?
En annan stat i staten som brukar nämnas var KGB, som alltså har Vladimir Putin kvar vid makten i Ryssland efter Sovjetunionens fall. Andra som verkat som stat i staten är United Fruit i Centralamerika, olika ”skyddskårer” i Nazityskland och Muslimska brödraskapet i Egypten eller Mossad i Israel.
Den första gången uttrycket Deep State myntas för att särskilja från stat i staten, tycks vara ett turkiskt begrepp för krafter som dröjer sig kvar vid makten i det turkiska samhället efter det Ottomanska rikets fall. Det handlar muslimska, rent av islamistiska krafter, som motsätter sig det demokratiska samhällets principer. Inbäddade i en till synes demokratisk kontext verkar de för sina egna syften. Här är avståndet till en maffiaverksamhet inte stort.
Men om vi antar att begreppet Deep State handlar om krafter vilka inte är så synliga som de jag tidigare gett exempel på, så är osynlighet inget bevis för att Deep State i form av otillbörlig påverkan på den demokratiska staten inte existerar. I grunden kan man säga att Deep State är en intressekonflikt mellan väljarkollektivet i stort (medborgarna) å ena sidan och en samsyn mellan statlig verksamhet och ett särintresse, å den andra sidan.
Den statliga verksamheten kan vara regeringen, riksdagen, domstolsväsendet, myndigheter, statliga företag och annat. Särintressena kan vara det militärindustriella komplexet, facket, arbetsgivarna, miljöorganisationer och annat. Samsynen mellan den offentliga verksamheten och den kommersiella eller ideella leder till ett slags korruption där allmänheten och dess intressen hamnar på undantag.
Deep State är därför egentligen ett annat perspektiv på korporativism och sock puppet verksamheter. Alltihop odemokratiska företeelser som jag skrivit om flera gånger. Det har sagts att, den offentliga lögnen i Sverige är att vi inte har någon offentlig lögn. En beskrivning som kan tjäna som minnesregel för Deep State i Sverige.
Den amerikanske tidigare kongresstjänstemannen för den republikanska sidan, Mike Lofgren, gav i en lång essä 2014 en definition på Deep State som går ut på ungefär ovanstående. En hybridorganisation av stat och finans eller industri som har möjlighet att styra nationen utan att fråga allmänheten om medgivande i vederbörlig demokratisk ordning. Lofgren pekade på centrala politiker och myndigheter, Wall Street, Silicon Valley och inte minst underrättelseorganisationer och militär som varande the Deep State of America. År 2016, innan ens presidentkandidaterna var utsedda, gav han ut en bok där han vidgade sin berättelse, eller ska vi säga fördjupade. Recension här.
Professor Jason Royce Lindsay har betonat att även utan en konspiratorisk agenda är begreppet Deep State användbart för att förstå de säkerhetspolitiska processer som sker mellan politiker, underrättelseverksamhet och militär. Den första gången detta visades upp av en president, var när Ike Eisenhower varnade sin efterträdare John F. Kennedy för det militärindustriella komplexet.
För amerikanskt vidkommande kan kort nämnas de samarbeten som idag till och från kallas för Deep State, eftersom beslut fattas utan insyn eller påverkan från allmänheten. Den statliga miljömyndigheten EPA och miljöorganisationen the Sierra Clubs förtrolighet med varandra, det demokratiska partiet och vissa fackföreningar, främst lärarfacket och transportarbetarna och självklart det militärindustriella komplexet. Det finns från den republikanska sidan påståenden om att Obama-Clinton bedriver en Deep State med sina tidigare tjänstemän för att kunna agera aktivt som skuggregering. Ett Deep State förhållande som aldrig nämns, men definitivt borde synas i sömmarna är det mellan byråkrati och MSM.
För svensk del torde Frihetsportalens läsare känna till de flesta Deep State förhållandena här. Med sänkhåven kan vi enkelt fiska upp den vanliga blandningen av bottenlevande kryp, SNF, LRF, LO, Svenskt Näringsliv, bankerna, MSM och även här det militärindustriella komplexet. Icke att förglömma det välfärdsindustriella komplexet och det biståndsindustriella komplexet som även är drivande i migrationspolitiken.
Den just nu pågående kampanjen mot microplaster i haven är en sådan aktivitet som är tydligt koordinerad av vår Deep State. På det viset är Deep State förknippat med, kanske rent av beroende av Sock Puppets och Astroturforganisationer för att kunna motivera sina åtgärder som inte väljarna tillåtits vara med och besluta om. Även Kugghjulsverkstaden och Transportbandet är integrerade delar i the Deep State.
Att myten om CO2s hot mot klimatet och livet på Jorden är en del av den globala Deep State propagandan tvivlar jag inte ett ögonblick på.
Just när jag skrivit detta och lagt på tidsinställning för publicering fick jag i min hand det nya numret av tidskriften DSM. Där har Pia Hellertz skrivit om Deep State helt utifrån amerikanskt perspektiv och med andra källor. Kan vara värt att läsa som fördjupning/breddning för förståelse av fenomenet.
RSS – inlägg
”Anatomy of the Deep State” kuslig läsning som avslöjar vår godtrogenhet, speciellt den om Eric Holder, Obamas medhjälpare till att störta Amerika i gruset.
Tack Mats, för en belysande artikel om Deep State, den osynliga handen bakom mycket som sker, tyvärr mer än vi anar – vilket är skrämmande eftersom den är opåverkad av demokratiska val. Den snarare styr valen med olika manipulativa metoder.
Jag vill dock poängtera att det inte var jag som skrev artikeln om Deep State i DSM. Jag bara översatte Jack Ravenwoods artikel. Jag vill inte ta åt mig äran :-).
Det är förtjänstfullt översatt då! Du har flera artiklar i tidningen, så jag kanske inte uppmärksammade tillräckligt väl att denna var en översättning.
Hej!
Jag vill gärna påminna att i USA via libertarian patriot radion så säger man ofta .= Deep State som menas är ett annat namn på ( NWO Shadow Government ) och det Bank Militär industriella-
Medicin kartell olje komplext.
På Svenska kan man säga den riktiga handen som drar i marionett politikerna. ” Skuggregeringen Shadow Government ”
Vilket kanske, kanske inte, är detsamma som Deep State i Turkiet efter Ottomanska riket. Där var det de som fanns kvar i styrande ställning med lojaliteter bakåt.
Om man med Deep State menar NWO, så avser det alltså något med kopplingar till planerad transformation. Båda kan vara sanna, det vill säga att det är samma figurer som har styrt och som kommer att styra.
För svensk del är nog den korporativa staten den beskrivning som kommer närmast redan känd terminologi. Att det finns personer inom statsapparaten med lojaliteter till andra intressen och de har sådan position att de kan styra vid sidan av den demokratiska processen. Inbäddade agenter helt enkelt.
Andra tillägget !!
Även old news MSM , och majoriteten av journalisterna, räknas som varande en del av nyttiga idioter medvetet eller omedvetet avlönade jobbar för ” Deep State = Shadow Government ”
Att vi inte förstå det här med ”Deep State” beror enligt min mening delvis på att vi har skolor med ideologisk indoktrinering. Vi får först barn och sedan vuxna och föräldrar som tänker på samma sätt. Därav har vi socialistiska företagsledare i både små och stora företag. Vi har i stort bara socialistiska lärare (ja de ska ju fortsätta indoktrineringen) och vi har bara socialistiska partier i riksdagen även om folk tror sig uppleva att det är skillnader.
I ryggraden på i stort sett varje svensk sitter att så kallade svaga människor i samhället inte kan få hjälp om inte staten håller en pistol mot huvudet på den andra delen av befolkningen. Av någon lustig anledning verkar varje svenska tro att denne inte är sådan men att resten är sådan. I samma andra tror folk att det inte kan komma ut något gott om vi inte har en stor stat utan att göra någon som helst reflektion över att den absolut största ondskan i världen kommer ur just staten, dess tjänare och politiker.
Ja visst finns det enskilda individer som är elaka, som mördar andra människor, rånar, misshandlar och andra dåliga saker, men det är ingenting mot de massmord som staten står bakom. Tänk på de politiker som sitter i riksdagen och hetsar mot Ryssland. Kommer dessa politiker att lägga sig skyttegravarna vid en konflikt och vara beredda att offra sina liv eller kommer de ställa sina barn till förfogande? Jag tror att jag med stor säkerhet kan svara nej på den frågan.
Som även Göran är inne på tycker jag att termen ”deep state” förlorat sin relevans i dagens värld och framför allt i Sverige. I dag består the REAL DEEP STATE av de samverkande politiska partiapparater som monopoliserar makten genom att broderligt dela på den, så att alla tubbas att spela med. Precis som i de privata karteller man fördömer, men själva kopierar. Till uppenbar skada för välståndsutvecklingen (ej att förväxla med förfalskad BNP-statistik).
Även uttrycket ”den korporativa staten”, som du nämner i ditt senaste inlägg, liknar mest en förskönande omskrivning (trots anspelningen på fascistiska skurkstater), därför att den antyder att näringslivet spelar en aktiv roll i den politiska nomenklaturans konspiration mot väljarna. Men sant att direktörerna i Svenskt Näringsliv har ett moraliskt medansvar genom att sitta still i den politiska båten när förslag gynnar dem själv, men skadar samhällsekonomin. Praktexemplet är förstås klimatpolitiken, som drabbar konsumenterna (och barnbarnen), men gynnar den tunga industrin, de sektorer som SN ständigt favoriserar. Just detta selektiva gynnande motsäger den möjliga ursäkten att företagens villkor i dagens Sverige är så pressade att man känner sig tvingade att utnyttja de tillfällen till lättnader som erbjuds.
Man kan utan större överdrift hävda att medborgarnas värsta fiender är deras egna ombud på Helgeandsholmen. Andra deep-stat-konstellationer kan dra sina strån till krisbrasan, men även i det fallet är politikerkartellen ytterst ansvarig genom att förtiga vad den givetvis mycket väl känner till (och själv ofta uppmuntrar eller t o m initierar). Så glöm Soros, Gates och andra förmenta trådryckare i kulisserna. Ondskan har sitt säte i den numera halvdöda demokratins plenisalar och på mycket närmare håll än vi vill tro.
Ja, helt klart förutsätter förekomsten av Deep State politiker med andra lojaliteter än de väljarna förväntar sig av politikerna.
Men om nu politikerna är ytterst ansvariga är det till dessa all kritik bör riktas, d v s för Sverige vidkommande till våra åtta partiledare och deras kotterier, till 95 procent eniga. Osynliggörande omvägar via skuldbeläggande av diverse underhuggare är kontraproduktiva genom att skydda de verkliga folkefienderna: partiapparaterna, numera utan förankring ens bland sina egna medlemmar.
Man kan möjligen, har jag hävdat, göra ett undantag för en forskarelit som sviker sanningsetiken och sin lojalitet mot sina sanna uppdragsgivare, skattebetalarna, genom att springa politiska ärenden, sannerligen inte bara i klimatfrågan. Men återigen: det är via politiska beslut, t ex att avveckla universitetens självständighet och skapa politiskt styrda forskningsstiftelser, som den intellektuella prostitutionen frodas, medborgarna vilseleds och demokratin i tysthet demonteras.
Nej, jag tycker att om man ska peka ut politikerna som korrumperade, vilket man ska, då måste man även peka ut vilka de är korrumperade tillsammans med.
Ingen skulle väl komma på att anklaga sin make eller maka att vara otrogen utan att åtminstone antyda med vem? Jo kanske, men det blir mindre relevant när kontrahenten saknas.
Varför ”måste” man kritisera andra än de reellt ansvariga? Min poäng är att man i realiteten skyddar partieliterna genom att fokusera på de sekundärt medskyldiga. Jag påstår att din blogg på det sättet blir mindre effektiv i kampen för en förnuftigare politik.
Och jämförelsen med otrogna makar var inte så välfunnen. Vem som är kontrahent är väl i de flestas ögon mindre viktigt eller t o m helt ovidkommande. Det är sveket/löftesbrottet som är det primära.
Så även politiken!
Kan man inte peka ut kontrahenten kan de alltid slå ifrån sig och säga, med vem då? När då? Hur då?
Gör man inte det kan en politiker slå ifrån sig och säga att någon tredje part har förhindrat dem att leverera på sina vallöften. Total dimridå alltså. Nej, fram i ljuset med alla inblandade. Då blir det svårare att mörka och förneka.
Visst är sveket det allvarliga. Men inför en illa informerad och till stora delar ointresserad allmänhet måste man visa upp alla inblandade och sambanden dem emellan. Annars förstår de inte och kommer därför att fortsätta rösta på de som bedrar dem.
En gemensam grundsyn, men olika åsikter om den mest effektiva metoden för att nå fram till alla som i högre eller mindre grad hjärntvättats av maktens propaganda. Den som i praktiken förs ut av i grunden oskyldiga (om än tanklösa) aktörer, t ex lärarkåren.
Ja, det verkar så.
Jag ser det lite som en ekvation. Politikerna är den nödvändiga konstanten för att politisk korruption ska kunna uppstå. De andra, de som politikerna samkorrumperar med är de obekanta i ekvationen.
Man måste definiera båda för att lösa ekvationen.
Eniga om att ”politikerna är korruptionens nödvändiga konstant”. Men varför måste din ”ekvation” lösas, när politikerna är de både formellt och reellt ansvariga?
Därför att om man inte löser den har man ingen story att komma med, inget narrativ med fötterna på jorden.
Till Mats. Den tesen köper jag inte. Storyn blir inte mer övertygande eller jordnära bara för att man gör de ”samkorrumperade” till lika stora skurkar som de faktiska makthavarna.
Politikerna verkar inte i ett vakuum. (Då hade vi inga behövt.) Därför måste man påvisa hur incitamenten ser ut. Det är ju en värdekedja där politikern och kontrahenten gör vinster, medan skattebetalarkollektivet gör förluster. Det sambandet måste påvisas.