En Ny Borgerlighet

Jag har flera gånger av mina läsare uppmanats att skriva ett partiprogram för det parti jag skulle rösta på. Här är ett försök att visa på de frågor som jag anser är viktiga att ”mitt” parti tar sig an.

Ett partiprogram för en ny borgerlighet bör innehålla tydliga formuleringar om följande frågor:

  1. Alla människor är födda fria, med samma värdighet och universella rättigheter (negativa rättigheter). Alla människor har rätt till liv, frihet och säkerhet. Försvaret av dessa rättigheter är ett delat ansvar mellan individen och samhället. Individen har därför rätt till självförsvar med de medel som är lämpliga för uppgiften.
  2. Människans frihet och rättigheter är beroende av ett fungerande samhälle att utöva dem i. Det är därför nödvändigt att organisera samhället i enheter som inte är större än att det gör det möjligt för individerna i varje enhet att delta i formandet av sitt samhälle.
  3. Sådana lokalsamhällen kan samverka genom att uppdra åt en gemensam samhällsfunktion att samordna definierade uppdrag. För enkelhets skull benämns denna samhällsfunktion i fortsättningen för stat.
  4. Människorna kan antingen födas till medborgare eller väljas in som medborgare i en stat. Varje människa kan endast vara medborgare i en stat åt gången. Varje människa är fri att överge sin stat för en annan. Varje stat är fri att bestämma om människor från andra stater kan accepteras som medborgare.
  5. Staten får endast utöva den makt som medborgarna givit staten i uppdrag att utöva. Detta specificeras i konstitutionen.
  6. Om folkomröstning är ett i konstitutionen tillåtet alternativ ska frågeställningen i en folkomröstning vara så entydigt formulerad att det svar som vinner majoritet kan tillämpas utan omarbetning i riksdagen eller kommunfullmäktige.
  7. En författningsdomstol förhindrar att politikerna stiftar lag som inte är förenlig med konstitutionen.
  8. Medborgarna kan inte överföra makt som de inte själva har till staten. Det vill säga att medborgarna inte kan använda staten som ombud för att begå brott mot andra medborgare.
  9. Barn har medborgerliga rättigheter om föräldrarna har det. Föräldrar har skyldighet att dra försorg om sina barn och fostra dem. Varken föräldrar eller staten får utöva sitt vuxenskap över barn så att barnens rättigheter bestående kränks.
  10. Alla myndiga medborgare har rösträtt som inträder på tjugoårsdagen.
  11. För att vara valbar till riksdagen eller statens högsta beslutande församlingar, ska kandidaten ha varit medborgare i minst tio år, vara minst 24 år gammal samt ha förvärvsarbetat i minst två år. Som förvärvsarbete räknas ej studier eller anställning hos offentlig arbetsgivare.
  12. Sverige är det land som omfattas av gällande gränser bestämda 1905.
  13. Svenskar är de människor som har svenska föräldrar eller som av svensk myndighet godkänts som svenskar.
  14. Människor som vistas lagligt i Sverige är antingen svenskar, turister eller gästarbetare. Andra etniska beteckningar saknar officiell status.
  15. Sveriges högsta lag är dess konstitution. Den är primär lag.
  16. Det vardagliga livet regleras vanligen av sekundär lag eller förordning.
  17. Myndighet äger ej självständigt utfärda föreskrift som erhåller lags verkan.
  18. Vid lagstiftning skall Sveriges riksdag alltid överväga om lagen ska ha ett sista giltighetsdatum om den inte förnyas med ett upprepat beslut, sk. sunsetparagraf.
  19. Sverige skall styras enligt sekulära principer, där fakta och beprövad erfarenhet väger tungt.
  20. Sverige har ansvar för att de som vistas i landet har det rättsskydd som tillkommer dem i egenskap av svenskar, turister eller gästarbetare respektive. Sådana som vistas här olagligt skall utvisas efter rättslig prövning.
  21. Alla som vistas i Sverige är personligen ansvariga för sina gärningar och sin försörjning.
  22. Sverige skall vara självständigt från Europeiska Unionen och Förenta Nationerna. Det innebär bland annat både Swexit och Clexit.
  23. Sveriges åtaganden i ett antal internationella konventioner som Sverige skrivit under skall återkallas. Dit hör bland annat: Bern-konventionen om upphovsrätt, Bernkonventionen till skydd för vilda djur, Århus-konventionen. Vidare alla konventioner som tillkommit via FN, ILO och Europarådet. Ny granskning av dessa och andra konventioner kommer ske med individuell bedömning av konsekvenserna för varje konvention. Inga paketavtal där alla avtal ingår tillåts.
  24. Sverige är alliansfritt i militärt hänseende.
  25. I Sverige erkänns den av Riksbanken utgivna valutan som lagligt betalningsmedel.
  26. Valutans stabilitet garanteras genom uppbackning i guld.
  27. Den som begär betalning för en tjänst eller vara får inte neka köparen att betala kontant med denna valuta.
  28. Andra sätt att betala eller värdera ersättning får förekomma om båda parter är ense.
  29. Äganderätt, även kallat egendomsrätt är en naturlig följd av dessa mänskliga rättigheter.
  30. Denna egendomsrätt ger ägaren till lagligt åtkommen egendom exklusiv rätt att bruka sin egendom för ekonomisk vinning, eget nöje eller annat ändamål. Till dessa ändamål hör rätten att förbruka, ändra, dela upp, dela med sig, hyra ut, låna ut, pantsätta, sälja, byta bort, överlåta, förstöra och överge egendomen. Ingen har rätt att tvinga ägaren till något av detta.
  31. Egendom kan lagligen förvärvas med äganderätt genom köp, arv, pantöverlåtelse, ersättning för annan skuld, eller som gåva. Pantsatt egendom kan övergå till pantinnehavaren om återbetalning av lån inte skett vid avtalad tidpunkt.
  32. Mark skall ägas av fysisk person. Mark som vid denna regels införande ägs av juridisk person får inte överlåtas till annan än fysisk person.
  33. Varje människa är fri att testamentera hela sin kvarlåtenskap som denne finner för gott. Om inget testamente finns, ärvs i följande ordning; make/maka, barn, föräldrar, syskon, syskonbarn. Finns ingen arvtagare bland dessa övergår egendomen till det lokalsamhälle där egendomen är belägen.
  34. Där inte föräldrar själva organiserar utbildning för sina barn kan staten eller lokalsamhället organisera utbildning för barn.
  35. Vi tillämpar avtalsfrihet för individer. Varken staten eller kollektiv av medborgare får påta sig att bestämma minimilöner eller uppsägningstider för andra medborgare.
  36. Ingen organisation får utan uttalat uppdrag teckna eller kräva kollektivavtal i annans namn.
  37. Vid hyra av bostad avtalas hyrans storlek affärsmässigt mellan hyresvärd och hyresgäst.
  38. Vid nybyggnation eller totalrenovering av bostadsbestånd medges bygglov endast till projekt som planerar för minst en parkeringsplats per lägenhet.
  39. Alla barnfamiljer erhåller status av företag, med F-skattsedel och bland annat rätt till momsavdrag.
  40. På sikt ska all moms avskaffas, eftersom den är skadlig för medborgarna.
  41. Makar får välja om de vill sam- eller särbeskatta sina inkomster. Detta meddelas till skattemyndigheten.
  42. Floran av brott utan brottsoffer minskas avsevärt.
  43. Alla energiformer beskattas likadant. Det är energiförbrukningen som beskattas, inte produktionssättet för energi.
  44. Energiproduktion likställs med annan tillverkningsindustri och förutsätts gå med vinst på egna meriter. Inga subventioner således.
  45. Alla hastighetskameror tas bort. Det är inte rimligt att utsätta lågtrafikerade vägar på landsbygden för sådan övervakning, när högtrafikerade vägar i Stockholmsområdet slipper.
  46. Fri fart för lätta fordon prövas och utvärderas på våra bästa motorvägar.
  47. På övriga motorvägar och motortrafikleder sätts högsta tillåtna hastighet till 150 kilometer i timmen.
  48. Vid skattefinansiering av infrastruktur för landtransporter prioriteras vägtrafik framför järnväg.
  49. Svenskar har rätt att äga och bära vapen.
  50. Rätten att bruka vapen regleras av andra lagar som är avpassade till olika situationer och andra i lag bestämda rättigheter.
  51. Raseriet med licensiering för all sköns arbeten och uppdrag avskaffas. Beställare och utförare förutsätts gemensamt kunna enas om rätt nivå på kompetens för arbetets utförande och kvalitet. Undantag gäller endast när allmän säkerhet kommer i fråga, exempelvis det allmänna elnätet.
  52. Källskatteuppbörden upphör.
  53. Svensk löntagare och F-skattare bestämmer själv hur och hur mycket som avsätts till pension.
  54. Vi välkomnar sjukvård i privat regi.
  55. Politiker och myndigheter bestämmer inte vilka val människor ska göra angående exempelvis val av mat och dryck.
  56. Val av produktionsmetod ska styras av marknaden, inte av politiken.
Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

71 svar på En Ny Borgerlighet

  1. JIMMY skriver:

    Vilken fin rättsstat demokraturen Sverige skulle förvandlas till, om detta blev grundlag i Sverige om partiet xxxxxxx republikanerna som får egen majoritet många framtida mandatperioder i följd genomförde detta.

    Tack Mats för att du ” tänker på och i Sverige ”det är inte längre många som gör numera bland alla köpta särintressen.

  2. Jan Andersson skriver:

    Jag skriver under på det mesta!

    38: Två parkeringsplatser ett krav, därför att många familjer måste ha två bilar för att ta sig till jobbet, utöver dessa även generöst med extra platser för gäster och hemtjänsten, alla nya flerfamiljshus kan byggas med garage under huset.

    41: Idag är skilda lönenivåer i en familj straffbeskattat – en skam.

    43: Den nya förhandsinbetalningen av beräknad energiskatt för företag tas bort, mest därför att den är så arbetskrävande ute i företagen = kontraproduktiv och ger minskad arbetsintäkt.

    45: Alla lär sig var kamerorna finns och bromsar (ofta trafikfarligt) – kamerorna har inget alls med trafiksäkerhet att göra – en skam.

    46, 47: I princip råder fri fart redan idag, officiell fri fart skulle innebära att hastigheten skulle öka – det är många fler som kör ”för sakta” än ”för fort”. Halverad fart – dubblad trafiktäthet, enkel matte. De som struntar i fartgränserna är få redan nu och de skulle inte öka. När jag tog körkort rådde fri fart i Sverige och alla körde lika fort som i dag, dvs. 110 på bra vägar. De många fler dödsoffren på den tiden berodde på bilarnas usla krocksäkerhet, inga bilbälten eller krockkuddar, usla sommardäck, inga dubbdäck, ännu uslare bromsar, usel sikt genom igenimmade rutor (ingen AC), inget vägsalt, m.m.

    Samt: Avskaffa Systemmonopolet som idag missgynnar landsorten; fick lanthandlarna sälja alkohol skulle flykten från landbygden minska. I Sydsverige skulle de skamliga resorna till Tysklands ”gränsshoppar” minska eller försvinna, speciellt om alkoholskatten normaliserades.

    Sverige är ett litet land, och många samhällsfunktioner fungerar kanske ändå bäst på riksnivå, helt enkelt därför att volymerna blir så stora att rätt statistik och rätt personal kan anlitas. Kommunernas hantering av skolan (vårt enda framtidshopp) är t.ex. en katastrof på många håll.

    Jag vill också se att näringslivet synliggörs bättre för alla medborgare som inte har en aning om var pengarna kommer ifrån, det vill säga alla som blivit lärda att staten sitter på all penningfördelning (vilket tyvärr snart är sant eftersom vi närmar oss den gamla öststatsförvaltningens ideologi på allt fler områden).

    • mats skriver:

      Systembolaget glömde jag bort. Självklart ska lokala tillverkare få både sälja och servera sina produkter. Även andra om som vill sälja eller servera dessa produkter måste få göra det.

      Angående skolan, så vill jag öppna för hemundervisning, lokala friskolor med mera. Stordriftsfördelarna i skolverksamhet är inte alldeles självklara. Det finns exempel där det stämmer, men det finns även exempel på motsatsen. Utbildning, inlärning, är i hög grad en fråga om förtroende mellan elev och lärare.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Några reflektioner.

    8: Detta har missbrukats av socialister i alla tider och orsakat Sverige enorm skada.

    13 &14:Red gärna ut begreppen för den svenska folkspillran om ca 35.000 svenska samer:
    https://www.youtube.com/watch?v=wmAK3pvpUxk

    23: Kommer förmodligen att kunna rädda Sverige från total upplösning och undergång.

    52: Att staten skall kunna använda enskilda medborgare som skatteredovisare eller skatteindrivare
    är absurd och är den huvudsakliga orsaken till kleptokratin och parasitismen i riket.

    Personligen hade jag önskat att antalet riksdagsledamöter begränsades till max. 149 st. och att det vid allmänna val endast får finnas ”EN” valsedel med kandidater. Ett sätt att minimera det förekommande valfusket i Sverige. Endast omröstningar med valsedlar kan förekomma..

    Att ordet ”ALLEMANSRÄTT” försvinner ur lagtexten och ersätts med förordningar och passande sanktionsmöjligheter om vad medborgarna får göra i naturen. Det finns inget annat ”vulgärsocialistiskt” begrepp som missbrukats och använts som vapen mot medborgarna som är så infernaliskt kränkande och förnedrande. Det är ett direkt förödande och löjeväckande ingrepp mot egendomsrätten.

    Tyvärr har jag inte aktuellt hur 1809 års regeringsform kom till i detalj men den har varit en värdig Sveriges styrelseform och tillkommit av få men duktiga jurister. Att den angripits av socialister är föga förvånande men att Sveriges förenade borgerlighet accepterade förvanskningen kommer vi aldrig att förstå än mindre acceptera..

    Mats är 1809 års män säkert på spåren!
    Härligt och hoppingivande.

    • mats skriver:

      Angående 13&14 har svenska staten en del gamla oförrätter mot samer att reda ut. Det måste göras så att samerna tillerkänns den personliga äganderätt som efter domstolsprövning bedöms rimlig. Alltså inte en kollektiv eller etnisk äganderätt.
      Därefter avskaffas det samiska begreppet och samiska privilegier, samtidigt blir de svenskar fullt ut. Detta innebär också att renbeten, renägande med mera blir öppet för alla svenskar att sälja och köpa, efter intresse och ekonomisk förmåga.

      Allemansrätten måste naturligtvis avskaffas som begrepp. Däremot måste en balanserad rätt att passera annans mark med minsta möjliga intrång och åverkan finnas kvar.

      Tanken på en enda valsedel är intressant.

  4. Göran skriver:

    32. Mark skall ägas av fysisk person. Mark som vid denna regels införande ägs av juridisk person får inte överlåtas till annan än fysisk person.

    Hur tänkte du här Mats? Ska inte en bostadsrättsförening kunna äga mark? Ska inte ett bostadsföretag kunna äga mark? Ska inte någon annan form av organisation t.ex. en fotbollsklubb kunna äga marken deras fotbollsplan ligger på, ska inte ett företag kunna äga marken deras lokal ligger på.

    • mats skriver:

      Jag tänker naturligtvis främst på jord och skog.
      Det blir en svår gränsdragning med gemensamägd mark. Är kommunalt ägd mark gemensamägd? Mark som ägs av aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse, gemensamhetsanläggning?
      Kanske måste göra skillnad på planlagt och icke planlagt område.

      Den viktiga poängen är att mark inte kan köpas upp och undantas från omsättning i ägandet. Sådant kommer över tid att leda till färre och färre institutionella ägare som äger allt mer och att medborgarna i slutänden inte äger marken i det egna landet.

  5. Göran skriver:

    Vid folkomröstning anser jag att alternativen – som bara får vara två – ska utformas så att det alternativ som avser en förändring kräver röster och att det ska vara en faktiskt majoritet baserat på antalet röstberättigade.

    Det innebär att antalet röster för ett alternativ ska vara mer än hälften av antalet röstberättigade. Annars är det ingen majoritet. Det innebär även att de som inte vill rösta för en förändring inte behöver gå och rösta utan bara de som vill förändra.

    • mats skriver:

      Bra synpunkt på folkomröstningars majoritetskrav!

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Folkomröstningar måste handla om konkreta förslag, som bifalles eller avslås i sin helhet, istället för vägledande eller principiella dito.

      Tänk dig en omröstning om hastighetsbegränsning på motorväg med alternativen
      1) högre fartgräns
      2) kanske högre eller lägre fartgräns
      3) lägre fartgräns

      jämfört med

      1) 150 kilometer per timme som högsta fart för personbil och motorcykel på motorväg; J/N
      2) 90 km/h som högsta fart för personbil med släp eller husvagn; J/N
      3) GPS-övervakad farthållare i varje fordon ansluten till centralt system; J/N

      Det blir mycket stor skillnad i utfall om medborgaren tillåts rösta för eller mot konkreta bindande förslag jämfört med när som idag val och folkomröstning är en legitimerings-ritual för det korporativa partiväldet.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      • Göran skriver:

        I ditt alternativ ett måste man dela upp röstandet.

        Först måste man rösta för att ändra nuvarande fartgräns. Majoritet av antalet röstberättigade måste rösta för det.

        Sedan får man rösta för att höja fartgränsen och en majoritet av antalet röstberättigade ska rösta ja. Blir utfallet nej, går man vidare till att rösta för att sänka fartgränsen.

        Utfallet för att sänka fartgränsen kan bli både ja och nej. Blir det nej, ja då blir det faktiskt att ingen fartgräns ska ändras.

        Observera att man inte behöver gå och rösta om man avser att rösta nej. Det är bara de som vill rösta ja som behöver gå och rösta. Krångligt och jobbigt. Ja, men det ska vara det. Det är lätt att tycka något och jobbare att agera. Det blir en automatisk spärr mot dumhet i princip.

        Kanske borde Riksdagen jobba på det viset. Var och en av riksdagsledamöterna får ta och resa minst 100 mil för att avlägga sin röst. Dessutom ska det ske med cykel (lite ironiskt).

  6. akesundstrom skriver:

    Utmärkt i sin helhet, men enstaka punkter kan ifrågasättas. T ex nr 40 där du påstår att momsen är skadlig för medborgarna. Alla skatter är förvisso skadliga, men momsen är den minst skadliga. Långt viktigare är att fem andra åtgärder:

    – att slopa skatten på inkomster som understiger existensminimum; konkret att höja grundavdraget till minst 12 000 kronor per månad, lika för alla. En drömreform för alla s k fattigpensionärer.
    – att ändra reavinstskatten till att gälla reala vinster, d v s inflationskorrigerad värdeökning. I dag kan denna skatt i många fall påminna om salig Pomperipossa, med real beskattning på över 100 procent.
    – att slopa dubbelbeskattningen av företagens utdelningar. Bra för investeringsklimatet.
    – att förbjuda moms på andra skatter, som elskatten.
    – att sänka bolagsskatten till 10 procent eller avskaffa den helt. Därför att det i realiteten är de anställda som via lägre löner betalar denna skatt. Den har alltså enbart ett symbolisk uppgift: att ge ”rörelsens” väljare intrycket att ”kapitalet” minsann också är med och finansierar Palmes starka stat. Men en låg skatt kan behövas för undvika s k skattearbitrage.

    • mats skriver:

      Vi är båda tillräckligt gamla för att minnas Gunnar Strängs tillfälliga omsättningsskatt. Åtminstone jag glömmer aldrig den känsla av att bli lurad som uppstod när handlaren krävde ytterligare pengar utöver det som stod på prislappen. Bara för att staten skulle ha del av vår transaktion.

      Jag vidhåller att momsen är skadlig för medborgarna. För den sätter dem i ekonomiskt underläge gentemot företag i alla situationer där man kan välja mellan alternativen att göra något själv eller att köpa tjänsten. Detta är ju också en stor anledning till att man införde RUT och ROT.

      Jag har inga problem med att acceptera dina andra förslag på skatteändringar. Framför allt skatt på skatten är ett oskick.

      • akesundstrom skriver:

        Allt är relativt, Mats. Det underläge du talar om väger lätt jämfört med momsens fördelar i jämförelse med andra, ännu skadligare skattealternativ. Saknade din kommentar om den symboliska bolagsskatten. En nyckelfråga. Ser du logiken i övervältringsmekanismen?

        • mats skriver:

          Bolagsskatten måste helt klart ändras, kanske tas bort helt. Förutom den orättvisa du nämner mellan bolag och löntagare så skapar den en orättvisa mellan multinationella bolag och sådana som endast verkar i Sverige. Till de helsvenska bolagens nackdel! Det kan ju inte vara rimligt.

    • Göran skriver:

      Om momsen är skadlig eller inte är naturligtvis en fråga om hur stor den är. Det är väl så att frågan är hur stor skadlig moms som accepteras.

      Även om jag är emot alla skatter, kan det krävs någon liten skatt och då är nog moms mest lämplig. Men jag anser att den bara får vara några procent.

      • Idealet vore förstås ett samhälle helt utan någon form av tvingande skatt. Jag tror ärligt talat att ett sådant samhälle skulle fungera, givet tid för omställning. Ett sånt samhälle innebär att all finansiering av allmännytta sker på frivillig väg, det innebär dels att nya strukturer måste byggs upp medan de gamla avvecklas, och att det måste till en form av tillvänjning där det nya tankesättet slår rot. En sådan förändring måste ske över tid, och för att skapa ett helt skattefritt samhälle kommer det att krävas lååång tid.
        Men lite mer omedelbart skulle man kunna tänka sig att gör sig av med inkomstskatten men höjer momsen för att kompensera för bortfallet, sedan kan man successivt framöver enkelt sänka momsen stegvis när alternativa finansieringsstrukturer fasas in och de gamla fasas ut.

        • mats skriver:

          Det har ju visat sig inte vara enkelt att sänka Strängs tillfälliga omsättningsskatt på 4,2%.

          • Som jag säger, det är något som måste genomföras över tid, och det måste ju börja med att man tänker om ifråga om skatter och faktiskt skaffar en nollvision för skatter och sedan strävar efter att uppnå den.
            Jag möter ständigt samma invändningar när jag för fram idén om ett skattefritt samhälle, och invändningarna har ständigt samma brist, man tittar på dagens samhälle och försöker föreställa sig hur det skulle fungera utan skatter. Det skulle det givetvis inte, för skatter utgöra ju själva grundstommen för alla säkerhetsnät och allmännyttiga funktioner. Som jag säger, det är något som måste ske gradvis genom att man fasar ut det gamla systemet och fasar in det nya. Men först av allt så måste man inse att det faktiskt finns förutsättningar för att det skulle kunna fungera.

            En nyckelfråga: Det verkar finnas en utbredd vedertagen uppfattning om att det är bra att betala skatt och jag tror att alla jag hört säga något om saken säger att de är glada för att betala skatt, de kan tycka att den är för hög, men ser liksom inte att det är något principiellt fel med det. Om nu alla tycker att de är så tjusigt med att vi alla bidrar och betalar vår skatt, varför skall det då behövas tvångsåtgärder för att driva in den?
            Om jag förstått det hela rätt så fungerar idén med tionde i många samfund utan tvång, det anses vara en moralisk plikt, och det är en viss skam behäftat med att inte ge sitt tionde. Det finns således ett grupptryck på att bidra, och om du är välbeställd och inte gör det så kommer du att få en viss social bestraffning, medan den sociala domen är mild om du är på obestånd. Varför skulle det inte kunna fungera likadant med skatt?

            • akesundstrom skriver:

              Bra med ett djärvt mål, Dolf, men fel ände att börja nysta i. Steg 1 måste vara att visa hur den ofantliga offentliga sektorn skall krympas.

              Och glöm talet om frivillighet eller nollskattesamhälle. Teoretiskt tänkbart, men varken rationellt eller genomförbart. Svårt nog att undslippa topplaceringen i skatteligan (tillsammans med Danmark). I synnerhet när baksmällan efter Ingves galna nollräntepolitik inom kort börjar materialiseras och reala BNP stagnerar – samtidigt som statens och kommunernas utgifter fortsätter att skena. Du underskattar den framtidsimperalistiska rävsax som maktens män och kvinnor har konstruerat.

              Radikala krav bör kombineras med realism och insikten att det viktiga är att bryta den offentliga sektorn utgiftstrend. Där vore en nollvision på sin plats: noll utgiftsökningar under minst ett decennium. En smärre revolution redan det!

              En ännu bättre metod är att satsa på att höja produktiviteten (den enda välståndskällan) genom att avveckla de värsta så kallade systemfelen, med klimatnojan och bostadspolitiken som två av de mest förödande. Då sjunker skattekvoten utan att skatterna behöver sänkas. Men starka politiska dogmer utmanas och det brukar skapa beslutångest.

    • Göran skriver:

      Grundavdraget i Storbritannien är 11.500 pund. Moms på mat är 0 %. Sedan så har de även ett grundavdrag på kapitalinkomster som är 3.000 pund. Det sänkte de tyvärr från 10.000 pund.

      Men du kan således ha 14.500 pund i grundavdrag. En familj har således 29.000 pund i grundavdrag: cirka 320.000 SEK. Landet Sverige med en arbetarregering har inte mycket att skryta över, förutom att socialdemokrater och vänsterpartiet kan skryta över hur duktiga de är på att skinna arbetarna i Sverige.

  7. Stefan Eriksson skriver:

    Oj, oj, oj, det var mycket på en gång!
    I sak mest självklara politiska förutsättningar för en framgent fungerande demokratisk statsbildning.
    Går det att låta dagens text bli placerad under ”blogrollen” på din sida Mats, då det är lättare att hitta den för framtida diskussion när ”andan faller på”?

    • mats skriver:

      Osäker på detta. Kommentarsfönstret ligger öppet i fem veckor efter publicering för alla inlägg (artiklar). Ska fundera och kolla lite.

  8. Göran skriver:

    Mats! Du kanske skulle fylla på med en lista på myndigheter som ditt parti vill ta bort.

    När folk pratar skatter blir de upprörda om man vill ha lägre skatter för då anses man vara fientlig mot skola, vård och omsorg. Men det är bra en liten del som går till skola, vård och omsorg och en väldig massa till en massa totalt onödiga saker.

    Det förvånar mig en del att du verkar vilja behålla plan- och byggnadslagar. Behövs de verkligen. Nä, bort med dem. Att planera för en eller två parkeringsplatser. Ja, det uppstår nog bara om man ska bygga ett gigantiskt bostadsområde. I annat fall kan nog byggare bestämma hur många bilplatser det ska finnas utifrån hur de som sedan ska bo i huset eller husen vill ha det. Den som ska bygga ett hus kan nog på egen hand ta reda på vad önskemålet är. Det kan även vara att locka hyresgäster med att ha många bilplatser osv.

    På samma sätt kan människor som inte vill ha bilar runt sina hus få hus byggda på sådant sätt. Nu talar jag om enstaka hus och inte stora områden, som definitivt kommer att skapa problem på alla möjliga sätt redan innan de är byggda.

    Det är direkt korkat att det ska sitta några politiker och tjänstemän och bestämma hur det ska byggas. Det är bättre om byggare bestämmer tillsammans med de som vill bo i husen. De kan föreslå och när tillräckligt många människor har sagt att de vill bo så och där, så kan de bygga.

    När jag går runt i nya bostadsområden runt Stockholm, slår det mig ständigt vilken enorm fantasibrist det finns bland landets arkitekter. Det ena huset tråkigare än det andra eller är de i våt sovjetsocialistisk drömstil. Finns det ingen experimentlusta?

    • akesundstrom skriver:

      Bra idé, men listan blir så lång att det nog är enklare att lista de myndigheter som är värda att överleva. På den finns absolut inte riksbanken kvar med dagens befogenheter, men möjligen som sedeltryckare med ett givet mål för penningmängden. Inte heller bostadsstyrelsen eller energimyndigheten, för att nu bara nämna tre av de allra skadligaste.

    • mats skriver:

      Jag har naturligtvis inte tänkt på allt i detta utkast till diskussionsunderlag.
      Åke har nog rätt i att det blir enklare att lista de myndigheter som ska vara kvar.
      Sist jag kollade, flera år sedan nu, fanns det plankrav på att till flerbostadshus får INTE planeras fler än 0,8 parkeringsplats per lägenhet. Det löstes vanligen genom att ettorna inte fick rätt till parkering.
      Om byggarna ska få bygga utan tanke på de boendes kommunikationer blir det nog inga parkeringsplatser alls. Markköpet blir ju billigast så.
      ÖHT verkar det som att varken byggare, mäklare eller köpare fäster särskilt stort avseende vid praktiska frågor i samband med husaffärer. Det verkar mest vara läge och det svårdefinierade status som räknas.

      • Göran skriver:

        Fast det är nog mer pedagogiskt att lista onödiga myndigheter så folk får upp ögonen för vad fasen det finns för konstiga myndigheter.

        Men man kan i ett partiprogram ha att 50 % av all myndigheter ska bort. När det målet är uppnått tar man 50 % på dem som blev kvar osv.

      • Göran skriver:

        Om själva marken på vissa ställen kostar mer än huset som byggs på den är det nog ganska självklart att byggaren mest fäster avsikt på hur hela projektet ska gå runt ekonomiskt.

        Om folk bara har tillgång till de få hus som byggs är det även självklart att folk får acceptera det som finns även om de inte gillar det och även om de inte kan parkera bilen.

        Jag förutsätter dock att vi kan få en bostadsmarknad där det faktiskt går att bygga hus som galningar mer eller mindre. Det skulle öppna för en marknad där de som ska bo i husen kan ställa krav, där folk kan välja bort det de inte gillar. Som det är nu får man ta det som finns. Men just denna centralplanering skapar områden med problem av alla möjliga sorter. Dock mindre problem där folk äger sina hus eller bostäder.

  9. (det var fanken vad svårt det var att få igenom den här …)
    Mycket bra. Jag skriver i under på i stort sett alltihop. Några snabba funderingar dock.

    9. Jag förstår ärligt talat inte riktigt vad som menas med ”Barn har medborgerliga rättigheter om föräldrarna har det.” Är inte barnens rättigheter kopplade till om barnen är svenska, turister eller gästarbetare? Hm, jag kanske själv besvarade frågan där. (Jag tänkte först att barnens rättighet borde vara avhängigt medborgarskapet, inte av föräldrarna.) Det tål hur som helst att tänka på. Det är en sak att barn får rättigheter om föräldrar får det (t.ex. genom att föräldrarna övergår från att vara turister till att bli svenska medborgare), men det blir lite knivigare åt andra hållet. Du sa visserligen inte att man blir myndig när man blir 20, utan att alla myndiga medborgare får rösträtt när de blir 20, men jag tolkar det ändå som att 20 är myndighetsåldern. Då skulle i princip en väletablerad och välartad 19-åring som försörjer sig själva kunna förlora sina rättigheter för att föräldrarna utvisas.

    40. Vore det inte bättre att göra tvärtom? Avskaffa inkomstskatt och bara ha en platt moms som tas lika på allt utan urskillning? Det vore mer produktionsorienterat, människor slipper deklarera, skatteplanera och allehanda andra underligheter, och ”det är inte lönt att arbeta”-tänkandet försvinner. (Jag gillar annars idén om familj som företag, men den blir onödig då)

    18. Alla lagar utan undantag (jag räknar inte här konstitutionen som lag, den står ovan lagen) skall vara tidsbegränsade. Ett förslag är att en lag betraktas som ett mord, den preskriberas per default efter 25 år. Ingen lag förutom konstitutionen gäller någonsin längre än 25 år i taget. En lag kan ges en kortare giltighetsperiod, men aldrig en längre. Lagen kan förnyas genom ett nytt beslut. Rent praktiskt krävs en viss tröghet och framförhållning, man kan därför tänka sig något i stil med att en lag som närmar sig utgångsdatum måste förnyas minst 1 år innan utgångsdatum. Förnyas den inte innan dess går den ut och placers i ”karantän” och kan inte återinföras förrän en viss tid (t.ex. 5 år, vilket säkerställer att val skett dessförinnan) förflutit.

    6. Folkomröstning: Folkomröstningar skall alltid ske genom att ett färdigt förslag läggs fram som en färdigskriven lag (för alla folkomröstningar gäller väl lagstiftningsfrågor?) för ny lag, färdigskrivet ”före/efter” om det gäller ändring i befintlig lag (också i fallet att omröstningen gäller avskaffande av lag) där omröstningsalternativen rätt och slätt är ”ja” eller ”nej”. Folkomröstning är alltid bindande. Vid ett ja implementeras förslaget exakt såsom skrivet (förslagsvis har man som default att omröstningsresultatet vinner laga kraft 1 år efter omröstningen för att möjliggöra smidiga omställningar). Vid ett nej händer ingenting.

    15. Vi behöver en riktig konstitution, den svenska grundlagen är ett skämt. Redan 2004 hade över 46 % av paragraferna i regeringsformen som antogs 1974 skrivits om. Vi har varken grundlag eller konstitution, vi har ett skämt. En konstitution skall vara oerhört svår att ändra eller modifiera. En bra utgångspunkt för en konstitution torde vara den amerikanska med Bill of Rights. Mig förefaller de flesta problemen med USAs konstitution (som jag aldrig läst i dess helhet så jag kanske sätter foten i munnen) vara att man inte följer den. Vilket är ett problem man aldrig kommer runt oavsett hur välskriven konstitutionen eller grundlagen är som man har. I #Brexit, grundlagsändringar, svensk statskupp och beväpnade amerikaner i sverige (http://genusdebatten.se/brexit-grundlagsandringar-svensk-statskupp-och-bevapnade-amerikaner-i-sverige/) tog jag bland annat upp vad jag anser skulle krävas för grundlagsändringar (eller ändringar av konstitution). Vårt nuvarande kriterium ”två beslut med mellanliggande val” är alldeles för svagt då man bara gör en ”dubbelmacka” bakom ryggen på folket. Med ”dubbelmacka” menar jag att man gör en omröstning precis innan valet och en precis efter valet. Det var precis det man gjorde med svenska EU-medlemskapet som smögs in i grundlagen utan att folk var medvetna om det, och det är precis det Löfven planerar att göra med de föreslagna ändringarna i grundlagarna för yttrandefrihet och tryckfrihet. (Därför som de är tänkta att börja gälla i början av 2019. Första omröstningen sker innan valet nästa år, andra omröstningen sker så snart som riksdagen är beslutsmässig efter valet, och sen träder den i kraft inom bara några månader, vilket får anses vara sprinterfart i sådana här sammanhang). I mitt förslag för grundlagsändringar ingår tre riksdagsbeslut med två mellanliggande ordinarie val (så att det måste förflyta minst en full mandatperiod mellan första och sista beslut), folkomröstning och lite annat som säkerställer att inga grundlagsändringar kan smygas igenom eller drivas igenom i ett snabbspår på grund av opportunistiska tillfälligheter.

    Dessutom behöver hela samhällsstrukturen reformeras. Vi behöver ett som verkligen bygger på subsidiaritetsprincipen och där makten delegeras uppåt istället för nedåt. Ett problem idag är att avståndet mellan medborgare och beslutsfattare är alltför långt, vilket behöver åtgärdas med en mer flexibel struktur med fler beslutsnivåer, men det blir lite för långt för att gå in närmare på det här. Jag tog upp en del av detta i Fascism, anonym fascism och svensk riksdag (http://genusdebatten.se/fascism-anonym-fascism-och-svensk-riksdag/#Fascism).

    • mats skriver:

      Hej, Anders.
      Två länkar i en kommentar kräver alltid godkännande.
      9. Min tanke vara har att barn har de rättigheter som kommer av vilka rättigheter deras föräldrar har. Det exempel du tar upp med utflyttade (avvisade?) föräldrar måste man kunna komma runt med preciserad lagstiftning.
      Jag har inget principiellt emot att man blir ”affärsmyndig” vid 15-18 års ålder. Då sköter man sitt eget. Man statens och andra medborgares affärer ska man inte få lägga sig förrän tidigast vid 20.

      Helt eniga om att vi behöver en konstitution och en som följs! Håller just på och läser om hur jänkarna springer runt sin egen konstitution å det skamligaste!

      • Jag misstänkte att det kanske hade koppling till länkarna, men det brukar gå att få igenom två utan några problem på de flesta ställen. Ska försöka minnas att ha med högst en länk framöver.

      • Göran skriver:

        På något sätt är jag emot att en stor del av invånarna ska uteslutas från val. De har oftast skyldighet att följa lagar och annat i landet, men får inte var med och rösta. I princip borde alla får rösta oavsett ålder. Kanske kan röstberättigandet sättas till om man förstå frågan. Blir lite svårt för en 2-åring att få rösta då, men även för en ignorant 42-åring.

        En annan sak jag funderat på är om inte en familj bara kan ha en röst. En familj bör ha samma ståndpunkt i en fråga. Det är faktiskt ganska konstigt om mannen röstar på X och kvinnan på Y. De borde gemensamt komma fram till om deras gemensamma röst ska vara på X eller Y. Barnen kan även inkluderas i detta.

        • mats skriver:

          En röst per familj låter också som ett sätt att utesluta många människor från att rösta.
          Nej, 20 år minimum. Det tyckte jag även när jag själv var 18. Ibland har jag önskat att det skulle vara 25 eller 30 år, men det blir orealistiskt.
          Det hänger bland annat ihop med skolan som indoktrineringsapparat. De flesta måste komma på visst avstånd från detta för att kunna lägga en väl övervägd röst. En del gör det naturligtvis aldrig och med så många människor som idag går direkt till universitet kunde faktiskt 25 eller 30 år vara rätt i teorin.

          • Jan Andersson skriver:

            Det enklaste är väl att man måste vara självförsörjande för att få rösta. Den som är beroende av allmän välfärd kommer givitvis bara att rösta på det mest generösa partiet, inte de partier som skulle kunna skapa förutsättningar för ett jobb.

            • Göran skriver:

              Pricken över i:et. Vilket fantastisk incitament.

              Valet 2000: ”Bara 22 procent
              av dem som arbetar röstade på Socialdemokraterna i valet. Bland dem som går på sjuk- eller aktivitetsersättning
              röstade 51 procent på Socialdemokraterna.”

              All invandring kommer att garantera att socialdemokraterna får behålla sin valboskap.

            • Det som jag anser vara det absolut smartaste vore att varje medborgare hade ett ”röstkonto” där han/hon har ett belopp motsvarande vad denna bidragit till med i skatt minus fått ut i bidrag. Så om en medborgare under ett år betalar in 100 000 i skatt men får 25 000 i bidrag, så får medborgaren för det året 75 000 röster på kontot. Om medborgaren tvärtom fått ut mer i bidrag än betalat in i skatt, såsom någon som lyfter socialbidrag, så minskas beloppet på kontot. Medborgaren kan sedan ”ta ut” från kontot när det är dags att rösta och kan då välja hur många röster den vill lägga i just det valet eller den röstningen. Medborgaren får dock aldrig ta ut röster så att kontot hamnar på minus, och om kontot skulle vara i minus på grund av att medborgaren lyft mer bidrag än vad den betalat in i skatt så måste den först betala in till kontot så att det hamnar på plus.
              Tanken bakom detta är mycket enkel och mycket logisk, ju mer du själv bidrar med till samhället, desto mer inflytande skall du ha. Bidrar du inte alls skall du inte heller ha någon talan.
              Notera att detta automatiskt kommer att leda till en ”mogen” röstålder då man har fått barnbidrag och kontot står därför på minus från början när man blir myndig och man måste se till att man får kontot upp på plus innan man kan rösta första gången.

              • mats skriver:

                Det blir nästan ett system med adelsprivilegier.
                Hur förhindrar man att de rika berikar sig på andras bekostnad om de andra inte får rösta?

                Varför skulle ett samhälle utan skatt betala ut barnbidrag?

                • De som investerar får vara med och bestämma. Varför skall de som inte själva satsar något ha något att säga till om. (Huvudsakligen handlar ju politik om hur man fördelar resurser.)
                  Det finns givetvis ingen anledning för ett samhälle utan skatt att betala barnbidrag, men jag tänkte mig ett system i ett skattesamhälle. I ett samhälle som är skattefritt faller ju behovet av rösträtt i mångt och mycket bort eftersom medborgarna själva bestämmer direkt vad de vill bidra till och därmed ”röstar” direkt genom sina bidrag.

                  • mats skriver:

                    Sant att röstning med sina pengar gör att det blir ganska lite annat att rösta om.

  10. Niklas skriver:

    Många intressanta förslag här! Särskilt principen om tidsbestämda lagar.

    Skulle vilja lägga till att alla skattesatser skavara platta, samt att arbetsgivaravgifter/egenavgifter uttryckligen förbjuds! Det måste också bli tydligare koppling mellan skattesats och vad skatterna går till. Skulle helst se ett system där pengar deponeras utom statens räckvidd, när skattepengar används till rena dumheter.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Nja, skulle det i så fall vara ett system för uppbörd av skatt, ett annat för skatt till ”dumheter”?
      Låter som ytterligare en administrativ ”ryggsäck”, som jag helst vill se färre av.

      Vad som betraktas vara ”dumheter” eller väl använda skattemedel skiljer sig åt i hög utsträckning, som bekant.

      • Niklas skriver:

        Nja, snarare ett system där om du anser att skattepengarna missbrukas (t.ex. att skattepengar används till karttjänstet för att upplysa SNF, skydda skogen etc. var det ska avverkas, så ska man ha rätt att undanhålla staten dessa pengar och istället deponera dessa pengar på ett konto utan att staten kan nå dem.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Absolut är den typen av översitteri med syftet att urholka äganderätten (om den finns idag), definitivt inget som av 51% av väljarkåren i Sverige anser höra till kärnverksamheten.

          Att skattemedel används i sådana syften är bara SKIT, det skall bort, till universums utkanter.
          Är det arbetsplatser som därmed går om intet, föreslår jag ”omlokalisering” till samma härad, någonstans bortom planeten Pluto.

    • Jan Andersson skriver:

      Platt skatt är begriplig för alla. Idag är det omöjligt även för en skatteadvokat att jobba utan att specialisera sig. Skatteverkets personal jobbar för att få litet utbildning där, men tar sedan ett jobb på någon revisionsbyrå. Vi kan acceptera moms eftersom den är så lätt att räkna ut. Vore det lika lätt att räkna ut all skatt skulle mycket mer jobb utföras vitt, dessutom skulle ingen riskera skattesmällar i efterhand, vilket idag är en skräck för pensionärer som kanske måste sälja huset för att de har jobbat extra efter pensionen. Allt balanserar på en knivsegg skattemässigt. Och värre kommersen att bli. Därför är jag en stark förespråkare för en generell platt skatt. Flera länder har sådana system. Men det blir svårt att bibehålla det svenska paradnumret att ”derika” skall betala exponentiellt allt högre procent på ökade inkomster.

      • mats skriver:

        Varför skulle pensionärer på grund av skatten tvingas sälja huset för att de jobbat efter pensionen?

        I övrigt helt ense. Ju lägre, enklare, plattare skatt, desto mindre utrymme för svarta affärer och fiffel.

        • Jan Andersson skriver:

          De har jobbat som egenföretagare (vanligt bland tekniskt utbildade som det är stor efterfrågan på) och missat den stora marginalskatten ovanpå pensionen. När notan kommer efter 1,5 – 2 år finns inte ett öre kvar att betala med, förutom pensionen som det inte blir något över på.

          • mats skriver:

            Det är ju skrämmande om tekniskt utbildad personal som det är stor efterfrågan på efter pensioneringen, inte kunnat bygga upp ett sparkapital under sin ordinarie yrkestid.
            Också förvånande att tekniker, som brukar vara duktiga i matte, inte kan räkna ut skatten.

            • Jan Andersson skriver:

              Jovisst, men det är lågavlönat. Ekonomer tjänar pengar, inte tekniker. Och räkna ut skatten i förväg kan inte ens Skattemyndigheten hjälpa dig med. Som företagare betalar man över sjuttio procent skatt, inget jag kan rekommendera. Om du vet hur litetsom blir över så skulle du knappast starta eget.

              • mats skriver:

                Men avdragen då?
                Jag är ju företagare sedan många år. Numera jobbar jag dock bara tills jag täckt avdragen och lite till. Sedan får det vara bra med det.

  11. Göran skriver:

    Råkade läsa en gammal rapport där facket har analyserat vad rika gör med sina pengar. Naturligtvis kommer de fram till att rika gör fel saker med sina pengar och att deras pengar borde konfiskeras och användas till bra saker.

    Jag ställer dock frågan. Hur kommer det sig att de rika är rika och att de som arbetar på en fackförening arbetar just där? En reflektion som många inte tycks ställa när de så villigt lämnar ifrån sig sina pengar till staten.

  12. Stefan Eriksson skriver:

    Nr. 5, 6, och 7 skulle i ”den bästa av världar” fungera som en ”katalysator” för ett ökat deltagande/förståelse för en stabil demokratisk statsbildning. Idag ser vi motsatsen där samhället ”faller isär” i allsköns delar. Jag menar: ”No go zoner”, stad/landperspektiv, gamla vs unga, rika vs fattiga etc. Ej att förglömma: sakägare och icke dito.

    En författning värd ”pappret den är skriven på” skulle städa bort många ”hittepålagar”, och staten skulle hädanefter få ägna sitt engagemang för det flertalet anser vara ”kärnverksamhet”.

  13. akesundstrom skriver:

    Vid en ny genomläsning saknar jag två viktiga punkter.

    1. Principen om likabehandling (som finns i kommunallagen men bör finnas även i regeringsformen). Alla medborgare, företag och organisationer skall behandlas lika. Selektivt stöd till enskilda företag eller organisationer förbjuds. Däribland partistödet och presstödet, men också bidrag till kulturella och religiösa föreningar.

    2. Kravet att landstingen skrotas. Punkten 54 kan lämpligen lyda: ”Landstingen avskaffas (därmed också landstingsskatten). Sjukvården sköts av privata vårdföretag och finansieras via obligatoriska privata sjukförsäkringar (lägre kostnad än landstingsskatten).” Man kan tillägga att ett återförstatligande av den kvalificerade sjukvården (regionsjukhusen mm) också är ett bättre alternativ än dagens ineffektiva organisation med alltför många och illa samordnade huvudmän.

    • mats skriver:

      Bra synpunkter! Det är inte alldeles enkelt att komma på ett bra partiprogram/en bra fördelning av regler mellan konstitution, sekundär lag, policy.

      • akesundstrom skriver:

        Enkelt eller ej – du lyckas ändå mycket bättre än t ex nykomlingen Medborgerlig Samling, vars program belamras med en massa MP-bråte, med det tomma modeordet “hållbarhet” som en trist PK-eftergift – men i övrigt givetvis mer frihetligt än den vänsterpolitik som Alliansen bedrev under åtta förspillda år (trots friskolor och privata vårdhem).

        Plus snart fyra är till med Löfven, MP och V i stället för den majoritetsregering som borde ha tillträtt 2014 – om Sverige varit en sann demokrati i stället för en DÖ-diktatur, signerad Reinfeldt och Batra.

        (Fast i sak hade nog inte så mycket förändrats, med godhetsdrottningen Lööf som sänke och främsta motståndaren till stödpartiet SD. Hur blinda är inte borgerliga skribenter som påstår att C i dag är det mest liberala partiet?? Men som kommunikatör slår Annie konkurrenten AKB med hästlängder, därav väljartillskottet.)

        • mats skriver:

          Det är nyttigt med uppriktiga läsare som dels kommer med bra förslag, dels tvingar en att tänka till ordentligt!

    • Göran skriver:

      Att lägga på en obligatorisk privat försäkring skulle utmanövrera konkurrens och göra det dyrare än nödvändigt. Det blir även ett valfläsksvapen för politiker som kommer inkludera mer och mer i försäkringarna. Sedan är vi där igen att försäkringar subventioneras med skattepengar.

      • akesundstrom skriver:

        Varför skulle en obligatorisk sjukförsäkring manövrera ut all konkurrens? Är den utmanövrerad i Schweiz? Där tycks systemet fungera utmärkt med hög kvalitet till rimliga kostnader. Vill du ifrågasätta att försäkringsalternativet blir billigare än vad vi i dagsläget betalar via landstingsskatten? Att vänsterpolitiker ogillar privata lösningar och att förlora egna maktpositioner och sinekurer är ingen nyhet, men heller inget sakargument.

  14. thojak skriver:

    Intressant läsning som man till största del kan vara enig i. Saknar gör jag dock ett ’fundament’, nämligen införande (åter) av ämbetsmannaansvar, personligt och ej förhandlingsbart på något sätt. Nämnda Författningsdomstol är akut nödvändig.

    • akesundstrom skriver:

      Rätt i princip, men mindre viktigt än man kan tro, därför att ämbetsverken inte längre, som förr, är självständiga. I dag vågar ingen generaldirektör trotsa politiska direktiv, ens om dessa strider mot lagar eller andra föreskrifter, därför att han eller hon då måste se sig om efter ett nytt jobb.

      Däremot kan en författningsdomstol med avsättliga domare göra stor nytta, genom att självständigt tolka våra grundlagar och ingripa om en regering bryter mot dessa. Ett problem är att våra statsvetarprofessorer är väldigt tysta i dessa frågor, precis som deras ekonomikollegor när det gäller den ekonomiska politiken.

  15. Risto Matinen skriver:

    14. Människor som vistas lagligt i Sverige är antingen svenskar, turister eller gästarbetare. Andra etniska beteckningar saknar officiell status.

    Märklig åsikt! Den har väl knappast funnits tidigare, annat än möjligen under stormaktstiden och nu under folkmordsmarxismens korta tidsvarv. Eller betraktas alla/flesta invällare som olagligt vistande, för då är jag nästan med?

    Jag gissade att Mats är ett par år äldre än jag, så han borde känna till att svenskar är benämningen på de nordgermaner som har bott här i årtusenden. Finnar och lappar som också bott här länge har aldrig varit eller betraktats som svenskar. Självklart inte heller intrusiva folkslag svenskar, såsom judar och zigenare. Och absolut inte invällare, som nästan samtliga dessutom är kriminella parasiter!

    Varför annars denna upp och nedvända uppfattning?

    Min uppfattning är helt klar: Alla svenskar är nordgermaner och man föds svensk! Ingen kan byta folkslag, utan ärvs självklart från föräldrarna…

    • mats skriver:

      Du missförstod mig Risto. Jag vet mycket väl att det finns andra grupper i Sverige som idag räknas som svenskar, fast med särstatus. Jag vill ta bort den särstatusen och skapa ett Sverige med enbart svenskar. Om dessa svenskar sedan har judiskt, zigenskt, finskt eller samiskt påbrå kvittar fullständigt så länge de är integrerade och väl fungerande svenskar.

      • Risto Matinen skriver:

        Det kvittar inte! Det verkar som du, liksom folkmordsmarxisterna, inte anser att svenskar är ett folkslag.

        Det finns/fanns i Sverige, förutom svenskar, finnar och lappar samt oönskade intrusiva folkslag, såsom judar och zigenare innan invällarinvasionen, som är en än värre oönskad och potentiellt katastrofal attack.

        Vad heter Sveriges folkslag som inte är minoritet? Varför vill du klumpa ihop demonymer? Är det likgiltigt vilket folk som bor var och skapat det andra vill stjäla?

        • mats skriver:

          Nej, jag ser inte svenskar som en ras. Jag ser svenskar som medborgare med en omfattande (kanske komplicerat) gemensam moralkodex.
          Jag vill att vi officiellt och i praktisk levnad kommer dit hän, bland annat för att slippa rasism. Det är på sitt sätt samma tanke som Per-Albin hade i sitt folkhemstal, att inte ha några kelgrisar och inga styvbarn.

      • Med ”svenskar” i ”svenskar, turister eller gästarbetare” avses väl rätt och slätt de som rent juridiskt är svenska medborgare. Eller?

        • mats skriver:

          Precis!

          • akesundstrom skriver:

            Men visst kan man göra skillnad mellan etnicitet och medborgarskap. Ordet ”svenskar” kan syfta på det ena eller det andra. Man kan vara svensk medborgare utan att vara etnisk svensk. Ingenting konstigt med det. I din text kunde du därför ha skrivit just så: ”svenska medborgare”, för det är ju vad du menar.

            Den språkligt korrekta etniska tolkningen av ordet svensk går inte att ”underkänna”. Ditt påstående att ”andra etniska beteckningar saknar officiell status” blir därför av tveksam relevans i ett ”partiprogram” som skall läsas och tolkas av individer, inte enbart av lagkunniga.

            Jag föreställde mig nog att du tvärtom reagerar som folk i gemen när press och TV talar om de hundratals ”svenskar” som slåss för IS och skär halsen av fångar som vägrar konvertera till islam.

  16. Risto Matinen skriver:

    Svenskar är ingen ras! Har inte ens hört talas om det innan du skrev det. Hur gammal är du? Gissade på ca 70, men du verkar nu vara under 50…

    Om så vore, vilket fel skulle det vara? Men, skit i det…

    Svenskar är nordgermaner. Nordmän kallades vi förr och talade då fornnordiska.

    Per Albin? Är det en socialist du ser upp till? Bigamisttyp som saknar moral, liksom de flesta socialister!

Kommentarer är stängda.