För den som inte har läst PM Nilssons minst sagt uppseendeväckande ledare på DI. Den svenska ambassaden i Amman, Jordanien, har en hemsida som på flera språk berättar utförligare än svenska myndigheters hemsidor på svenska för svenska medborgare, hur man ska söka alla tillgängliga bidrag i Sverige och få cirka 33.000 kronor i månaden om man har sex barn.
Hur många lockas till Sverige av det fagra löftet? Hur många är villiga att jobba när de kommer hit, med sådana förmånliga villkor? Hur ska svenska politiker hantera välfärdsstatens framtid när de (eller åtminstone deras tjänstemän) tycks beredda ge bort hela välfärden till dem som inte betalat in till den? Hur ser de på den folkutbyteseffekt som nu förd politik faktiskt medför inom ett par generationer?
De danska ambassaderna skriver inget om bidrag, men poängterar att man måste arbeta och betala skatt samt göra militärtjänst för att försvara Danmark. Öresund är onekligen kontrastrikt.
RSS – inlägg
”Hur ser de [svenska myndigheter] på den folkutbyteseffekt som nu förd politik faktiskt medför inom ett par generationer?”
De ser ingenting. De är som de tre aporna: ser inget, hör inget, säger inget.
Det mest konstiga med folkutbytet är även kulturutbytet. Allt om svenska politiker idag tjafsar om i riskdagen och allt som svenska myndigheter ska genomföra (här tänkte jag skriva några exempel men jag blir bara äcklad av att ta upp upp dem) blir totalt meningslöst med tiden. Vi slänger i dagsläget pengar på saker och ting som blir helt meningslöst i längden.
I stället för slänga pengar kan vi jämföra det med tid. En vanlig svensk arbetare arbetar idag 8-10 månader åt staten och resten av året åt sig själv. Detta innebär att arbetaren förbrukar en massa tid på andra än sig själv. Denna tid kan arbetaren aldrig få tillbaka. Pengar kan man både få och mista men tid kan man bara missta.
Nu är det således meningen att den svenska arbetaren ska fråntas ännu mer tid för att gagna andra människor än arbetaren själv.
Frågan är om den svenska arbetaren står på plantagen idag? En svart slav i USA fick behålla mer av sin produktion än vad en svenska arbetare får i Sverige idag.
PM Nilssons artikel i DI. Under bilden står att läsa: ”FEL ORSAK. De svenska ambassadernas informationssajt om de svenska bidragssystemen ger fel bild av Sverige”.
Presumtiva invandrare från när och fjärran tycker nog bilden är fin men vi som skall skall betala för kalaset eller i det här fallet bilden är inte ens tillfrågade.
Artikeln i övrigt ger oss säkert en sann bild av vansinnet.
Hoppas snart någon duktig räknemästare talar om för oss svenskar vad det kostar oss och vad vi tvingas avstå i form av så kallad ”välfärd”. ”Fattigdom fördrages om den delas lika av alla”?
Var det inte en Hr. Wigforss med (förgylld) plakett på en byggnad mitt emot stationen i Lund som ansåg det?
Fattigdomen kan VÄL fördragas om den delas av alla. Betoningen enligt min far som ofta var en intresserad åhörare, om än från en annan planhalva. Wigforss var en utmärkt taktiker och visste hur borgarna skulle manövreras ut.
Vid det här laget hade jag nästan av ren uppgivenhet gett upp mitt motstånd till alla offentliga galenskaper som utförs/sker i Sverige. Jag läste också detta i Fria Tider och blev minst sagt bekymrad, varpå mitt engagemang på nytt tog fart.
Man tar sig för pannan för den framtid som väntar i SVISLAMISTAN!
Hej.
Alternativet till nationalism, patriotism och en etniskt homogen stat med krav på assimilation för inflyttade är internationalism, eller kosmopolitism som det egentligen heter.
Det svenska folket har valt att rösta på politiker som i en nationalistisk och etno-chauvinistisk värld eftersträvar gränslöshet och alla folks frihet att migrera dit där det dem lyster att leva.
Detta möjliggjordes genom en idémässigt ohelig allians mellan liberaler och socialister. Liberaler som anser att alla folk är lika och likar och därmed har samma rättigheter strävar att genomföra detta som praxis på det landområde de kan utöva makt och kontroll över. Socialister eftersträvar nationalstatens uppgående i en international, och etniska, religiösa och andra bortom staten och partiet existerande identifikatorers utplånande.
I nuläget är alternativen antingen internationalism eller patriotism, även för den som skulle vilja ha haft en väldefinierad nationalstat (eller ännu bättre ett folkland) att genomföra sin idé på och i.
Det medför att man får välja sida, eller bli tilldelad sida av andra. Att agera panelhöna medges inte för svenskar och Sverige i detta fall, då det inte rör sig om en yttre konflikt mellan andra stater utan om en inre konflikt mellan idésystem.
Tyvärr befinner sig svenska liberaler och libertarianer i samma sits som socialisterna under det sena sextiotalet: man splittras i allt mindre och allt mer renläriga grupper i i et futilt puerilt sökande efter den äkta liberalismen (eller libertarianismen). Man kan misstänka att detta sker av feghet, och av en ovilja att vara pragmatisk realist. Hellre ideologiskt, alltså politiskt, korrekt än reellt inflytande. Hellre drömma om att kunna skapa en egen mikrostat, tabula rasa, än att anträda den långa marschen genom institutionerna.
Vad har det med bloggposten att göra?
Skulle en svensk ambassad anno 1955 ha gjort sådan propaganda på sådant vis? Nej, knappast – endast för rekrytering av arbetskraft direkt in i industrin i så fall och med klara krav på assimilering från hela samhället.
1975? Kanske, till politiska flyktingar från rätt länder.
1995? Absolut, men vi hade inte internet som idag.
2015? Absolut, då det skulle ses som närmast moraliskt kriminellt att inte göra det.
Det är det tidsperspektivet och de fula metoderna den som idag vill kalla sig liberal måste anlägga framför pennfäktande om Bretton-Woods, fiat-ekonomi, och så vidare.
Makten över systemet kommer först, för utan den kan man inte förändra systemet – även om man söker avskaffa det, för man kan avskaffa det genom att få det att mutera till oigenkännlighet.
Därför har sådana resonemang med en bloggpost, som den du ger oss idag, att göra.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Du blandar fullständigt bort korten. Libertarianer står inte för öppen och fri invandring till skatte- och bidragsfinansierade välfärdsstater på nåt som helst vis. De som påstår sig vara libertarianer och ändå förespråkar det förstår inte vad de står för och är s.k. ”bleeding hearts” libertarianer eller på svenska socialliberaler, egalitärer, altruister och annat kvasireligionspolitikst mumbo jumbo. Likställ inte libertarianer med socialliberaler.
Jag tror du har misstolkat Richards inlägg. Jag tolkar det inte som att det är kritik mot en libertariansk hållning om fri invandring utan mer en kritik mot att libertarianer i Sverige mest talar och inte vidtar någon verkstad.
Det snackas på bloggar och man träffas och snackar, men det handlar faktiskt mest bara om ideologi och hur den ska tolkas och gnäll på det system man inte gillar.
Frågan om hur man skapar en ekonomi vid sidan av den rådande skulle vara intressant att diskutera. Jag har frågat om jag kan köpa kött direkt hos en boende. Svaret den gången var att det inte var intressant att sälja köttet utan att byta det mot något.
Nästa steg är att fråga hur man ska skydda ”medlemmar” som råkar ut för myndighetsterror? Idag kan myndigheter driva rent ologiska ärenden bara för att terrorisera medborgare. Hur svara man på sådant? Ett förslag från min sida är att man skapar så mycket ärenden hos den myndighet som terroriserar en ”medlem” att de kommer tänka efter minst 100 gånger innan det skapar ett meningslöst och ologiskt ärende mot en ”medlem”.
Hoppa över ideologierna! Alla sjuklöverpartier har ju bejakat den förda migrationspolitiken! Den som först nu ifrågasätts av den nye moderatledare som tidigare utan protester svalde uppgörelsen 2010 med MP. Hur trovärdig är då han och hans styrelsekamrater i sitt kappvändande?
I praktiken är det ett utträde ur EU som är nödvändigt för att lösa problemet. Orsaken till flyktinganstormningen är ju att Bryssel inte har förmått kontrollera unionens yttre gränser samtidigt som Schengenavtalet slopat de inre gränserna. Den som bejakar EU-monstret bejakar kaos. Svårare än så är det inte. Den som likt Kristersson hyllar både Brysselsocialismen och våra socialbidragsnormer abdikerar från så gott som alla möjligheter att åtgärda migrationspolitikens dårskaper.
Sannolikt är det ingen tillfällighet att det är ambassaden i Amman, socialliberalen Carl Thams sinekur, som i detta fall utmärkt sig. Men återigen, de bidragsnivåer han informerar om har i 8 långa år godkänts av våra fyra förment borgerliga partier. Inte bara Fredrik Reinfeldt utan till och med ett KD och ett centerparti som haft mage att kalla sig konservativt respektive sannare liberalt än Liberalerna.
Nej ut ur EU är ingen lösning, det är våra politiker som är bäst i klassen på att förstöra för sina medborgare. (Sedan vill jag gärna ut ur EU ändå)
Nog för att man hade sina aningar ett tag efter EU-inträdet då de som var mest för medlemskapet vägrade att följa Bryssels krav. Och de som var emot EU-medlemskapet ansåg att när vi ändå var med borde vi nog allt följa regelverket från Bryssel.
Ett ”kallt” inbördeskrig tycktes uppstått….
Senare så blev det tydligt att de verkliga makthavarna, de högsta byråkraterna i Sverige, ansåg att svenska folket hade revolterat mot dem…
Det är tydligt i domstolsväsendet, då prejudicerande domar av det som skickats vidare, inte har blivit implementerade i hela den svenska lagboken utan bara fungerat som en justering av det aktuella fallet.
Det har naturligtvis ingen normal medborgare en susning om att det så blivit… (och inte jag heller)
Men för något år sedan råkade jag läsa ett kritiskt brev från kontinenten som undrade ”om de högsta svenska juristerna inte var läskunniga” då man inte insåg att de prejudicerande domar som man gjort skulle implementeras i hela den svenska lagboken….
Chocken över att läsa detta brev blev nästan för mycket för mig som medborgare i den ”fiktiva” demokratin Sverige.
Då förstod jag vilken korruption och rättsröta som spridit sig ”från huvudet och neråt” i hela det svenska samhället. De som skall stå för kärnan i rättssamhället gör som de vill…. Och det har spritt sig.
T.ex. så förstår jag varför tingsrätten som kan begära förhandsbesked från Bryssel angående knepiga fall så inte gör… Vilken domare i tingsrätten vill sabotera sin karriär genom att gå förbi sina kollegor högst upp i hierarkin?
Nej, min slutsats är att vi är mycket mer illa ute än vad vi någonsin kan ana…
Politiken är handlingsförlamad genom ”förbudet mot ministerstyre” och byråkratin sysslar med obstruktion mot den valda makten i Bryssel, den kontinentala rätten…
Det är bara att invänta kollapsen.
Mycket bra beskrivet om hur symbiosen mellan politik och byråkratin fördärvar förutsättningarna för oss medborgare.
Politiker använder ”förbudet mot ministerstyre” som en ”nödutgång” då ansvar för uppkomna oegentligheter efterfrågas. Tjänstemännen ”begraver” frågan om ansvar i en ogenomtränglig ”snårskog” som möjligtvis bara jurister har möjlighet att se igenom.
Bägge är nöjda och tillfreds med att ansvaret smetas ut i ett ”sammelsurium” där medborgaren har föga möjlighet att följa och än mindre påverka beslut som påverkar oss alla.
Om du vill ut ur EU bidrar du avgjort till att lösa asylproblemet. Sverige må vara bäst i klassen i att skada sina medborgare, men EU:s oförmåga att skydda sin yttre gräns har helt klart underlättat dessa destruktiva avsikter
”Orsaken till flyktinganstormningen är ju att Bryssel inte har förmått kontrollera unionens yttre gränser ”
Orsaken är Barcelona 1974. De djävlarna vill prisge oss till arabvärlden!
Vad hände där och då? Utan att veta vad du syftar på gissar jag att det finns ett samband mellan detta Barcelona -74 och den generella dårskap som utmärker EU:s agerande, inte minst i asylpolitiken.