Myndigheters miljöförstöring

Området Holaveden, av myndigheter vanligen stavat Hålaveden, ligger öster om Vättern huvudsakligen i Ödeshögs, Tranås och Jönköpings kommun. Området är mycket kuperat och har varit ett hävdat jordbruksområde kanske så länge som 5500 år. Nej det är inte slättjordbruk som är möjligt här. Däremot är området typiskt för det tidiga jordbruk som bedrevs före och under bronsåldern. Lätta jordar, mycket sten och till det bergklackar och åsar som ger skyddade lägen. I det tidiga jordbruket var det inte slåtter av gräs och örter till hö som gav foder till idisslarna. Istället var nästan all skog söder om Mälardalen – Vänern nerhuggen och istället formad till skottskog och hamling. Där kan man tala om grovfoder!

Klimatet var upp till 3°C varmare och djuren betade en stor del av året. Det lilla spannmål som odlades sköttes på små röjda plättar som idag närmast ser ut som trädgårdstäppor. Hästar blev inte vanliga i Skandinavien förrän kring Jesu födelse och därefter. Det avspeglas på flera sätt. Redskapen blev annorlunda, vallodling blev vanligare. Men det var djur för de lite större åkrarna.

I de områden som senare skulle återbeskogas när hamling och skottsamlande avtog var troligen oxar fortfarande de vanligaste och lämpligaste dragdjuren. Om dragdjur alls användes. Hålaveden är ett sådant område där storåkersbruket är sällsynt, men traditionen att hamla har lämnat spår som syns än idag.

De boende i området är mycket måna om att bevara sin bygd i det skick de vant sig vid att ha den. De protesterar därför kraftigt mot planerna på gruvbrytning i Norra Kärr och utbyggnaden av vindkraft i området. De får medhåll av länsstyrelsen som anser att området är unikt och bevarandevärt. I ett svar till Ödeshögs kommun och intresseföreningar år 2013, har LST uttryckt stöd för bevarande av både natur och kulturmiljöer. Men de är inte beredda att medverka till ett förslag att göra Holaveden till ett riksintresse (i vilket de var tidigare). Hur detta hänger ihop med av staten påbjuden tillståndsgivning för såväl vindkraftverk som gruvbrytning och radioaktiva restdeponier, kan man fundera över.

I den pågående kampanjen mot all vattenverksamhet i Europa godkände länsstyrelsen att Linköpings Stift fick riva dammfästet Renemodammen i Disaån år  2014. Därmed ödelade man ett fungerande natur- och kulturområde. Istället för en stor våtmark om 60-65 hektar, som myndigheterna omhuldar, har man fått ett stort sankt vassbälte. I detta vassbälte trivs vildsvinen ypperligt dagtid. På nätterna terroriserar de omgivningarna och bökar upp allt i dess väg. Upprördheten i området är mycket stor.

Nästa damm på dagordningen är Kroxerydsdammen som då torrlägger ytterligare 6 hektar kärrmarker om även den rivs ut. Den finns dokumenterad på papper redan på 1350-talet från området, men är troligen äldre. Den är helt klart ett gammalt och bestående inslag i naturmiljön sedan länge. Enligt Naturvårdsverkets regler får man inte göra ingrepp i vattenområden (exempelvis dikning) om där etablerats ett nytt naturtillstånd. Sådant uppstår i värsta fall (för markägaren) på bara 5-10 år. Här tänker man sig alltså att förstöra ett 700 år gammalt och väl etablerat naturtillstånd för att tillfredsställa en politisk nyck om vattendrag i ”urtillstånd”. Ytterligare en skandal av övergrepp i äganderätten, men också i administrativ klåfingrighet och ren dumhet, sådant som bara väcker förakt för politiker på alla nivåer och deras otyglade tjänstemän.

Än märkligare blir dessa åtgärder i ljuset av den svenska offentlighetens oro för klimatet. De är livrädda för ökade metanutsläpp till atmosfären. När man tar bort vattnet från gamla dammar kommer luften åt sediment och torv, enligt kända processer ökar det metanomvandlingen i materialet. Med andra ord skapar myndigheterna i ena änden sådana problem som de i andra änden av miljödebatten vill förhindra. Hur klyftigt är det?

Det här inlägget postades i Äganderätt, Miljö och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på Myndigheters miljöförstöring

  1. Stefan Eriksson skriver:

    OM,,, det således har kommit våra myndigheter att erhålla insikt om att ”man kan inte ha kakan och äta den”, är det bara bra.
    Samtidigt skall markägarnas intressen om markens användning stå i det första och oantastbara rummet. Myndigheten skall inte göra något utlåtande om markägaren inte initierar detta.

    Samtidigt är det ”unket” att inte ta hand om baksidorna av gruvbrytning, utan istället med varm hand överlåta denna verksamhet till U-länder där förstörelsen av miljön oftast är mångfalt värre än vad gemene man här i vår trygga vrå ens kan tänka sig.
    http://www.industrinyheter.se/20161227/12326/norra-karr-gor-sverige-varldsledande

    • mats skriver:

      Den där artikeln är mer reklam för Tasman och miljöförstörande ohållbar energiproduktion (det som de kallar hållbart) än saklig information.
      Så här lät det två år senare.
      http://www.industrinyheter.se/20161227/18704/tasman-metals-gruva-laggs-pa

      • Stefan Eriksson skriver:

        Jo, visst är det en partsinlaga, men utifrån de förutsättningar och regler som gäller här, vågar jag påstå att utvinningen av dessa mineraler sker på ett förhållandevis hållbart sätt ur miljösynpunkt i jämförelse med mineraljakten i exempelvis Afrika.
        Den som påstår att vi skall elektrifiera fordonsflottan, säger samtidigt att vi skall bryta Litium ur jordskorpan i ett aldrig förut skådat omfång.
        Denna brytning lär belasta miljön i vilket fall lokalt.
        Som sagt; man kan inte både ha kakan och samtidigt äta den.

        Kapitalet för att utvinna lär komma på plats den dagen priset på den utvunna mineralen blir tillräckligt högt.

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Exemplet Litium är bara ett exempel på vad jag menar med ”kakan”, och har ju inget med Norra kärr att göra.
    Hursomhelst; ännu en partsinlaga:
    http://www.svemin.se/aktuellt/nyhet/myndighetsbeslut/myndighetsbeslut-okar-osakerhet-forsvarar-for-nya-gruvor/

  3. Göran skriver:

    Om det sker en miljöförstöring när man har en gruva eller liknade är för mig totalt ointressant. Jag stödjer mig på tre synpunkter i den fråga:

    1) En miljöförstöring är en flugskit i historisk sammanhang. Sker den i Sverige kommer slutligen en istid att återställa miljöförstöringen om naturen inte redan har gjort det vilket kommer att ske flera gånger om innan nästa istid.

    2) Då jag stödjer mig på en absolut äganderätt där inga så kallade allmänna intressen kan kränka den är det markägarna som bestämmer om de vill ha en miljöförstöring på sin mark.

    3) En miljöförstöring ur så kallat allmänt intresse – gruvbrytning till exempel – är ett ickeargument. Om vi har ett behov av en viss mineral förmodar jag att det behovet inte är begränsat av tid, dvs. har jag behov av den idag har jag även behov av den i morgon. Det spelar således ingen roll när gruvbrytningen sker – idag eller om 300 år.

    Eftersom vi talar så mycket om hållbart (det ordet äcklar mig) har vi således ingen moralisk rätt att påstå att vi som lever idag har ett större behov än vad de som kommer leva efter oss har.

    Således kan gruvbrytningen ske den dagen alla markägare har intresse av det. Det är bara att bida sin tid.

  4. Rikard skriver:

    Hej.

    ”I detta vassbälte trivs vildsvinen ypperligt dagtid. På nätterna terroriserar de omgivningarna och bökar upp allt i dess väg. Upprördheten i området är mycket stor.”

    Det torde vara lätt löst: SGT, eller då köttet är smakligt SLÄ (skjut-laga-ät).

    Om man får infoga en förklaring till varför politiker ibland gör saker som förefaller en smula retarderade så vill jag till orsakerna okunskap, inbilskhet, paternalism och narcissism lägga en förbisedd möjlig faktor:

    Om en politiker (här inräknas politruker och apparatchniks samt andra parteigenossen) inte gör saker; varför behövs då en politiker alls?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Göran skriver:

      En moment-22-fråga. Politiker behövs inte. Om de behövs ska de göra så lite som möjligt.

      Om politiker behövs? Det är bara att bryta ned ett samhälle i mindre och mindre delar. Behöver en bostadsrättsföreningen politiker. Behöver idrottsföreningen politiker osv.

      Jag tycker frågan om politiker ska behandlas på samma sätt som en fråga om när det blir för många fåglar på taket innan de blir en sanitär eländighet eller hur många möss man kan ha i huset innan de blir till skada.

      Om man således decimerar (helst enligt metoden i en romers arme) antalet riksdagsledamöter till hälften har man gjort en väldigt stor skadebegränsning.

  5. Niklas skriver:

    Här verkar det finnas mer underlag för framtida äganderättsförstöring http://www.skogsaktuellt.se/artikel/55306/utredning-om-ny-skogsvardslag-overlamnad.html Grrr!

    • mats skriver:

      Mörker!
      Intellektuellt, moraliskt, juridiskt och politiskt mörker.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Jo, medeltiden förefaller varit ljus i jämförelse, särskilt när man tänker på att häxprocesserna först efter maktkoncentrationen till kyrkan blev ett förtryckarmedel.
        Ett steg vidare mot anarki!

        • Åke Sundsström skriver:

          ”Ett steg mot anarki” Är vi inte redan där?

          • Stefan Eriksson skriver:

            Anarki är ju en vida benämning, men min egen uppfattning, av anarki som tillstånd, kännetecknas av att ”alla tar vad dom vill” utan tanke på den eventuelle ägaren av det som tillgrips.
            Staten underblåser detta tillstånd i och med att densamma bortser från det självklara med en ”äganderätt” värt namnet.
            Som har stöd i lag och rätt, där undantagen är mycket få och tillämpas ännu mycket mer restriktivt.

  6. Lille Göran skriver:

    Tar man bort vattnet kommer det biologiska materialet att brytas ner genom oxidering, då syre blir tillgängligt för nedbrytarna. I den närmast syrefria miljön i bottenmaterialet med vattnet kvar producerar arkéerna metan istället för koldioxid. Så utrivning av dammarna ger mindre metan, samtidigt som förrådet av nedbrytningsmaterial minskar, vilket ökar koldioxidproduktionen. Å andra sidan ökar sannolikt mängden kol bundet i levande material över tid. Vad nettot blir? Det går inte att säga generellt – utom att det blir annorlunda jämfört tidigare.

    • mats skriver:

      Den generella beskrivningen av aerob/anaerob process är jag med på. Men när alarmisterna talar om kärrmarker och mossar så varnar de för att utdikning kommer att frigöra metan. Antar att de menar initialt då, tills en ny balans inträtt. Har de fel då?

Kommentarer är stängda.