Men gaser kan också ha en biologisk växthuseffekt. Då talar vi endast om ett fåtal gaser. Nämligen väte, kväve, syre, koldioxid och vattenånga. Väte och kväve i vissa föreningar är viktiga som gödselmedel för växter. Kväve kan också utgöra näringsämne för kvävefixerande cyanobakterier i havet och för vissa kvävefixerande kärlväxter på land. Dessa behöver alltså i princip inte gödslas med molekyler innehållande kväve eftersom de kan själva kan ta det direkt ur luften.
Syre är en biprodukt av fotosyntesen när cyanobakterierna (och de gröna växterna) andas. Dessa organismer tar alltså in koldioxid och vatten för att med hjälp av solljus bilda sockerarter och syre. Detta syre ingår i vår metabolism/respiration när vi (och andra djur) bryter ner proteiner och sockerarter samt andas ut CO2 och vattenånga. Vattenånga i atmosfären är huvudsakligen ett resultat av temperaturer över 0°C.
Detta är mycket kortfattat och summariskt de biologiska växthusgaserna. Jordens atmosfär innehåller ca 78% kväve (N2), 21% syre (O2), 0,25% vattenånga (H2O) och 0,04% koldioxid (CO2), 0,0002% metan (CH4), 0,00006% väte (H2). Väte finns alltså i princip inte fritt i atmosfären utan bildar med syre vatten, men jag tog med det för att göra sammanställningen av ämnen som i rumstemperatur är gaser och som har betydelse för livet komplett.
Dessutom finns några ädelgaser och lustgas (N2O), men dessa är i sammanhanget inerta, alltså inte aktiva. Förutom argon förekommer de dessutom endast i mycket små mängder. Det fasta grundämnet kol kan som synes förekomma i gasform i förening med syre eller väte och är en absolut nödvändig del av livet på Jorden. Det finns uppenbarligen goda förutsättningar för liv på Jorden.
Den ökning av CO2 som skett tillskrivs bland annat den förgröning som skett i Sahelområdet, alltså Saharaöknens gränsområde i söder mot beväxt mark. Man har också registrerat högre skördar än tidigare. En ökning som inte med säkerhet helt kan tillskrivas gödsling, växtförädling, brukningsmetoder.
Ingendera växthuseffekt, fysikalisk eller biologisk, är dock någon vi styr över. Därför är det också lönlöst att försöka styra dem. Alla tankar och förslag i den riktningen är hybris, fåfänga eller ren dumhet och inte minst dyrt!
P.S. Ett påpekande om vattenångan i atmosfären. Halten antas vara 0,25% i atmosfären som helhet. Det är detta som har betydelse för det totala gastrycket enligt redovisningen igår, om fysiken.
Halten varierar dock mycket vid jordytan, från nära noll i polarområden vintertid till flera procent på sina håll i tropikerna. D.S.
Hej.
Eftersom du skriver mycket om klimatpolitik och klimatforskning kanske den här artikeln och dn länkade rapporten är av värde?
[http://www.newsweek.com/antarctica-melting-below-mantle-plume-almost-hot-yellowstone-supervolcano-705086?amp=1]
Om man argumenterar för global uppvärmning med avsmältning i Antarktis som en indikator så måste man väl räkna ifrån effekten av denna enorma kokplatta? Eller är den avsmältning som genereras bara en petitess?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
I gårdagens artikel, om klimatvariationer ur fysikalisk synvinkel, tog jag helt kort upp det där med Jordens glödande inre och att det med tiden (lång tid) avtar och när det slutat helt så upphör även kontinentaldriften/plattektoniken. Rimligen blir även jordytan kallare eftersom ingen värme inifrån läcker ut.
Så ja, visst har det där betydelse. I synnerhet om man föreställer att alla isvariationer i Antarktis initieras av värme uppifrån. Då bör man tänka om!
Vidare kan man säga att eftersom Jorden är en plastisk himlakropp så kommer ett stort stycke fast materia, som Antarktis glaciär, att trycka ihop jordytan och lokalt minska avståndet mellan det glödande inre och ytan, helt beroende på gravitation. Men det är inte så enkelt som en kilometer is = en kilometer tunnare jordskorpa. Allt är relativt och beroende på (andra faktorer) i denna oavslutade process efter Big Bang.
Var fick du 0,25% vattenånga (H2O) från? När jag gjorde mina ”atmosfärsbilder” för ett tag sedan i Koldioxid i atmosfären så satte jag lite godtyckligt H2O till 2% baserat på de enda uppgifter jag lyckats hitta, vilket är att det H2O-halten varierar mellan 0 och 4%, så jag tog rätt och slätt medelvärdet.
Uppgiften om 0,25% vattenånga kommer härifrån.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Atmosfär
Jaha, där ser man. Fast jag tycker 0.25% H20 låter lite, medan 0.93% låter väldigt mycket. Det skall alltså vara mer argon än vattenånga i luften.
Ytterligare av intresse kan var jordens klimathistoria.
Före cyanobakterier skapade syre innehöll atmosfären höga halter metangas, men då syre tillfördes bröts det snabbt ner till CO2 vilket gjorde att temperaturen föll så jorden blev en snöboll.
Solens effekt ökar ganska linjärt med ca en procent/140 miljoner år, så för 600 miljoner år sedan lyckades jordytan titta fram genom isen och livet började utvecklas snabbt.
Första bakslaget en istid 150miljoner år senare då aldrig CO2-halten var under 4000ppm.
Vad man kan lära av det är att syre var den mest dramatiska förändringen för livet på jorden och att metan som bryts ner till CO2 sänker växthuseffekten.
Källa bl.a. BBC elements avsnitt oxygen.
Bra tillägg som tydliggör på ett odiskutabelt sätt att människan inte styr klimatet.
Fortfarande med min invändning att den globala medeltemperaturen styrs i huvudsak av det totala atmosfärstrycket och Solen, inte av gasblandningen.
Ytterligare argument mot exempelvis vindkraftverk, utifrån biologiskt perspektiv. Med tanke på att VKV anses vara medicinen mot den katastrofala uppvärmningen. Men tänk om VKV är det garanterat värre alternativet?
Jag kan inte gå i god för allt det som hävdas i dessa länkar, men till viss del kan jag se rimligheten i det.
https://www1.eere.energy.gov/wind/pdfs/birds_and_bats_fact_sheet.pdf
http://ufodigest.com/article/wind-farms-may-be-responsible-mass-honeybee-disappearance
Undrar om det förkommer någon forskning i Sverige om hur vindkraftverk påverkar det biologiska livet omkring dem?
Inte förrän det blir ”the Bee’s Knee’s” som det en gång kallades. Vilket kan uttolkas som ” the business”.