Frihet och nation

Var är en individ friast att följa sin egen vilja, nycker och infall? Objektivt sett måste det vara på en plats där vår individ har total bestämmanderätt och inte påverkar någon annans frihet. Det lutar alltså åt en i övrigt öde ö. Det kan förklara en del av fascinationen med Robinson Crusoe.

Invändningarna att alldeles ensam på en i övrigt öde ö utesluter de moderniteter som befriar människan från en massa manuellt arbete, samt om fritid och bekvämlighet är mått på frihet så är Crusoe inte fri, anser jag vara falska. Han är fri att skapa vilka moderniteter och bekvämligheter som helst. Om han inte kan det, är en helt annan frågeställning än den om friheten, nämligen om hans förmåga.

En liten grupp människor på ett område som räcker till för deras behov och som de inte behöver försvara, medger också stor frihet, både för gruppen och rätt hanterat även för individen Det skulle kunna vara en lite större ö.

Men här kommer vi på ett annat frihetligt spörsmål. I samvaron med andra människor blir friheten till stora delar beroende av vad de olika individerna accepterar för individuella friheter hos varandra. Detta kan som bekant variera mellan olika grupper och samhällen.

Det är inte säkert att en liten grupp vill tillåta en enskild individ att följa sin egen vilja, inte ens om individens gärningar inte alls skadar gruppen. De kan ju tycka individens val att inte göra som gruppen vill i sig skadar gruppen. Det där med positiva och negativa rättigheter, ni vet.

Å andra sidan är en riktigt stor grupp, som till exempel hela världen, mycket svåradministrerad. Det kan därför bli troligt att om en enda världsordning införs så finns de inga lokala eller individuella undantag, helt enkelt för att byråkratin inte klarar av att administrera dem.

Då är det bättre med en mångfald grupper, vi kan kalla dem nationalstater. Om vi förutsätter att de kan enas om en princip om att låta varandra vara ifred så länge nationernas verksamhet inte förstör för andra nationer, så borde det finnas möjlighet för individerna att flytta till de nationer där deras sätt att vara är accepterade livsval och livsstilar. Jag räknar inte olika förutsättningar för råvaruutnyttjande, industri eller handel som att nationerna förstör varandra.

Detta resonemang låter kanske naivt, men det verkar vara det öde som drabbar alla försök att konkretisera teorier om frihet. Det tycks vara så fundamentalt svårt att beskriva friheten att det antingen blir lätt naivt eller så komplicerat att denna komplexitet omöjliggör frihet i praktiken. Då föredrar jag faktiskt naiviteten, för den är någorlunda överblickbar, liksom begränsade nationalstater. Globalisering motverkar i detta perspektiv att vi får fungerande nationalstater och därmed även individernas frihet.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Frihet och nation

  1. terra non firma. skriver:

    Synnerligt intressanta och för mig riktiga synpunkter.
    New World Order torde vara en oerhörd och repressiv inskränkning av den individuella friheten i alla dess former.
    Under 1960-talet besökte jag Polen, Östtyskland och Soviet.
    Överallt kvästa personer, depressiv stämning, hopplöshet beträffande framtiden samt korrupta sammanhang.
    Ändock öar av individuella frihetssträvanden.
    Nej tack till planhushållning, vilket historiens gång visade sig riktigt.
    Usch till globalt ” Elitstyre”

  2. Sten-Arne Persson skriver:

    Effekterna av Sveriges regerings gränslöshet på alla plan har väl knappast ökat våra resurser eller vår trygghet. Samtidigt som äganderätten till det man har lagfart på hela tiden begränsas. Allt till alla är snart vår svenska verklighet, det vill säga fullständigt kaos. Svenska folket har blivit totalt hjärntvättat, allt skall kalibreras mot den totala jämställdhet mellan man och kvinna. Detta har pågått i ett halvt sekel utan uppehåll. Detta förödande könskrig tar upp all tid i alla sammanhang intill vår totala undergång i genusträsket. Majoriteten av vår befolkning har fortfarande inte förstått vad gränslös invandring fån den muslimska kulturen innebär. Våra kvinnor tror fortfarande att de ska bli lyckliga muslimer tala om förträngning av verkligheten. Det är dags att ta in verkligheten i våra hjärnor om det nu inte finns några sådana i vår feministiska regering och riksdag så måste vi byta ut dem om vi ogudaktiga får rösta någon mer gång. Till och med Svenska kyrkans ledning verkar ha bytt bort sin tro för länge sedan. Kulturberikningen är snart total.

  3. Göran skriver:

    Mats! Jag trycker du gör ett fel när du försöker definiera frihet för en och alla. Frihet betyder olika för olika individer.

    För mig är frihet att fritt kunna associera med med de grupper som har samma syn på frihet som jag och att slippa få delta i grupper som inte har samma syn på frihet.

    Ska man argumentera för att frihet innebär att man alltid har frihet att göra vad man vill, så skulle friheten äta upp sig själv.

    En del människor till exempel vänstermänniskor anser att frihet är totalitärt styre, som bestämmer över individens liv och att barn tillhör staten och inte mamma och pappa.

    Till och med att vara slav eller sitta i fängelse innehåller en del frihet. Du slipper bekymra dig för räkningar eller hur du ska få mat varje dag.

    Frihet kan även vara mental; känsla att du kan göra något om du vill. Precis det uttrycker individer som har flytt från Nordkorea, att kunna göra det de tänker på.

    Frihet kan vara att kunna äga något utan att någon kan ta det ifrån dig. Skatt på ägande gör att det du äger inte är fritt. Vill du ha ett hus att bo i, kan du inte bara bo i det, du måste utför något som gör att du kan betala utpressningen att riskera att bli av med ditt boende. Blir du sjuk och inte kan arbeta, då blir du av med ditt boende. Frihet är att var frisk i det sammanhanget.

    Det jag anser vara bland det viktigaste med frihet är att kunna utvecklas. Det viktiga med friheten är att den innebär välstånd. Inskränkningar i friheten leder till sämre levnadsförhållanden för oss människor.

    Tittar man på alla världens länder kommer man finna att de länder som har högt välstånd även har mindre begränsningar av friheten.

    Hur kommer det sig att sjukvården och skolan är så dålig i Sverige? Regler, regler och regler.

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Flera bra poänger här – särskilt den att man inte kan använda en allmänmänsklig universaldefinition skild från kulturell kontext.

      Dessutom, Robinsons grannar?

      För dem är frihet att välja vem som skall slås ihjäl och ätas.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      • Göran skriver:

        ”För dem är frihet att välja vem som skall slås ihjäl och ätas.”

        Jag tror du definierade hela det politiska systemet.

        Passar nog även in på definitionen av demokrati.

  4. Rutger skriver:

    Se nationalstaten som en ekonomisk förening. Du ger en insats och får tillbaka diverse nyttigheter som kan understödja ett friare liv. Problemet blir när de som administrerar denna förening tycker sig ha rätt att uppfostra medlemmarna i denna föreningen och ge ut alltför många andelar till de som inte har bidragit med en insats för att få vara med. Det blir då färre nyttigheter till dig och du får då arbeta hårdare, med mer tid på själva arbetet, de som administrerar kräver också en större insats av dig. Slutresultatet blir mindre frihet till dig.

  5. Samuel af Ugglas skriver:

    ”Se nationalstaten som en ekonomisk förening”.
    Nej tack!
    LRF verksamt inom livsmedelsproduktionen har då rakt inte bidragit till en levande landsbygd.
    Tvärtom, de bönder som bidragit med allehanda avdrag till insatser i verksamheten har i princip förlorat sina andelar (penningvärdeförsämringen), hjälpt tjänstemännen med extremt billiga lån för att utveckla ”kooperationen” och fördrivit landsbygdsbefolkningen.
    På ett litet annat plan men med samma resultat rekommenderar jag denna artikel: DGS, (Det Goda Samhället) https://detgodasamhallet.com/2017/12/12/bismarck-vart-samhalles-arkitekt/

  6. Jan Andersson skriver:

    Historiskt var neanderthalmänniskan fri men kunde inte utnyttja friheten eftersom all vaken tid gick åt för att skaffa mat. De som flyttade nära havet upptäckte att mat fanns i överflöd vid ebb, och fick tid över att utveckla redskap, som i sin tur skapade mer fritid och mer frihet. Med en ökande befolkning började stamkrigen som skapade feodalsamhället: en stark ledare bildade en armé som skyddade befolkningen, men krävde något annat i utbyte, vilket minskade friheten men räddade livet. Det ledaren eftersträvade mest var makt, och på den vägen är vi fortfarande. Vi kompromissar med vår frihetsönskan genom att betala för tryggheten. Och det har blivit omoraliskt och oetiskt att inte ställa upp för detta ”normaltillstånd”. Men för ledaren är det fortfarande makt som är den starka drivkraften. Vad är det som driver så många människor att vilja ha makt över andra individer? Helt friska i skallen är de naturligtvis inte; kännetecknande för psykopater är att de är klart medvetna om sina maktanspråk och sina negativa handlingar, men njuter så mycket över maktens sötma att de inte bryr sig om konsekvenserna för den underlydande. I själva verket måste förtrycket verifieras av den drabbade eller någon annan för att njutningen skall fullbordas. Så, varje gång vi kallar våra politiker för bottenlöst inkompetenta så har det ingen effekt på dem själva. Välkänt från arbetsplatser med psykopatiska chefer är att det alltid är verkningslöst att kritisera dem. Istället måste man söka dialog genom att intresserat och positivt fråga: ”Varför säger du så?” eller ”Hur menade du nu?” eftersom de aldrig kan motivera sina negativa beslut med att de är makthungriga.

    • Göran skriver:

      Om man tittar på din beskrivning så tycker jag mig skönja en anledning till krig. Brist. Har vi överflöd eller mer än vi behöver så finns det ingen anledning att bråka med andra.

      De enda vi skulle bråka med är en massa lata människor som ägnar sin slöa tid åt att uppfinna ideologier om fördelning och klasser.

  7. mats skriver:

    Ni kommer med många intressanta synpunkter på frihet, sidor som jag inte tänkt på.Men är alla varianter som tex Göran och Rutger skriver om verkligen frihet?
    Måste tyvärr avvika från nätet en stund för att göra annat i den fysiska världen. Inskränkt frihet?

    Frihet är att kunna välja. Ofrihet är att tvingas välja, eller ofrihet är att inte kunna välja?

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Frihet att välja där en annan får ta kostnaden för valet är förtryck.
      Frihet utan att andra drabbas av ens val är omöjlig.

      Graden och arten av frihet är alltid en funktion av i vilken mån individer (som sig själva och som grupper) kan tvinga andra att bära kostnaden för deras val.

      Viljan till makt är vägen till frihet; graden av handlingsfrihet och dina vals art och natur avgörs av din egen vilja.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      • Göran skriver:

        Om du hävdar en absolut frihet kommer friheten att äta upp sig själv. Naturligtvis kan man aldrig hävda frihet i precis alla situationer.

        Jag ser mer på frihet dels som en rätta att få äga något utan att någon lägger pålagor på den som gör att jag inte kan äga något med tiden eller använda mitt ägande som jag vill.

        Dels ser jag frihet som att jag själv ska kunna välj mina vägar i livet hur dåliga eller bra de än är. Väljer jag dåliga vägar, då får jag även betala för dem eller lida för dem. Det är faktiskt min frihet, att faktiskt skada mig själv.

        Men, min personliga frihet är inte det viktigaste utan det är en kollektiv frihet som är viktig. Med det menar jag att allas frihet ger oss välstånd. Utan en kollektiv frihet kommer utvecklingen att stanna av och välståndet kommer att sjunka. Utan välstånd kommer få människor att ha en frihet.

        Sveriges utveckling till ett välståndsland började med släppa marknaden fri, avskaffande av skråväsende och andra näringsförbudslagar eller tillståndslagar för näringsverksamhet. Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att både se det och förstå det eftersom vi idag har en utveckling som går i rakt motsats riktning, dvs. mindre utrymme för idéer på grunda av minskad frihet.

        • Rikard skriver:

          Hej.

          Jag är mer ute efter att demonstrera frihet utan kulturell eller historisk kontext, utan vad begreppet är i sig självt som sig självt.

          Begrepp som frihet relaterar starkt till begrepp som makt, lidande, död, och kontroll.

          Ett sätt att se och förstå begreppen i olika kulturhistoriska kontexter är att utföra ett slags idémässig vivisektion av dem – vad de är i sitt innersta väsen frikopplade från all konkretion.

          När man då sedan åter betraktar specifika fall, eller iterationer, kan lättare överbrygga den egna tolkningen (eller upplevelsen, förståelsen) av begreppet till den andres dito av samma begrepp.

          Jämför exempelvis vad begreppet ’respekt’ betyder i svensk kontext respektive arabisk. Även om ordet kan översättas rakt, är respekt i den arabiska kontexten vad vi i vår skulle kalla underkastelse inför den med mer makt i syfte att undgå repressalier, medan den i den svenska betyder aktning och vördnad för visad förmåga samt hänsyn till omständigheter – helt olika saker avses av de olika kulturerna, varvid begreppsförvirring och konflikt uppstår.

          Frihet utan makt är omöjlig.
          Makt är att påtvinga världen sin vilja.
          Således; frihet är tvång.

          Kamratliga hälsningar,
          Rikard, fd lärare

        • Jan Andersson skriver:

          EU lovade att avskaffa alla inre gränser, vilket för mig lät alldeles utmärkt, men hade sedan som första åtgärd att försöka förbjuda snuset i Sverige. Korthuset rasade. Sedan har detta följts av en makalöst kontraproduktiv seghet i utformandet av nya branschregler, normer och föreskrifter som i min värld är en blek kopia av redan befintliga amerikanska dito. Varför inte bara köpa in sig i de amerikanska systemen, som för övrigt är de som resten av världen använder som förebild och referens? Är det så här EU har jobbat inom alla branscher så är det knappast frihet som eftersträvas, utan total byråkratisk kontroll. Och byråkrater, likaväl som politiker, kan bara uppfinna lösningar på gårdagens och dagens problem. Vad som kommer att ske imorgon har de inte ens en intelligent gissning på. Idag är Sveriges frihet, och vår egen, helt beroende av att vi lämnar EU snarast. Vår industri, som vi alla lever på, är stark och unik och Skandinavisk kvalitet är fortfarande ett kvalitetsbegrepp världen över. Vi har allt att vinna och ingenting att förlora på detta. Men det lär bli förfärligt många arbetslösa byråkrater hemskickade från Bryssel. Varför fungerar federationen USA men inte SSSR eller EU? Elementärt – 29 olika språk inom EU, vi kan inte kommunicera. Inte ens fransmän eller spanjorer kan engelska, och vill aldrig lära sig. EU = tvång = ofrihet = orimlighet.

  8. Jan Andersson skriver:

    Du vände nog begreppen helt om nu, frihet är frånvaron av tvång. Eller… tjugo år på kåken = frihet?

    • Rikard skriver:

      Hej.

      ”Frihet utan makt är omöjlig.
      Makt är att påtvinga världen sin vilja.
      Således; frihet är tvång.”

      Kan jag med min makt tvinga in en person som begränsar min frihet via sin makt, i fängelse har jag via tvång ökat min frihet.

      Inte sant?

      Frihet för alla är lika omöjlig som socialism. Frihet som libertarianer menar än mer så, då en individ alltid är hjälplös gentemot ett kollektiv om den inte kan etablera kontroll över detta, fly eller söka sig ett annat mer önskvärt kollektiv.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare
      PS Personligen anser jag fängelse i dagens mening bör avskaffas. DS

      • Göran skriver:

        ”Personligen anser jag fängelse i dagens mening bör avskaffas.”

        Jag undrar hur många som tänker till på den meningen eller åsikten?

        Jag kan säga okej till det, för det borde ersättas med kompensation. Den jag har begått brott mot måste jag kompenseras innan jag får tillbaka min ”frihet”.

        Idag straffas ett brottsoffer på två sätt. Först brottet. Sedan ekonomiskt eftersom brottsoffret de facto även ska betala för straffet.

        Och det andra sker faktiskt genom hot om att brottsoffret kan sättas i fängelse om det inte betalar för brottslingens straff.

Kommentarer är stängda.