Intryck från NZ, 3

Som fd. bonde kan man inte låta bli att betrakta både skog och åker när man reser i NZ. I centrala nordön, runt Hamilton bort mot Thames och mot Taupo och förbi kunde man se gigantiska nyodlingar där det tidigare varit skog. Man bör hålla i minnet att även tall är i det närmaste en gröda i detta land. På en del håll slutavverkar de efter 30 år.

I det område jag nämnt är det många hundra, säkerligen tusentals hektar som nyodlats på senare år. Fös ihop stubbarna, så på den blottlagda jorden, skicka dit några hundra kor och smäll upp ett mjölkstall – Klart! På en del håll gör de om landskapet med bulldozers för att få det mer jordbruksvänligt.

Gräset växer året runt, bara lite saktare på vintern. Inga djurstallar behövs. En liten del ensilage skördas för att ha en viss reserv och kvalitet. Det lär ha behövts i år, för det var ovanligt försommartorrt när vi var där i november-december. På fyra veckor hade vi regn en kväll. I övrigt var det strålande sol och 20-30 °C.

Denna torka har dock fått många bönder att anmäla sina djur till slakt lite tidigare och i större omfattning än normalt. Slakterierna i hela landet kör för fullt och även helger fram till årsskiftet. Även om regn kommer, kvarstår slaktanmälningarna, enligt Farmers Weekly NZ. När bonden bestämt sig för slakt ändrar han sig inte för lite regn. Bättre lycka nästa år.

Priset ligger på cirka NZ$5 för ungtjur och NZ$4 för ko. Dollarn står i knappt 6 svenska kronor. Målet är att få upp priset till NZ$6.50 över det kinesiska nyåret som är den största efterfrågetoppen. Försäljningen går även ganska bra till USA. Det trodde man kanske inte. Krångligast att ha att göra med verkar vara EU. Det kunde man däremot vänta sig.

Mjölken betalas med NZ$ 6.40/kg MS (torrsubstans) och trenden är långsamt sjunkande. Det är världsmarknadspriset som styr helt och hållet. Priset fastställs för helåret 1 juni -31 maj. Produktionskostnaden är cirka NZ$5,15/kg MS, bönderna tjänar alltså pengar. Eftersom man i NZ haft denna betalningsmodell i många har aveln resulterat i att deras kor ger i snitt 8,5%MS mot europeiska kors 7%MS. Den våta mjölkmängden är dock något lägre i NZ.

Den nya socialistiska regeringens jordbruksminister, eller Minister för Primary Industries som det heter, Damien O’Connor, har presenterat ett förslag att dela upp departementet i fyra portföljer. Det är tänkt att kosta NZ$6,8 miljoner för omorganisationen och ytterligare ZN$2,3 miljoner årligen. Ministern betygar att det inte kommer att belasta skattebetalarna.

Till skillnad från i Sverige inser lantbrukets företrädare att det är de som kommer att få betala. Federated Farmers Katie Milne säger rent ut att pengarna kommer att tas från näringen, men det kan vara motiverat om förändringen blir ändamålsenlig.

Förädlingsindustrins Nathan Guy är mindre förlåtande. Förutom att pengarna tas ur näringen menar han att det är totalt meningslöst och motverkar den sammanslagning till ett departement som gjordes 2011. Då var det förstås borgerlig regering. Att en socialistisk regering omgående vill göra om myndigheterna betyder att de vill sätta sin egen prägel på byråkratin och få den att verka för deras dogmer och ideologier, istället för att göra det bästa för näringen och medborgarna.

En annan röst för jordbruket, Craig Wiggins, beskriver sin oro för att bilden av jordbruket hamnar allt längre från verkligheten för att istället bli idealiserad eller skandaliserad. Hans beskrivning av motståndet är träffande. Let’s face it, we are pushing water uphill with a sharp stick as far as mainstream media is concerned at the moment.

Nyodling

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på Intryck från NZ, 3

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Härlig reseskildring, tack för den Mats. Lite svårt för oss när det räknas priser i TS.
    Det här är däremot mycket oroande,
    ”Den nya socialistiska regeringens jordbruksminister, eller Minister för Primary Industries som det heter, Damien O’Connor, har presenterat ett förslag att dela upp departementet i fyra portföljer”.
    Det är väl ungefär så här det går till när socialisterna avfolkar landsbygden och förvandlar duktiga bönder till nomader som tvingas landa i ett eller annat betonggehetto.
    Kunde Du inte påpekat att Sverige är nog världens skräckexempel där vi snart inte kan producera livsmedel. När får vi höra svenska socialister behandla vår landsbygd som en ”Primary Industry, viktig eller nödvändig verksamhet?

  2. Ivar Andersson skriver:

    ”Den nya socialistiska regeringens jordbruksminister, eller Minister för Primary Industries som det heter, Damien O’Connor, har presenterat ett förslag att dela upp departementet i fyra portföljer”. Orsaken är säkert att en massa socialister behöver försörjning och får då jobb som byråkrater och kan djävlas med bönderna som troligtvis inte är socialister.

    • Göran skriver:

      Varje person som inte är bonde borde ta sig ett snack med en bonde om odling. De kommer då förstå att de inte förstår det minsta lilla om odling. Med det sagt att de förbaskade byråkraterna borde ta sig en tur till verkligheten någon gång.

      • Ivar Andersson skriver:

        Om byråkraterna kliver ur sina elfenbenstorn och tar en tur till verkligheten blir jag glatt överraskad.

        • Göran skriver:

          Liberalerna: ”Vi visste inte att icke-svenskar kunde vara antisemiter.” (Inte exakt citat men meningen densamma.)

          Jag måste säga att jag blev mer eller mindre chockad av det uttalandet. Inte för att de har den åsikten för den har de mer av PK- korekthet eller förnekande, men att det kanske verkligen var så naiva eller korkade, att det var deras verklighet.

          Det går att raljera över att politikerna ska gå ut i verkligheten, men det verkar verkligen vara på det sättet att de inte tar del av verkligheten. Med andra ord. Värre än jag trodde att det var.

  3. Stefan Eriksson skriver:

    NZ är en stor exportör av skogsråvara, hur det är med förädlingsraden vet jag inte, men rundvirke exporteras i hela ”stilla havs regionen”.
    Skogsbruket har fångat min brors intresse, då han var på stället för ett par år sedan.
    Skogen ”odlas” enligt principen så, skörda, plöj, med en hög intensitet och en ”omloppstid” som Mats påpekar på ca. 30-35 år.
    En röjsåg vet de förmodligen inte vad det är, då skogen planteras med samma avstånd mellan plantorna som stammarna i en fullvuxen skog. 10 meter mellan plantorna ”i fyrkant” ungefär.
    Däremellan inte en tillstymmelse av sly, hallonris, eller annat som sysselsätter oss här i Skandinavien.
    Är Roundup en uppfinning från NZ månne?
    Samtidigt verkar skogen stå bra och stormfast, då skogsbryn (i all synnerhet taggiga sådana) i princip saknas. Inga ”sönderblåsta” kanter att se så långt ögat når.
    Iögonfallande och svårt att finna en förklaring på.

    Virket från ”tallen” där är trots sin karaktär av ”kvatt” förvånansvärt hårt på sågad yta. Inget möbelvirke, men likväl gångbart som konstruktionsvirke.

  4. Jan Andersson skriver:

    Maorierna var skickliga träsnidare. Vad använde de för virke?

    • mats skriver:

      Kaori var väl vanligt, räknas som barrträd men barren liknar löv. Den har en kåda som ger en mjukare bärnsten än våra tallar.

  5. Jan Andersson skriver:

    Jag kan inte låta bli att jämföra med ”skogsfinnarna” från Savolax som från slutet av 1500-talet inbjöds till Sverige av för att befolka obygden och även kunna mobiliseras vid en konflikt. De var svedjeodlare och hade med sig många nya kluriga metoder och arbetssätt. De behövde naturligtvis ständigt timmer till bränsle, byggnader och inhägnader men tog allt virke från samma lilla yta i skogen, som till sist brändes av och i den varma askan såddes svedjeråg som kunde ge mångdubbel skörd första året, normal skörd det andra året, och mycket dålig från år tre. Men då hade man redan röjt av en ny svedja! Husen byggdes utan skorsten men med mycket sten i eldstaden. Man eldade bara var tredje dag och alla gick ut för att arbeta. På kvällen var eldstaden het och efter att ha vädrat ut röken bastade man, bakade och lagade mat för tre dagar. På detta sätt sparade man halva vedmängden jämfört med svenskarna som hade skorsten på sina hus. Innan de byggde eller odlade på en plats satte de ut skålar med vatten i terrängen för att se var värmen stannade längst och var det frös tidigast. Behövde de ett övernattningsställe för sina jaktturer eller handelsresor så kunde de bygga ett lågt pörte av klentimmer på några timmar.
    Savolaxare var och är kända för att vara gladlynta och humoristiska men kanske lätt oseriösa, egenskaper som även kännetecknar dagens svenska och norska befolkning i ”finnbygderna”. Så det genetiska arvet är mycket tydligt.

  6. Göran skriver:

    ”Krångligast att ha att göra med verkar vara EU.”

    Ja, det är en av orsakerna till EU. Skapa en stor gemensam marknad. Införa standarder så att utomstående får svårt att få in sina produkter på EU-marknaden.

    Samsung, till exempel, säljer inte längre bärbara datorer i EU. För krångligt och dyrt.

    Problemet med den tänkta modellen för EU är bara att EU inte själva producerar de produkter som medborgarna vill ha.

    Så, en tanke med EU är centralstyrning, vilket är något som inte fungerar. Kan bara gå åt skogen. Personer som tror på centralstyrning måste ha en väldigt trångsynt hjärna, total brist på vidsynthet och fantasi och leva i en värld som endast består av dem själva och världen inom tre meters radie från dem själva.

Kommentarer är stängda.