#Metoo-fas 3

Först var det en nyhet med Metoo, sedan blev det ett måste för alla som ville vara inne, alla som ville vara med på tåget för att få några sekunder i rampljuset. Nu går det in i fas 3 – eftertankens kranka blekhet.

Många har undrat hur det kunde bli en sådan explosion av till synes samordnade avslöjanden av sexuella trakasserier inom snart sagt varje bransch och yrke. Den enkla förklaringen är det var samordnat och förberett.

En av dem som sett till att samordna upploppet heter Ida Östensson. Hon grundade 2010 stiftelsen Crossing Borders, som 2016 bytte namn till Make Equal. För det hon och de fem anställda gör får de bidrag ur Allmänna Arvsfonden och Region Västerbotten, bland annat. De får alltså offentlig finansiering för att bedriva propaganda med en twist som det offentliga inte själv kan visa upp. Eller som jag skrivit om tidigare, detta är en sock puppet organisation. Jag skrivit mycket om sock puppets, sök på ordet i sökrutan så får du upp flera förslag.

Östensson lade på sin FB-sida upp en lång lista på vilka som redan var på gång med metoo-upprop och uppmanade fler att starta dylika grupper. Detta var alltså fas 2.

Men nu är vi inne i fas 3. I Sverige har Noomi Rapace och Åsa Linderborg reagerat på att kvinnor förminskar sig själva när de så öppet redovisar att de fullständigt saknar självinsikt, självbevarelsedrift eller integritet. Min sammanfattning, inte ett direkt citat.

Nu har 100 franska kvinnor, författare, aktriser och akademiker med Catherine Deneuve som den åtminstone i Sverige mest kända representanten, i ett öppet brev protesterat mot metoo, dess excesser, dess förringande av kvinnors egenvilja och dess nypuritanska inställning till sexualitet. Det kommer troligen att åstadkomma en tillnyktring internationellt.

Men i Sverige ångar väl den statsstödda propagandan på ett tag till och blir så småningom införlivad i den offentliga historieskrivningen. Ungefär som 70-talsproggen och andra kortlivade och betydelselösa strömningar med stort symbolvärde för institutionsvänstern.

Sverige, det enda land i världen där kvinnor kan gifta sig med staten, få barn med staten och bli försörjda av staten för att de har barn tillsammans.

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to #Metoo-fas 3

  1. Göran says:

    Jag har än så länge inte lyckats tala med en enda kvinna som ger #metoo tummen upp. Dock är ingen kvinna jag har talet med någon så kallad soft pupet.

  2. Rutger says:

    En debattartikel i GP säger att 100 000 kvinnor är inblandade i olika #Metoo. Tre kvinnor i artikeln föreslår en ny maktutredning. De ser kanske fördelar för sig i detta. Min kvinnliga rektor sa till mig vid ett samtal att hon känner inte igen sig i detta å andra sidan kan hon säga ifrån och hon har inte utnyttjat sitt kön för att ta sig fram. Kvinnor som säger till blir respekterade. Själv har jag inte haft någon lärarkollega som tafsat men hört talas om tre fall där manliga lärare blev avstängda omedelbart då de uppfört sig olämpligt i detta avseende.

  3. Rikard says:

    Hej.

    En möjlig ledtråd till den psykologiska roten bakom den svenska radikalfeminismen kan stavas Margit Norell, och hennes apostel Hanna Olsson (da Costa-fallet).

    Psykoterapeuten Norell byggde upp en teori om att nutida psykisk ohälsa alltid hade sin grund i sexuella övergrepp i barndomen, vilka undertryckts och begravts. Att det redan när hon lanserade teorin var välkänt att minnet inte fungerar så ignorerade hon.

    Beviset för att patienten hade undertryckt svåra övergrepp var att den inte mindes några sådana; terapeuten kunde med hjälp av undermedvetna symboler i patientens språk avslöja för patienten att denna varit offer för övergrepp. Motstånd mot detta bevisade att övergrepp begåtts.

    Både Norell och Olsson var verksamma in i modern nutid, och de har många disciplar.

    Det var denna Norell som var motorn bakom det som kom att bli Thomas Quick-skandalen.

    Med tanke på att patientgruppen verkar ha inkluderat ledande personer inom kulturell, politisk och journalistisk såväl som juridisk elit under nittiotalet och framåt är det enligt mig inte en orimlig tanke att mycket av den svenska feminismens galenskap står att finna hos just Norells teori.

    Hannes Råstams och Dan Josefssons böcker om Quick-fallet ger en god om än ytlig insikt i den sekt som fanns och trots hennes bortgång ännu verkar finnas kring Margit Norell.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • mats says:

      Teorierna du beskriver har jag ett svagt minne av från sent 80-tal tror jag. Kvinnorna bakom kände jag inte till, eller har glömt. Kanske förtryckt, är jag också offer?

      Hemska teorier som anses bevisas i och med att de inte kan bevisas. På det viset kan vad som helst bevisas. INTE!

Comments are closed.