Bränsleceller

Förespråkarna för bränsleceller har börjat märkas mer i klimatdebatten. För cirka 20 år sedan gjordes ett stort verklighetstest på Los Angeles flygplats, där transitbussarna drevs med vätgas via bränsleceller.

Det hela fungerade bra, bränsleceller är relativt pålitliga saker utan rörliga delar. Nej, det som gjorde att man ansåg det som olämpligt var flera andra detaljer, främst att vätgas innehåller så makalöst lite energi. Alla rena gaser består av två atomer från samma ämne. Väte är det periodiska systemets lättaste ämne med en proton och en elektron. Två sådana atomer bildar alltså den i särklass lättaste gasen.

Den måste därför komprimeras för att kunna användas rent praktiskt som bränsle. Denna komprimering är mycket energikrävande. När gaser komprimeras uppstår värme. Gasen och lagringsbehållaren måste således kylas också. Försöket på LAX konkluderade att det inte var lönsamt ens med de goda förutsättningar som fanns där.

För själva bränslecellerna finns två andra problem att hantera, värme och kyla. Värmen handlar om att själva bränslecellerna dels blir varma, vilket medför isolationskrav. Men dessutom måste bränslecellen förvärmas innan den kan tas i bruk. Det medför en fördröjning vid kallstart.

Kylan handlar om att alla bränsleceller producerar vatten som en produkt av reaktionen mellan väte och syre. I kalla klimat måste alltså bränslecellen dräneras och kanske helst torkas ut innan den ställs av. Det verkar som om det är en fördel även i varma klimat.

Bränsleceller är därför inget självklart val för framdrivning av fordon, och i synnerhet inte fordon som används sporadiskt och i kalla klimat. Att det nu finns fungerande bränsleceller som kan drivas på metanol förändrar inte den saken. Men det kommer säkert att finnas platser och applikationer där bränsleceller är ett bättre val än exempelvis vindkraft.

 

Det här inlägget postades i Klimatbluffen, Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Bränsleceller

  1. Niklas skriver:

    ”Alla rena gaser består av två atomer från samma ämne.” Det gäller ju inte ädelgaserna, ty de är ensamma.

    • mats skriver:

      Ja, det borde jag kommit ihåg. De har ju fyllt sina skal med valenselektroner.
      Mitt påstående att Väte är den lättaste gasen blir ändå sant eftersom Väte har en atomvikt på cirka 1 och två atomer alltså väger 2, medan en Heliumatom väger 4.

Kommentarer är stängda.