Klimatkonferens 2018 dag 2

Dag 1 på klimatkonferensen genomfördes på engelska av alla talare, främst av hänsyn till amerikanen Willie Soon som var med då. Han var inte kvar till dag 2, så då genomfördes dagen på skandinaviska, med svenska, norska, danska och isländska talare.

Först ut var Niklas Mörner som talade om observationer kontra spekulationer. Naturligt nog koncentrerade han sig mest på frågan om havsnivåhöjning. Han kunde visa på flera märkliga spekulationer om försvinnande öar och översvämmade kuster, där verkligheten inte på något sätt motsvarar fantasierna. Långa mätserier och studier in vivo på plats vid de olika ställena visar på ett nästan märkligt lugnt status quo av oförändrade havsinivåer. Vi lever i en lugn tid då alarmism borde vara det sista att spridas i media.

En av de största tungviktarna i klimatdebatten är Ole Humlum. Han beskrev det märkliga fenomenet att forskare som får statliga pengar för sin klimatforskning ändrar grunddata. Det vill säga de ändrar i den insamlade databasen, för de säger att de måste justera data på grund av lokala mätfel, intrumentfel eller liknande, för att datan ska vara representativ för den verklighet den ska beskriva. De påstår i vart fall att de ändrat i sin grunddatabas, Vilket skulle medföra att ingen utomstående nu kan få reda på vad som ursprungligen fanns i databasen. Därigenom kan ingen heller kontrollera om justeringarna varit befogade eller hur stora de varit. Detta är enligt mig rent sabotage riktat mot vetenskap och ett fritt utbyte av kunskap. Det innebär också att varje resultat dessa ”forskare” med sitt falska narrativ presenterar är att betrakta som forskningsfusk. Det är också så att olika institutioner tydligen gör olika justeringar av grunddata. Det är att likna vid det gamla talesättet att en man med en klocka vet exakt vad klockan är, men en man med två klockor aldrig är riktigt säker. Om omanipulerad grunddata alls finns kvar är det ingen utomstående som vet, sanningen vägrar de redovisa.

Ole Humlum

Gösta Walin redovisade, ja undervisade oss i, baskunskaper om kolsystemet i hav och atmosfär. Grunden är förståelse för kolets förekomst i atmosfären som koldioxid CO2 och i haven som karbonatjoner HCO3. Eftersom de skalbildande organismerna i havet bildar sitt skal genom att kombinera kalcium, som det finns gott om, med CO2 till CaCo3, som i sin tur är lättlösligt vid ökad halt av CO2 så är havet buffrat och tillförd koldioxid kommer inte att försuras så att det märks. Det skulle behövas månghundrafallt mer CO2 för att göra skillnad. Sådana mängde kan inte människan tillföra, inte heller normala vulkaner. Den enda kända källa som skulle kunna tänkas göra det är ett totalutbrott i Yellowstone. Slutsatsen att antropogent tillfört CO2 inte kan åstadkomma en klimatförändring är given med Walins resonemang. Jag ska försöka återkomma med en komplett redovisning av detta vid ett annat tillfälle.

Gösta Walin

Walins föredrag avslutade den naturvetenskapliga redovisningen av kritiken mot klimatalarmismen. Därefter vidtog redovisningar av de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna. Dessa redovisningar kan utvecklas mer, för att ytterligare belysa hur stolligt det är att inte bedriva objektiv forskning och inte beakta redovisade fakta.

Sture Åström och Henrik Svensmark lyssnar uppmärksamt på föredragen.

Søren Holst Kjærsgård berättade att Danmark övergett alla sina pålitliga energikällor till förmån för opålitliga (volatila) energikällor. Inte av rationella skäl, naturligtvis, utan av emotionella skäl. Det kommer att bli dyrt och det kommer att leda till administrativa tillfälliga nedstängningar av sektorer av det danska elnätet.

Søren Holst Kjærsgård

Sivert Göthlin hade hjälpt Sture Åström att sammanställa ett material om Sverige med och utan kärnkraft, som Sture redovisade. Kontentan, som torde vara välkänd för de flesta som lyssnat på den svenska debatten, är att utan en reglerbar baskraft (som kärnkraft är exempel på) blir allt både osäkert och dyrt.

Sture Åström

Stein S. Bergsmark redovisade en konklusion om norsk elenergitillgång som svar på frågan om Norge kan erbjuda reglerkraft till Sverige och Danmark. Svaret är nej, åtminstone inte till båda samtidigt och under vissa perioder på året inte ens fullt ut till något av länderna. Avvecklingen av kärnkraft i Sverige och Tyskland, utan att ersätta den med kol, olja, gas eller vattenkraft, innebär en huvudlös riskökning för allvarliga störningar i hela samhället i norra Europa, inte minst för viktiga samhällsfunktioner. I klartext, (min tolkning) vi kan om några år få se el-upplopp på gator och torg, när folk inte får värme i sina bostäder och spisar, inte kyla i sina frysar, inte ljus i sina lampor.

Stein S. Bergsmark

Rögnvaldur Hannesson, professor emeritus vid Norges Handelshögskola i Bergen, visade hur onödigt dyrt det blir med klimatpolitik. I synnerhet som ingen klimatpolitik är av naturen påkallad och därmed utan logisk koppling till verkligheten. Norge, liksom övriga nordiska länder, skulle dessutom vara betjänt av en klimatförbättring som en liten ökning av medeltemperaturen skulle medföra. Om bara påståendet om koldioxidens värmande verkan vore sant.

Rögnvaldur Hannesson

Sture Åström gjorde en betraktelse över medias svaghet för falska nyheter, fake news. Han skrädde inte orden när han sammanfattade med att medias och den politiska elitens falska narrativ är rent fascistisk till sin natur och är ett uppenbart hot mot både demokrati och rättsstaten.

Jacob Nordangård expanderade Åströms betraktelse till att bli en översiktlig redovisning av vilka mäktiga affärsintressen som ligger bakom klimathotet och hur de under decennier flyttat pengar och pjäser för att gynna egna intressen. Men utan att dessa egenintressen hamnar i förgrunden eller i medialt fokus.

Jacob Nordangård

Niklas Mörner berättade lite om nödvändigheten av Clexit, ett uttåg ur de klimatavtal och missriktade föresatser som okunniga politiker anmält oss till.

Per Welander från Stockholmsinitiativet avslutade med att säga några ord om nödvändigheten av att fritt söka kunskap och öppet diskutera alternativa handlingsmöjligheter.

Per Welander

En av alarmismens apostlar i MSM, Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt, var på plats första dagen för att lyssna och intervjua. Jag ska återkomma med en redovisning av mitt samtal med henne senare.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

34 kommentarer till Klimatkonferens 2018 dag 2

  1. terra non firma skriver:

    Mats
    Mycken tack för ditt engagemang att snabbt och gediget referera konferensen.
    Jag har ju läst de flesta föredragshållarnas böcker och hört deras framföranden, men att uppleva det skulle ha varit avundsvärt. Tack.
    Förekom något genmäle från ”ivrarna” ?
    Skulle varit trevligt. Et altera pars auditur.

    • mats skriver:

      Tack terra!
      Nej, det förekom inga sådana genmälen. Däremot var det några av arrangörerna som funderade högt på om tiden snart skulle kunna vara mogen för att arrangera ett möte i en större lokal där pro et con får redovisa sina argument inför publik.
      Det skulle vara intressant och närmast omöjligt för MSM att nonchalera. Visst skulle de kunna rapportera felaktigt, men närvarande publik skulle inte kunna hindras från att dra egna slutsatser.

      • Göran skriver:

        Tror du att några alarmister vågar ställa upp och debattera? Det behövs ingen diskussion utan bara redovisa respektive fakta. SMHI mot N. Mörner till exempel om hur mycket Sverige kommer att översvämmas.

        Roligt när Per Welander inflikade att Stockholm har problem med för höga kajer. Hur blev det så? Göteborg förbereder för 2 meter högre nivå runt sina kajer och Stockholm går åt andra hållet.

        Jag säger som N. Mörner: Varifrån ska allt detta vatten komma.

        Kan vara värt att notera för alla här, att när inlandsisen drog sig tillbaka senaste gången skedde det med 300 meter per år netto. Justerar man nettot drog sig isen tillbaka 500-800 meter per år. Skillnaden består av att isen även gled framåt.

  2. Göran skriver:

    Jag hoppas att det kommer ut videos på föreläsningarna och att de håller hög kvalitet på ljudet. Det var problem med ljudanläggningen i rummet.

    Det var mycket intressant som sades och jag lärde mig en hel del nytt. Bland annat hur strålningen från supernovor påverkar molnbildningen på jorden.

    Niklas Mörner visade bilder på var strandkanten har legat på en del öar. De visade sig att spår av tidigare strandkanten ligger högre och högre på öarna eller längre och längre in på öarna. Alarmisterna påstår i princip tvärtom.

    Det talas om hur mycket haven absorberar och släpper ifrån sig koldioxid. Gösta Walin sade att processen där koldioxid löser sig i haven är en process på upp till 1.000 år. Det känns tryggt om det blir kallare, dsv. att vi inte plopp får dramatiskt lägre nivåer koldioxid i atmosfären.

    Danmark är totalt beroende av reglerkraft från sina grannar. Sverige kommer att bidra mindre och mindre med det. Observera att reglerkraften måste komma från anläggningar med produktion 24 timmar om dygnet. Det går inte att ha reglerkraft till sina grannar som bara startas när det behövs. Norge har teoretiskt möjlighet att skaffa sig en massa reglerkraft, men det är inte något som det norska folket vill. De vill behålla sina vattendrag intakta. Sverige börjar få distributionsproblem på grund av att ledningsnätet i Sverige börjar bli för litet och inte byggs ut tillräckligt snabbt.

    Ja, det finns mycket att säga när man kommer på med vad som sades.

    En sak är i alla fall 100 % säkert. Det finns ingen som helst konsensus på detta område inom vetenskapen. Willie Soon sade, att vad som kommer att stå i IPCC rapport för år 2022 redan är bestämt, så nu går beställningarna ut till de vetenskapsmän som är villiga att leverera resultat som kommer att stämma med den bestämda framtiden.

    En uppmaning till alla. Börja ifrågasätta detta vansinne på bred front. Be bilhandlaren förklara exakt vad som gör en miljöbil och be dem verifiera det med vetenskapliga data. Fråga alla som har larviga skyltar i sina affärer hur det backas upp med vetenskapliga data. Fråga alla som påstår att de klimatkompenserar hur det fungerar, hur lång tid det tar och om de verkligen vet om det blir klimatkompenserat. Det går alltid att fråga personalen hur det kännas när de av arbetsgivaren tvingars stå och ljuga om något. Peta in en floskel när och där, så folk får något att tänka på. Om många sår ett litet frö, kan det kanske börja gro något i huvudet på folk när de får höra frön lite här och där.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Vid ett besök i Nederländerna för ett par år sedan fångades min uppmärksamhet (ofrivilligt) av en reklamkampanj med avsändare det inhemska statliga järnvägsbolaget.
      Här gjordes (på stora affischer) gällande att tågen med elektrisk drift, drevs av 100% förnybar elenergi. Affischerna pryddes av fågelkvarnar, solceller, och ett regionaltåg avbildat med ”informativ” text om hur de lyckats med att 100 % av tågens förbrukning av el för driften utgörs av förnybar energi.

      Jag skulle vilja träffa den eller de som ansvarar för tillkomsten av detta bolags tidtabell.
      Inte en helt lätt uppgift att ”få till den”, som enligt bolagets reklam gjort sig beroende av huruvida det blåser eller inte.

      • mats skriver:

        En av föreläsarna, minns inte om det var Bergsmark eller Hannesson, visade bilder på Leipzigs spårvägar som gör reklam för att de kör på 100% förnybar el. Det gör de genom att de köper ”papper” från Norge på att få deras vattenkraftsel och norrmännen tar på sig ansvaret för den ”smutsiga” elen i Tyskland.
        Men spårvagnarna går naturligtvis i realiteten på tysk el.

  3. Göran skriver:

    Ibland kan man vara lite moralisk. Fråga någon om de tycker vindkraft är bra? Om de svarar ja, fråga om de kan tänka sig att bo tusen meter från ett sådant om de vet att de blir sjuka av det? Svarar de nej, fråga hur det kommer sig att de vill stödja vindkraft om folk blir sjuka av av dem?

  4. Jan Suhr skriver:

    Ett intressant energiproblem för det framtida Sverige är att Oxelösunds järnverk håller på att projektera för att sluta använda kol för smältningen av malm i masugnarna och ska alstra denna värme med elektricitet istället. Att de gör detta är för att järnverket är Sveriges enskilt största CO2 utsläppare.
    Om de lyckas med detta projekt kommer Oxelösunds järnverk ensamt att förbruka 20% av Sveriges el. Då undrar man var dessa 20% ska komma ifrån när man samtidigt propagerar för att stänga ner våra kärnkraftverk och elförbrukningen redan idag är nästan uppe i vad som går att producera i Sverige.

  5. Jan Andersson skriver:

    För många år sedan hade jag anledning att undervisa i mätteknik. Jag upptäckte då att nästan alla trodde att exempelvis en linjal indelad i halva millimeter i stället för hela millimeter gav ett mer noggrant mätvärde. Det gör den inte – i själva verket ger inte ens det mest superdyra precisionsmätdon ett tillförlitligt värde om inte det först kalibreras mot något som är ”rätt”, någon kan t.ex. ha tappat det i golvet utan att berätta. Har alla klimatforskare ofta kalibrerat sina termometrar och andra mätdon mot kända rikslikare? I annat fall – prov utan värde.

  6. Thomas Gunnarson skriver:

    Bara äldre män… som har sin pension att stötta sig med. Alla yngre måste ta hänsyn till sin karriär.. (jag glömde Jacob Nordangård… Men han hör till de undantag som bekräftar regeln..)

    • mats skriver:

      Det var väl drygt 10% kvinnor där, alla var inte heller pensionärer.
      Om du tänkte på föreläsarna så var de alla män. Svensmark, Humlum, Mörner och Soon har ju fortfarande aktiva karriärer. Mörner är pensionär om han vill. Hur det är med Humlum vet jag inte, men Soon och Svensmark är inte pensionsmässiga.
      En av moderatorerna, Elen Roaldset är kvinna.

  7. Åke Sundström skriver:

    ”Kontentan, som torde vara välkänd för de flesta som lyssnat på den svenska debatten är att utan en reglerbar baskraft (som kärnkraft är exempel på) blir allt både osäkert och dyrt.” Hur i all världen har en så felaktig formulering fått plats bland allt det viktiga och korrekta?

    • mats skriver:

      Det är min slutsats. Vad är det som är fel med den?

      • Åke Sundström skriver:

        Efter en direktkontakt är vi eniga, Mats och jag, om att kärnkraft är ett dåligt exempel på reglerbar elkraft. Den är ju tvärtom extremt svår och kostsam att kortsiktigt reglera och därför ingenting som i praktiken kan bli aktuellt, t ex i syfte att utjämna vindkraftens intermittenta bidrag till elförsörjningen. Det enda lätt reglerbara alternativet är gasturbiner, som precis därför passar utmärkt som så kallad topplast under årets allra kallaste vinterdagar. Vattenkraften är också reglerbar, dock inte fullt så lätt som många tror; vattendomar om högsta eller lägsta vattennivå i magasinen sätter bestämda, om än relativt vida, gränser för reglerbarheten.

        Men framför allt är det obegripligt att på en konferens om klimatgalenskapen ta upp frågan om kraftverkens reglerbarhet, när huvudproblemet är Sveriges extrema elöverskott: skillnaden mellan installerad kapacitet och efterfrågan vid konkurrensneutral energibeskattning, d v s exklusive den i klimatskeptikers ögon helt omotiverade straffskatten på koldioxid. Vissa skeptiker väljer att blunda för den aspekten, tydligen därför att de prioriterar sin kärnkraftsvurm framför sin klimatkritik – för ren okunskap kan det inte handla om när det gäller tongivande medlemmar i Klimatsans, Clexit eller Stockholmsinitiativet.

        • mats skriver:

          Ja, jag tror vi blev eniga. Min beskrivning av vad som sades var lite för kortfattad för att undvika missförstånd.
          Gaskraft är verkligen en bra energikälla vid topplast. Men jag skulle vilja se klimathotsskeptiker som vågar lyfta fram kol som en modern och bra energikälla för baslast. Med modern teknik ger kol i stort sett inga utsläpp alls, utom CO2 och vattenånga då.
          Men eftersom CO2 är ofarligt måste vi anse oss fria att föreslå det. Det är billigt, tillgången är god och tekniken är beprövad och likaledes billig.

  8. Åke Sundsström skriver:

    Rätt givetvis om kolet som ett bra baskraftsalternativ ur klimatskeptisk synvinkel (även som ett billigare och miljömässigt bättre val än kärnkraft). Men jag saknar framför allt en kommentar från arrangörerna om motivet för att på en konferens om klimatnojan blanda in en helt ovidkommande punkt om Sverige med och utan kärnkraft – i ställer för den långt viktigare och mer relevanta frågan om Sverige med och utan vår idiotiska klimatpolitik? Frågan måste ställas om Klimatsans, i likhet med Stockholmsinitiativet, i högre grad består av kärnkraftsvänner än av klimatkritiker? Varför annars detta underliga fokus och bristen på elementär logik?

  9. Åke Sundström skriver:

    ”Sivert Göthlin hade hjälpt Sture Åström att sammanställa ett material om Sverige med och utan kärnkraft, som Sture redovisade. Kontentan, som torde vara välkänd för de flesta som lyssnat på den svenska debatten, är att utan en reglerbar baskraft (som kärnkraft är exempel på) blir allt både osäkert och dyrt.”

    Mats har korrigerat felaktigheten om ”reglerad baskraft”, men ingen har berättat varför ett avsnitt om ”Sverige med och utan kärnkraft” fanns med på programmet, i stället för den relevanta frågan om ”Sverige med och utan klimatnoja”?

    Jag undrade om orsaken var att Klimatsans liksom Stockholmsinitiativet består av ledamöter med en dubbel agenda: primärt kärnkraftsvänner, bara i andra hand klimatkritiker? Till skillnad från bl a Mats och Gösta Walin, tycks föreningen (eller Åström personligen) inte vilja ta till sig att ett nej till IPCC:s hotbilder med absolut logiskt nödvändighet innebär ett nej också till skatter på koldioxid och till att dagens extrema subventionering av elsektorn upphör, med sjunkande elförbrukning som följd (vilket i sin tur betyder att reaktorkapaciteteten inte behöver ersättas).

    Utan omotiverade straffskatter på den ofarliga koldioxien dör svenska kärnkraften med andra ord sotdöden, som jag visat i flera tidigare inlägg, vilket i sin tur leder till enorma vinster för folkhushållet (AB Sverige). Men gamla vattenfallare som Göthlin har aldrig förstått hur elmarknaden fungerar (eller predikar lydigt maktens evangelium) och borde som medlemmar av klimatmaffian ställa till svars på skeptikerkonferenser, inte inbjudas att hålla några föreläsningar.

    • Göran skriver:

      Skulle det vara möjligt att du på ett pedagogiskt sätt kan förklara alla bidrag inom elsektorn. Du har flera gånger påpekat om bidrag inom kärnkraften. Vilka bidrag får kärnkraften?

  10. Göran skriver:

    Kanske skulle någon definiera vad som menas med reglerkraft.

    Om en sådan definition skulle vara att det ska vara kraft som håller kraften från vindkraften stabil tror jag inte kärnkraft eller vattenkraft kan fylla den definitionen.

    På följande sida kan ni följa den lokala energiproduktionen och förbrukningen i Simrishamn:

    https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris.html

    När jag har tittat på denna sida, då och då, har jag sett att vindkraften kan svänga väldigt mycket. Bara nu i skrivande stund svängde produktionen från överproduktion på 255 kW till import på 55 kW inom en minut. Det finns inte någon som helst möjlighet att ett kärnkraftverk eller vattenkraftverk skulle hinna med i den snabba svängningen. Alternativet synes vara att ha en total överproduktion i landet. Låt säga att alla vindkraft i Sverige inom en minut kan tappa sin produktion med 5-10%. Måste vi då ha en överproduktion på 5-10%?

    Eftersom gasturbiner förespråkas, undrar jag hur snabbt de kan hänga med i vindkraftens nycker? Det är möjligt att det går att förutspå vad ett vindkraftverk kommer att producera. Kanske vet man en minut innan vad som kommer att hända. Säkert går det att lära sig av ett vindkraftverk vad som sker i realtid och hur det påverkar produktionen en minut senare eller kanske en längre tidsrymd. Med hjälp av den kunskapen kan man kanske skicka den vidare så gasturbinen kan börja producera innan vindkraftverket börjar sina. Ett annat alternativ kan vara batterier som jämnar ut tiden mellan signal att gasturbinen ska gasa på tills den har kommit upp i den ökade produktion som efterfrågas.

    Det var en person med på konferensen som åhörare som arbetar med energiförsörjning i en kommun. Den personen verkade mycket insatt i ämnet. Den personen sade att de redan hade problem med energileveransen på grund av vindkraft. Personen förutspådde ökade problem. Jag frågade om elpriset, där svaret blev att de kommer att öka en hel del. En annan sak var att det mer eller mindre inte finns någon planering i Sverige för framtiden när det gäller elproduktionen och eldistributionen. Elnätet i Sverige ligger idag på topp av vad de kan distribuera och det kommer tydligen leda till mer elavbrott.

    • Stefan Eriksson skriver:

      El är som en förpackning för energi. Vi kan dock inte lägga den på ”lagerhyllan” tills större behov av energi uppstår. Produktion och konsumtion av energi med el som bärare av denna, förutsätter en balans om inte störningar i form av avbrott i leveransen skall uppstå.
      Var elektron som skickas ut på nätet, måste förbrukas i samma ögonblick, annars uppstår svängningar i frekvensen av levererad el. Då är elen som energibärare i stort obrukbar.

      Sättet att förbygga dessa svängningar av frekvensen är att bygga näten större med procentuellt mindre negativ påverkan av energibalansen i dessa ”stora sammanhängande system” av producenter och konsumenter.
      https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/

    • mats skriver:

      Reglerkraft är den kraftreserv som enkelt kan aktiveras av oss för att kompensera för både volatil krafts variation i avlämnad effekt, men också för variation i efterfrågan/behov i elnätet.
      Man har ju satsat mycket pengar för att bygga det som felaktigt kallas för smarta elnät. Det är helt enkelt datorer som kan switcha el hit eller dit, inklusive att jorda bort skadligt överskott. Vilket händer oftare än man tror med vindkraft.
      Gasturbiner är relativt lättreglerade. Ett försök vid Schiphol i Holland för ett antal år sedan visade att den gasturbin man använde för att kompensera för vindkraftens variationer förbrukade mer gas än om man hade stängt vindkraften helt och bara kört med gasen.
      Detta försök har mött häftig kritik från alarmisterna, men jag har inte hört dem komma med något konkret.

      • Åke Sundström skriver:

        Termen reglerkraft är onödig, det räcker att tala om reservkraft, d v s standby-kapacitet som kan användas när vindkraften står still eller om ett antal reaktorer är avställda för översyn eller p g a olika tillbud.

        Men varför offra trycksvärta på ett icke-problem? Sverige har ju närmast oändligt gott om reservkraft, via gasturbiner (kortsiktigt) eller avställda kondenskraftverk (för längre perioder). ”Problemet” är ju att våra politiker inte vill tillåta att de senare utnyttjas och falskeligen skyller på klimathotet. För skeptiker blir det ologiskt att acceptera den ursäkten.

        Och vem påstår att det krävs smartare elnätsstyrning än vi redan har? Vad vi behöver är ”bara” ett resursoptimerat elsystem, med en korrekt avvägning mellan baslast (vattenkraft ) och topplast (kraftvärme och gasturbiner). Notera att kärnkraft inte alls höra hemma i ett optimalt elsystem i ett land som vårt, med gott om vattenkraft, eller i länder med stora tillgångar av fossil energi.

        • Göran skriver:

          Det är väl så att klimathotsskeptiker anser att det är ett politisk problem och inte ett tekniskt problem, dvs. att det går utmärkt med t.ex. kolkraft.

          Sedan är det även ett hyckleriproblem som klimathotsskeptiker ser igenom. Dessa förstår att folk i världen får lida för politikerns kejsare utan kläder.

          • Åke Sundström skriver:

            Varje kärnkraftsproducent gynnas av att på grund av sakligt omotiverade straffskatter på fossila bränslen kunna sälja ca 20 procent mer elkraft än vid fri konkurrens samt av att för denna ökade produktion kunna ta ut ett 10-20 öre högre elpris än vid konkurrens på lika villkor (t ex energimoms). Detta gynnande innebär en solklar subventionering, givet att klimathotet är falskt, som vi är överens om. Obegripligt att du inte förstår denna enkla logik, som Mats tagit till sig utan minsta ansträngning.

            • Göran skriver:

              Jamen, nu förklarade du det på ett sätt så att även jag som har en obegriplig förmåga att inte förstå enkel logik förstod.

              Dock kan jag inte hålla med om att det är en subvention på samma sätt som en utebliven intäkt inte är en kostnad.

              Men att det blir en totalt vinklad konkurrens är helt klart och det är så här det blir när politikerna ska lägga sig i och styra i ekonomi. Folk säger att kapitalism kan vara bra om bara politikerna styre den. Haha, så fel de har.

              • Åke Sundström skriver:

                Så bra att det obegripliga blev begripligt: att statliga ingrepp som skapar en ”vinklad konkurrens” har samma effekt som en ”klassisk” subvention (bidrag) till de gynnade företagen eller branscherna.
                Det är värre med diverse ekonomiprofessorer som inte heller låtsats förstå denna elementära logik. Fast för deras vidkommande handlar det givetvis om tjänstefel och intellektuell prostitution.

Kommentarer inaktiverade.