Årsmån igen

Det känns som att jag än en gång måste förklara vad årsmån innebär. Årsmån är inte ett sätt att beskriva variationer i väder (eller klimat) mellan olika år. Precis som det står så betyder årsmån ordagrant samtliga variationer och skillnader i betingelser mellan olika år. Det avser allt som kan skilja mellan vilka två år som helst. Det är årets (årens) totala variabilitet som avses, inte enskilda detaljers variabilitet.

Som exempel kan nämnas att det är inte bara en fråga om vilken temperatur det är när äppelträden blommar, om det blåser eller regnar. Det är också en fråga om vilka pollinerare som är tillgängliga just då. För skördens utveckling spelar det också roll hur riklig blomningen är, beskärning, temperatur, nederbörd, näringstillgång, skadegörare med mera. Årsmån alltså.

Helhetsbegreppet årsmån är helt enkelt så mycket större än de enskilda detaljernas variationer. Allt förändras ständigt, inte i alla detaljer samtidigt, men tillräckligt för att man ska kunna hävda att status quo aldrig existera i naturen. Vi har därmed ingen anledning och ingen skyldighet att försöka upprätthålla en sådan.

Tyvärr verkar de flesta av de engagerade människor som med emfas larmar om klimathotet, biologisk mångfald eller andra frågor kring miljö inte förstå detta med årsmån, om de ens känner till uttrycket. Därför följer här en text jag publicerade om årsmån 2011-01-17, innan jag hade öppnat för kommentarer.

Årsmån och akademisk slump

I såväl klimatdebatten som den om biologisk mångfald saknas begreppet årsmån. Tydligen är det många debattörer som inte känner till denna gamla praktiskt formulerade visdom. Bland bönder och biologer är den dock välkänd. Hos Svenska Akademien däremot okänd, denna självgenererande grupp med ansvar för språkets vårdande i snille och smak. Jag har tillskrivit akademien och bett dem ta in ordet årsmån i sin ordlista. Bland annat för att det är ett väl etablerat och sedan länge brukat begrepp i svenska språket. Men även för att det skulle underlätta och moderera den pågående debatten om klimatförändring.

Svaret jag fick lyder: Det är nog lite för mycket fackterm (även om det också är ett gammalt fint ord) och dessutom har det inte någon oväntad eller svårrörståelig betydesle. Det gäller bara att sprida den.
Ju mer den förekommer i medier etc, desto mer känd blir den. Inte tvärtom.

Goddag yxskaft alltså. För att kunna använda ordet i debatter, utan att jämt och ständigt tvingas förklara det måste det finnas tillgängligt i ordlistor att slå upp för de intresserade.
Nå, jag gör ett försök att bringa klarhet, så får min blogg bli det uppslagsverk som akademien inte vill tillhandahålla.
Årsmån är den variation i livsbetingelser som uppstår mellan två år vilka som helst. Till dessa varierande livsbetingelser räknas, bland andra; temperatur, nederbörd, solstrålning, vind, atmosfärens sammansättning, havsströmmar, näringstillgång, konkurrens (inklusive predation), sjukdomar samt fördelningen av dessa betingelser och deras förhållande till varandra. Alltså inte bara hur mycket av var och en av dem som uppträder under ett år, utan även vid vilken tidpunkt och med vilken intensitet. I praktiken alltså en nära nog slumpmässig fördelning av allt.
För den som bor och verkar i asfaltsdjungeln kan det verka som om årsmån är ett irrelevant begrepp. Visserligen är det vissa år lite mer snö och lite fler istappar. Men på det hela taget ter sig livet för människan lika från år till år. På landsbygden däremot, där man är mer hänvisad till sin egen förmåga att klara skilda situationer, höjs kraven på förutseende och beredskap. Där är årsmån alltid en faktor att väga in.

Sett över långa perioder vet erfarenheten att vädret kan vara nästan vad som helst vilken dag som helst på året. Sannolikheten för ett visst väder är naturligtvis olika beroende på årstid. Det är denna sannolikhet, uttryckt som ett medelvärde med viss varians som kan sägas utgöra klimat. (Jag använder här uttrycket varians lite mer allmänt än jag skulle göra i matematisk statistik) Notera att vädret en given dag nästan aldrig kommer att vara exakt så som medelvärdet anger. Det kommer ofta att ligga inom gränserna för variansen. Men inte ens när det faller utanför de vanligaste gränserna är det något entydigt tecken på en klimatförändring. Det är bara ett exempel på slumpmässig fördelning, slumpens manifestation av ett stort antal variabler. Inte ens om vädret flera dagar i rad eller medelvärdet under flera år i rad avviker från det förväntade (sannolika) så är det något bevis på en klimatförändring. Ty så är det med slumpen, även dess fördelning är slumpvis. Det är det som är slump.

Klimatet kommer att ändras över tid. Det har det alltid gjort. Påverkat av allt från små variationer, till plattektonik och planeternas rörelser. Det enda rimliga vi kan göra åt saken är att ha en god beredskap för varierande årsmån. Klarar vi det så kommer vi även att successivt ha anpassat oss till ett förändrat klimat när det väl inträffar. Det vill säga kan avläsas i backspegeln.

This entry was posted in Klimatbluffen, Miljö and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Årsmån igen

  1. Jan Andersson says:

    Jag äger ett (1) äppelträd. Vissa år tolv hinkar med fina äpplen, förra året tre (3) äpplen. Ett störtregn tog alla blommorna. Inget att göra åt.

  2. Jag har börjat läsa en bok.. Facing Gaia. Bruno Latour, författaren menar att “Ekologin driver människan till vansinne”… Värt att fundera på.

  3. Samuel af Ugglaser says:

    Om inte socialisterna plundrat oss på våra tillgångar hade variationerna i årsmån varit betydligt lättare att leva med. Men att tvingas tömma bankkontot halvvägs till ny skörd är ju ingen höjdare för att tillfredsställa socialistens BEHOV!

Comments are closed.