Medieakademien har avlämnat sin rapport för 2018 om hur svenska folkets förtroende fördelar sig på olika verksamheter. SVT brukar ta upp detta med en stolthet som inte står någon tupp på en aldrig så liten dynghög efter. Man gläds åt att man ligger i topp. Men i år har jag inte hört något.
Kan det bero på att förtroendet för SVT stadigt sjunker och nu nått under 60%, närmare bestämt 58%. Det är fortfarande något över medel för alla medier, vars snitt ligger på 44%. Men då ingår sådana ”giganter” som Expressen med sina imponerande 10%.
SR ligger som enda mediahus över SVT, med sina 65% (alla övriga under 50%). Här kan det vara på sin plats att fundera hur det kan komma sig. Det gamla skämtet att en person är begåvad med ett radioutseende (när de inte ser så bra ut), kan ge en viss ledtråd. Den som kan förställa sin röst för att låta trovärdig när man ljuger, har självklart ett försprång i radio framför att som i TV tvingas visa sitt ansikte. Vilket skulle kunna avslöja en lögn. Vidare är TV ett bildmedium. För att inte framstå som inkompetent på sitt jobb, måste de som jobbar där illustrera sin berättelse, gärna med rörliga bilder. Då blir det ännu svårare att ljuga på samma sätt som i radio.
En märklighet med rapporten är dock att Google och Facebook listas som medieföretag och jämförs med dessa i fråga om trovärdighet. Google är som alla vet en söktjänst. Facebook är en anslagstavla. Ingen av dem har redaktionellt ansvar. Ska vi tolka klassningen av dem som medier som att ordförande i Medieakademien, bonnierprodukten Emanuel Karlsten, varit med och förberett Bonniers pågående drev mot internetjättarna?
Däremot har inte etablerade nya medier fått vara med, exempelvis Fria Tider, Ledarsidorna, Newsvoice och inte ens den enligt egna uppgifter snabbast växande publikationen i Sverige, Nya Tider. Det känns också som ett aktivt val från Medieakademien, för att inte avslöja hela sanningen.
De som är mest skeptiska till medias trovärdighet är dels den äldsta gruppen, 60-74 år gamla och de yngsta, 16-29 år. Därmed är det svårt att säga att det är generationsbundet, eller har vi en förlorad mellangeneration?
En fråga som jag ofta ställer mig när det gäller MSMs ständigt sjunkande popularitetssiffror är om de gjort en katastrofal felbedömning av kundernas önskemål? Är det verkligen journalistik av typen ”vänt i häcken” som drar läsare och som uppfordrar till seriös samhällsdebatt?
Ann Heberlein har gjort en bra analys av materialet och Öystein Rönne/Torbjörn Sassersson skärskådar just Expressens klappjakt på Google och FB, med frågan vad menar Expressen med högerextrem?
Vi behöver inte följa SR/SVT reportagen från omvärlden rätt länge, och då framför allt USA för att konstatera förvrängda reportage, ”socialistanpassade” och fyllda med direkta lögner. Utan statistik men men med enkel summering, det är kvinnorna som slirar mest på skattebetalarnas bekostnad.
SR/SVT´s antal rapportörer i USA skulle vi skattebetalare gärna veta hur många de är och vad de kostar oss.
De som har förtroende för gammelmedia läser helt enkelt inte någon annan media. De har inte den minsta susning om vad som skrivs på annat håll.
Jag bläddrade igenom den där undersökningen. Jag tycker den var ganska värdelös för man behöver se frågorna för att tolka resultatet. Hur var frågan när de rankar förtroende för företag? En specifik fråga och det är företag i olika branscher.
Det kommer ett helt avsnitt som handlar om ”Fake News”. De har ingen definition av vad begreppet avser. Således helt värdelöst att tolka svaren.
Sedan lite frågor om hur Sverige ska klara framtiden på lite områden.
En avdelning om sociala medier och vilka som har ”makten” där. Jag slog upp alla dem som var okända för mig på Youtube. Ser man vilka det handlar om och sedan tänker på frågan om hur Sverige ska klara framtiden är mitt svar: Det finns ingen framtid för Sverige.
Tja, när 41% av journalisterna är miljöpartister https://www.journalisten.se/nyheter/svenska-journalister-foredrar-miljopartiet blir det ju svårt att granska den sittande regeringen på ett trovärdigt sätt. Det lyser väl igenom i undersökningen.
Gruppen 30-59 kanske har mer makt över institutioner och media än äldre och yngre?
När förtroende”toppen” börjar på 42% är det illa ställt!
Man har inte ställt några ”obehagliga” frågor, ser jag.