Smutsigt högkostnadståg – värsta förorenarna

Entreprenadaktuellt skriver om att högkostnadstågen, alltså höghastighetstågen ser ut bli riktiga miljöbovar. Ett av de stora bekymren är den ordning som infördes med Miljöbalken och som jag varnat för tidigare. Om du vill gräva upp jord och sten så krävs det i princip ett täkttillstånd. Vill du lägga dessa massor i lager kan det krävas deponitillstånd. Sedan är svårt att få lova att bryta en deponi, för med deponi menar våra myndigheter något miljöfarligt.

För högkostnadstågets del skulle det innebära att de schaktmassor man flyttar undan i början av projekttiden, längs hela järnvägssträckan, betraktas som täktverksamhet. Sedan blir det förbjudet att använda dessa massor ur sin deponi. Istället måste man köpa nya massor från något annat ställe, där det också krävs täkttillstånd. Naturvårdsverket kanske gör ett undantag för högkostnadståget. Ett undantag som inte kommer gälla oss vanliga dödliga. Är inte byråkratin fantastisk!

Men det är inget att förvånas över. The New American redovisar en undersökning som visar att de som verkligen tror på klimatförändringen, AGW, släpper ut mer ”växthusgaser” än de som inte tror på spektaklet. Så det ligger alltså helt inom det normala för dessa människor att kräva högkostnadståg som förorenar mer än om de inte byggts.

Det här inlägget postades i Miljö och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

31 svar på Smutsigt högkostnadståg – värsta förorenarna

  1. oppti skriver:

    Igår fick Västlänken klartecken.
    Den skall binda samman västkustbanan med spåren mot Stockholm.
    Som av en händelse så stod tågen stilla på bägge banorna igår.
    Fast de som led i de varma stillastående tågen kan kanske göra det i en sval tunnel i framtiden!

    Kineserna har lösningen på schaktproblemen-bygger jvg på pelare!

    • Stefan Eriksson skriver:

      Bara en reflektion;
      Det förutsätter en hel del schakt för att sätta pelare, (om den skall stå kvar ett par år) med belastningen därpå.
      Men för all del, kineserna är kanske mer ”effektiva” i sin myndighetsutövning. (ironi).

      Vi får hoppas att de som styr här i landet inser det vansinniga i denna ”gökungen”, och ägnar sig åt det de har mandat för.

    • Jan Suhr skriver:

      Där jag bor kommer järnvägen att dela av vår bygd med en gigantisk banvall. Efter Skavsta ska järnvägen korsa riksväg 52 med en bro där spåren ska ligga 22 meter över vägen. Fram till bron ska det då byggas långa och höga banvallar. Material för detta kanske hämtas från tunnlarna man spränger för Förbifart Stockholm.

      Jag hoppas att något parti tar upp frågan och stoppar dessa galenskaper, snart har vi både självgående bilar och bussar som kommer att konkurrera ut järnvägens persontransporter.

  2. Ivar Andersson skriver:

    Naturvårdsverket är en byråkratisk skapelse som ska djävlas med alla. I USA har Trump beordrat Pruitt att rensa i EPAs alla egna byråkratiska påhitt och koncentrera EPAs verksamhet till verkliga miljöproblem. När ska någon våga rensa i Naturvårdsverkets byråkratiska djungel?

  3. Jan Andersson skriver:

    I Tokyo har man byggt motorvägar på pelare över gamla stadsgator. Det låter förfärligt men i själva verket märker man inte mycket av dem när man rör sig i markplanet. Inte heller mycket av ljudet. Alltså, en utmärkt lösning. I Strömstad skall man bygga bostadshus på en stor central parkeringsplats. Lösning? Parkeringen blir kvar som förut, under hela kvarteret. Fram för mer pelare!

  4. Göran skriver:

    Att miljövänner skitar ned mer än de som inte bryr sig har varit känt länge. Det är inte så att vissa folk inte bryr sig om miljön utan det gör nog nästan alla, men de som är fanatiska gör nog mer skada än nytta.

    Själv anser jag att allt denna återvinning som sker är totalt meningslös. När någon ringer på din dörr och vill köpa dina sopor, då finns det mening med återvinning. Fram till den dagen är det bara att lägga allt på hög. Det åtgår väldigt lite yta för det. En dag i framtiden kommer vi ha skapat teknik för återvinning av de sopor som ligger på hög att vi kan kalla de för sopbergsgruvbrytning.

    I USA förbjöd Barach Obama sopberg som producerade energi via förmultning. Förhoppningsvis kommer Pruitt att rensa bort all sådan dårskap.

    Ska vi skapa så kallade hållbara lösningar måste vi först titta på det ekonomiskt. Finns det ingen ekonomi i det ska man strunta i det projektet. Då får man sitta och vänta på när det kan bli lönsamt. Höghastighetståg är inte lönsamt idag. Beräknad budget för höghastighetståget politikerna diskuterar idag är en förslut per år med runt 22 miljarder (i det ingår avskrivningarna för byggandet). Har vi råd med det?

    • Stefan Eriksson skriver:

      Det vore intressant att få veta vad som budgeterats som ersättning till markägarna längs den tänkta sträckningen.
      Erfarenheterna är väl inte de bästa.

  5. Åke Sundström skriver:

    För ovanlighetens skulle missar Mats det avgörande argumentet. Det är nämligen med de nya tågprojekten som med kärnkraften, de dör utan statens subventioner – i tågens fall via Banverkets skattepengar utan motsvarande avgifter för SJ och andra operatörer samt förbudet mot konkurrerande busstrafik. På en fri marknad byggs inga nya banvallar och snabbussar tar över merparten av resenärerna mellan Malmö och Stockholm. Nya miljarder i sjön blir det, utan protester från Alliansen eller från en forskarkår utan etisk ryggrad. Du gamla, du korrumperade! Klimatnoja och diktatur, dessutom. Övriga detaljer saknar intresse.

    • mats skriver:

      Jag har redovisat kritik mot högkostnadståget flera gånger, i små portioner. Så jag hade inte ambitionen att vara heltäckande i denna beskrivning.
      Dock helt rätt att ekonomin i projektet inte är självgående, utan kräver ständigt ”beskydd” från statens penningpåse Det vill säga att skattebetalarna får träda emellan.

    • C-E Simonsbacka skriver:

      ”Det är nämligen med de nya tågprojekten som med kärnkraften, de dör utan statens subventioner” / Åke Sundström

      Skatter och subventioner vid elproduktion – IVA

      Kärnkraften subventioner vid elproduktion (0 SEK),se: Tabell 1 – Översikt av vilka produktionsslag som berörs av olika skatter avgifter, subventioner respektive undantag. Källa: Sweco

      https://www.iva.se/globalassets/rapporter/vagval-el/vagvalel-elskatter.pdf

      https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/vagvalel-elskatter-arbetsdokument-rev.pdf

      MVH,

      • Göran skriver:

        Mycket intressanta skrifter. Tack för länkarna till dem!

        Vilken soppa med skatter och subventioner det är. Mycket ”dolda” skatter i Sverige. Lätt för politikerna att lova ett jobbskatteavdrag och sedan öka någon energiskatt så det hela bara blir ett nollsummaspel, även om jag tror att de passar på att göra en liten vinst på det hela.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Denna studie tycker jag får med beröm godkänt.
        Omfattar en helhet vad skatteuttag för respektive kraftslag beträffar(undantagen är omnämnda).
        Men,
        Framförallt en studie som är fri från populism och vilseledande uppgifter om de faktiska förhållande som gäller.

        Tack för den Claes-Erik, mycket informativ.

      • Åke Sundström skriver:

        Varför dessa länkar till ljugande konsulter? Varken IVA eller Sweco tar hänsyn till den avgörande faktorn: energibeskattningen. Den som bygger på IPCC:s falska hotbilder och ger elsektorn en så enorm fördel, en solklar subvention – givet att hotbilden verkligen är falsk, som vi skeptiker påstår. Du verkar själv helt ovetande om den saken? Hur är det möjligt?

        • Stefan Eriksson skriver:

          Jo men, studien omfattar ju ett begränsat område i energihänseende. Elproduktion med olika energibärare, såsom kol, kärnkraft, vind, vatten etc.
          Då frågan om kärnkraftens erhållna subventioner var den ursprungliga från dig Åke, är väl en jämförelse mellan de olika energislagens beskattning relevant.
          En liten reaktor i källaren är väl knappast aktuellt, snarare en värmepump, som ju drivs med hjälp av el.
          En oljepanna är ju också ett alternativ bland flera, där oljan beskattas, men detta var ju inte innehållet i just denna studie.

          Att beskattningen/subventioner kan betraktas vara felaktig, till och med helt dåraktig, känner jag också. Direkt tillväxthämmande om du frågar mig, men studien var saklig och utan populistiska propåer med ursprung från IPCC.

          • Åke Sundström skriver:

            Statistik blir relevant bara om man redovisar dess innebörd. Inte ens minsta antydning om att elsektorn har enorma skattefördelar som är liktydiga med subventioner (även om klimathotet vore sant). Men vem är förvånad, både Swedo och IVA hör till dem som gynnas av en huvudlös klimatpolitik. Ser du inte den bockfoten, Stefan?

        • C-E Simonsbacka skriver:

          ”Den som bygger på IPCC:s falska hotbilder” / Åke Sundström

          Inom EU regleras energibeskattningen genom rådets direktiv 2003/96/EG, dvs. energidirektivet, som trädde i kraft den 1 januari 2004. I direktivet definieras energiprodukterna och bestäms om miniminivåer för punktskatter på bränslen.

          http://www.notisum.se/rnp/eu/lag/303L0096.htm

          Förändringar kring Energiskatten från 1 januari 2018
          ”Riksdagen har beslutat att skattskyldigheten för energiskatt på el ska flyttas från elhandelsföretagen till elnätsföretagen från den 1 januari 2018.”

          http://www.sverigesenergi.se/privat/bra-att-veta/energiskatt/

          MVH,

          • Åke Sundström skriver:

            Skulle detta föreställa ett svar på frågan om klimatskojarnas hotbilder? Det liknar i högre grad ett förvirrat ”god dag,yxskaft”. För den som inser att CO2 är en ofarlig gas kan inte, om logik nu något betyder, åberopa texter och slutsatser som utgår från motsatsen. Så ge nu klart besked om din syn på hotbilden: är CO2-skatten en välmotiverad miljöskatt eller en rent fiskal pålaga, utan koppling till något bärande miljömotiv? Mats, jag, Clexit och alla andra seriösa s k skeptiker utgår från det senare. Vad med dig?

      • mats skriver:

        Till skillnad från Stefan och Göran undrar jag över underlaget till de siffror som presenteras. Jag ser bara skatter och subventioner.
        Var finns exempelvis statens dolda subvention till kärnkraften vad gäller avfallet och försäkringsfrågan om något händer. Vad är den subventionen värderad till?

        • C-E Simonsbacka skriver:

          ”Var finns exempelvis statens dolda subvention till kärnkraften vad gäller avfallet och försäkringsfrågan om något händer.” / Mats

          Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen
          Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2017.

          https://www.regeringen.se/49fdf3/contentassets/b4ae1864ce564aa09b066a2d3ba0be40/lagradsremiss-reglerna-om-finansiering-av-karnavfallshanteringen.pdf

          Finansierat av avfallsfond
          ”Det svenska systemet för att ta hand om radioaktivt avfall består alltså av ett antal anläggningar i en kedja som hänger samman. För att transportera använt bränsle använder SKB fartyget Sigrid.”

          ”De tio reaktorer som fortfarande är i drift rustas för att vara i drift under totalt 60 år. Med den förutsättningen får hela det svenska kärnavfallet en volym som motsvarar drygt en tredjedel av idrottsarenan Globen i Stockholm.”

          ”Kärnkraftverken betalar en avgift till en avfallsfond, cirka fyra öre per kilowattimme. Fonden innehöll drygt 60 miljarder kronor i slutet av år 2016. Pengarna används till att finansiera forskning, teknikutveckling, bygge av anläggningar och alla andra investeringar som behövs för att ta hand om avfallet i framtiden.”

          https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/el/produktion/karnkraft/karnkraften-och-avfallet/

          MVH,

          • mats skriver:

            Se där, man har alltså nyligen ändrat kraven för finansiering av slutförvar.

            Men du lämnade ingen ledtråd till vad ”försäkringen” kostar och vem som betalar för skadorna i det läget att försäkringen inte räcker till.

            • Stefan Eriksson skriver:

              Aktuellt i denna omgång är ju frågan om hur jämförelsen ser ut: subventionerar staten försäkring för kärnkraft, men inte för de andra kraftslagen.
              Grannlaga frågeställning om man går ner på detalj.

              Sedan är dessa 4 öre/kWh en inte helt oomstridd nivå, vissa anser att det inte räcker på långa vägar, med tanke på slutförvarets karaktär.

              Jag är av uppfattningen att vi skall inte ”gräva ned det för djupt”.
              Kan mycket väl komma till användning.

            • Åke Sundström skriver:

              Simonsbacka vill inte klargöra vad han tycker om klimathotet eller koldioxidskatten. Och du får inte något svar på frågan om varför staten betalar kärnkraftens försäkringspremier och hur man kan förneka att detta, liksom stödet via energiskatterna, är en ren subventionering. Så vad jag kan se hade du för brått när du ville engagera honom i Clexit. Han har hittills på intet sätt visat sig vara en sann klimatskeptiker – och inte heller själv sagt sig tillhöra den kretsen.

    • Jan Andersson skriver:

      En snabbtågsbiljett skulle behöva kosta bortåt 4000 SEK enkel resa Stockholm – Malmö. För halva den summan skulle det säkert finnas bussbolag som skulle köra sträckan i bekväma lyxbussar med bara en stolsrad på varje sida och sköna sovfåtöljer.

      • Göran skriver:

        Meningen med snabbtåg är väl att spara tid. Men idag kan många arbeta under sin resa och tiden spelar mindre roll. Kan vara bra att sitta isolerad på en buss och slippa bli störd av yttre saker, vilket leder till att bussresan blir effektivare tid än tid på kontoret.

        Ja, det skulle nog gå att få bussar som var inredda som konferensrum, så ska flera personer på ett möte eller mässa kan de ha ett möte på bussen i stället för på kontoret. De har mötet och samtidigt har de blivit förflyttade.

  6. Samuel af Ugglas skriver:

    I den svenska socialistiska jämmerlighetens tecken, vem är det som kommer att ila mellan storstäderna?
    Politiker, tjänstemän och en och annan ännu inte utplundrade verksamhetsledare i en tynande före detta industrination.
    Den av miljöpartiet så omhuldade gemene medborgaren är garanterat mer beroende av lokaltrafik kanske även region do. Stam och lokalbanorna är tydligen i ett bedrövligt skick, vi läser ju om trafik stopp var dag snart.
    Den politruk som lyckas med att påtvinga befolkningen ”snabbtågen” bör nog flytta till ett annat land.

    • Göran skriver:

      Alla partier utom SD är väl för snabbtåget? Det finns inget som helst ansvar för statens så kallade ekonomi. Bara att ösa på med kostnader.

Kommentarer är stängda.