Dagens gästskribent är C-E Simonsbacka
På vems bakgård kan vi bedriva gruvverksamhet?
Svenska folkets rädsla, som jag menar bottnar i okunskap, för förutom kärnkraft, även för grundämnet uran är djupt rotad och detta ser ut att nu utnytjas i valrörelsen.
Centern, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänstern lovar, att förbjuda utvinning av uran, även som biprodukt.
Detta går stick i stäv med de berörda partiernas och regeringens klimatambitioner samt arbeten med utvecklingen av grön teknik, omställningen och uppbyggnaden av hållbara förnybara energisystem, miljövänliga fordon m.m., då den svenska berggrund är ganska rik på uranhaltig mineral.
Den polymetalliskt (multimineral) mycket rikliga svenska alunskiffern i Jämtland är för Sverige och EU av mycket stor betydelse för utvecklingen av den gröna tekniken och som bland annat används för tillverkning av batterier, magneter, komponenter, m.m.
Det går inte att utvinna utan, att också bryta uranhaltigt mineral. Förbjuds även utvinning av uran som biprodukt i Sverige tar vi inte själva något ansvar för utvinning och produktion av de energi- och batterimineraler som krävs för den gröna tekniken.
Vi överlåter hela miljöansvaret exempelvis på Demokratiska Republiken Kongo (DRC) och deras barnarbetare.
Då stora resurser lagts ner på att processa det gruvmaterial som deponerats i äldre avfallsdeponier, med i nutid ganska höga mineralhalter, är det hög tid för staten att prioritera/stimulera mineralutvinning genom omprocessing för, att minska framtida miljöbelastning.
Miljö- och hälsoproblematiken är i de flesta avseenden de samma för rena urangruvor som för järnmalmgruvor. Kostnaderna för efterarbetena skiljer sig inte nämnvärt från de som uppkommer när till exempel en sulfidmalmsgruva läggs ned.
Brytning och deponering av uranhaltig mineral och anrikningsrester medför normalt mindre skadliga miljö- och hälsorisker än till exempel brytning, utvinning och lagring av bl.a. arsenik- och kvicksilverrik sulfidmalm, som framförallt bryts och utvinns i Skelleftefältet, Västerbotten. Aitikgruvan i Norrbotten är Sveriges största sulfidmalmsgruva. Är det dags nu, att även förbjuda dessa gruvverksamheter?
För att kunna förverkliga våra svenska miljöambitioner kan vi inte parasitera på andra länders malm- och mineralresurser, utan använda de vi har i vår egen svenska berggrund.
RSS – inlägg
Precis!
Jag värjer mig dock mot utryck i stil med ”klimatambitioner, miljöambitioner” som med innebörden hos förmenta ”miljökämpar” fått statusen av rena ”floskler” att användas i populistiska sammanhang.
Sverige får väl i en jämförelse anses vara ett I-land med ett relativt god förmåga att hantera avigsidor i produktion av efterfrågade produkter. Då tycker jag att det räcker med ambitionen att se verkligheten i ”vitögat”, och därmed inse förhållandet; det finns inga gratis luncher.
I ett internationellt perspektiv är mineralutvinning i Sverige omgärdat av ett starkt skydd för miljön i hela produktionskedjan. Jag säger inte att vi kan prestera än mer, men vi skall också då vara införstådda med hur alternativen ofta ser ut.
Där verksamheten omöjliggörs till följd av ett allt för omfattande regelverk gör sig suspekta miljöintressen sig själva till en slags moralens väktare, där de kan peka finger åt de som inte befinner sig i den lyxiga situationen.
Slagprodukter från Rönnskär som deponeras i Chile är ett exempel på den dårskap som mellan varven fått lov att ske. Det bör bestraffas med kännbara konsekvenser för beslutsfattaren.
Där har avsaknaden av vett o sans gjort vidare ambitioner vad avser miljön till ett innehållslöst populistiskt uttryck.
I övrigt anser jag att alla politiker som missbrukar sin position för att framhävda i sin egen förträfflighet inom ämnet miljö och hållbarhet, ofta då till förfång för fattiga samhällsskick i fjärran länder, skall ställa sitt uppdrag till förfogande för en mer ärlig företrädare.
I övrigt anser jag att brytning vid Norra kärr skall visst kunna ske, under de förutsättningar som medges i Svensk lag. Jordartsmetaller som vi bevisligen funnit skäl i att bryta och förädla till gagn för teknologiska landvinningar är ett exempel på där påverkan av miljön ej kan uteslutas, och JUST därför skall verksamheten tillåtas här i ett av de länder med mest omfattande skydd för vår miljö.
Den enas avfall är den andras resurs.
Slagg innehåller ofta utvinningsbara resurser vid rätt utvinningsprocess.
Boliden sålde massorna till ett företag i Chile , för utvinning av resurser.
Kanske naivt, något vi bör förbättra men knappast förbjuda!
Vi importerar sopor som vi eldar i våra fjärrvärmeverk. Positivt för alla inblandade!
Nix, Pix !
Att transportera sopor över nationsgränser skulle förbjudas i alla led.
Det snedvrider konkurrensen vad avser energiutvinning i de värmeverk som ändock kan betraktas verka inom den ”förnybara” sektorn.
Från tid till annan beskrivs skogsråvaran som en resurs väl värd att nyttja också i energimixen här i Sverige.
Då blir följaktligen steg ett att sluta importera sopor.
Att företaget i Chile gjort gällande att utvinna resurserna i slagprodukter från rönnskärsverken ser jag som ”fake news”, eller rent skitsnack på Svenska.
Boliden ville ”bli av” med skiten, mer tydligt kan det väl knappast bli.
Rönnskärsverket vann nyligen en upphandling där de skall utvinna guld från slig-från Equador.
Gissar att de inte kommer skicka resterna tillbaka!
Vi har en unik fjärrvärme som kan dra nytta av energi från sopor.
Deponier i Italien är överfulla.
Hanteringen av industri och hushållsavfall i delar av Italien är ju ökänt för maffian och dess sätt att ”sköta om” sitt intresse i den branschen.
Absolut skall vi ”ta tillvara” energin i våra sopor, men att importera dessa, tycker jag vi kan vara utan.
Det som händer är att ”sopor” dumpas där det är billigast och det trycker ned priset på grot och rester av biomassa här i Sverige.
II förlängningen trycker det ned priset på massaveden till pappersindustrin.
Det finns ju så mycket annat här i tillvaron som regleras vad gäller transport över nationsgränser. Hur kan det komma sig att just sopor betraktas som en vara som kan transporteras över nationsgränser, med all den risk för smitta som föreligger.
”Sopmarknaden” är sjuk, och genomsyras av korruption och annat elände vi normalt inte vill vara delaktiga i.
Claes-Erik, det kan vara på sin plats att du förklarar hur du förenar ditt krav på att utvinna uran ur befintliga deponier med ditt motstånd till brytningen av REE i Norra Kärr. Varför kan man inte bryta REE i Norra Kärr och även ta hand om det uran som då kommer fram?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) flaggar för framtidsoro, för brist på dricksvatten i sydöstra Sverige.
Anledningen till mitt engagemang i Norra Kärr – projektet var och är, att det enligt min bedömning ur ett helhetsperspektiv inte är försvarbart och värt att för några års gruvverksamhet i Norra Kärr ta risken, att bl.a. försämra Vättern dricksvattenkvalitet och förstöra livsmiljöerna i de östra Vätternbranterna och områden utanför koncessionsområdet.
Norra Kärr´s hela gruvområdet ligger i Vätterns tillrinningsområde och i en förkastningszon, endast ca. 1,5 kilometer från Vätterns östra strandlinje. Vättern är enligt vad jag kunnat förstå mycket känslig för utsläpp av näringsämnen, metaller och andra miljögifter bl.a. på grund av sjöns extremt långa omsättningstid. Enligt min personliga uppfattning om gruvverksamheter är utvinning av s.k. ovanliga jordartsmetaller (REE) den mest miljöskadliga gruvverksamheten.
MVH,
”Varför kan man inte bryta REE i Norra Kärr och även ta hand om det uran som då kommer fram?” / mats
Antar riksdagen regeringens förslag till förbud mot utvinning av uran gäller förbudet både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och återvinning av utvinningsavfall.
MVH,
”ditt krav på att utvinna uran ur befintliga deponier” / mats
För att trygga råvaruförsörjningen av metaller och därigenom minska framtida miljöbelastning krävs enligt min uppfattning även ökad utvinning från sekundära källor som gruvavfall.
MVH,
Så vi kan försörja en stor del av efterfrågan genom att bearbeta deponier som inte bearbetats med modern teknik och i vissa fall inte alls tagit vara på alla metaller och mineral som idag efterfrågas.
Är det även så att dessa deponier läcker mer än obrutna malmkroppar, helt enkelt för att berget är krossat till mindre fraktioner?
Även gamla småskaliga gruvverksamhet kan åsamka naturen samt våra livsmiljöer och ekologiska system mycket allvarliga och långvariga skador.
Nasa Silvergruva – Gruva och upplag har tilldelades riskklass 1.
”Gruvverksamhet under tre olika epoker, med start år 1635 och avslut år 1889. Man bröt blyglans för att utvinna bly och silver och denna blyglans transporterades vidare ner till hyttorna vid Silbojokk och Adolfström.”
Riskklassning:
”Området bedöms tillhöra riskklass 1, dvs. utgör en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Detta främst på grund av att vattnet på platsen används som dricksvatten. Förutom detta beror klassningen på det förorenade områdets storlek, farligheten av metallerna samt de väldiga spridningsförutsättningarna.”
”Med hänvisning till försiktighetsprincipen placeras objektet i riskklass 1. Områdets skyddsvärde och känslighet bedöms vara måttlig. Höga halter av ämnen med hög farlighet har påvisats. De påvisade föroreningarnas utbredning är inte avgränsad och spridningsförutsättningarna i området är heller inte fullt kända. För att kunna utföra en fullständig riskbedömning krävs kompletterad information genom fortsatt undersökning av området.”
Ett nytt intresse för prospekterande gruvbolag är att nu inmuta och undersöka djupare gamla gruvor med omgivning och dess varphögar. Dvs. utvecklad prospekteringsteknik och högre metallpriser gör gamla gruvor åter intressanta.
Bara att vänta med gruvbrytning i Norra Kärr tills tekniken har utvecklats så pass mycket att brytningen kan ske på ett ”säkert” sätt.
När en gruvbrytning sker är totalt ointressant. Kan den inte ske idag så kan den ske om 100 år, 300 år eller om två tusen år.
Är det värt risken?
Det är i korthet det jag ”hakar upp mig på” i dessa och liknande sammanhang.
Vi gör ju uppenbart den bedömningen att det är värt risken att bryta REE någon annanstans!
För vi tillgodogör oss de produkter som förutsätter produktionen av dessa jordartsmetaller, eller hur?
Det är riktigt illaluktande det som sker, att låta ”nån annan” ta risken med det vi vet är riskfyllt för oss och vår närmaste omgivning.
I Sverige har vi det tillräckligt bra för att också kunna hantera riskmoment som dessa.
Det visar på ett högre mått av moral.
MVH. Stefan.
De sällsynta jordartsmetallerna finns också i vissa gruvbolags befintliga avfallsdammar / sandmagasin innehållande bl.a. apatitmineral. Beräkningar från Luleå tekniska universitet har visat, att LKAB från Kiruna och Malmberget skulle kunna producera 5-10 procent av världsbehovet. Apatiten i Grängesbergs järnmalm har en REO-halt på omkring 0,75 procent. Kirunas järnmalmer består av upp till en femtedel av apatit som innehåller i genomsnitt omkring 0,5 procent REO.
LKAB med en årsproduktion av råmalm i Malmberget och Kiruna på ca. 47 Mton vars avfallsrester, i stort sett ren apatitsand /apatitavfall, pumpas ut till sandmagasin. Detta innebär, att mycket stora mängder REE under lång tid framöver kan utvinnas ur apatitsandsavfall, bl.a. med en liten elenergiinsats.
Enligt LKAB finns det apatit i sandmagasinet i Kiruna, som räcker till en årsproduktion av 400 000 ton apatitkoncentrat per år i 14 år. Av detta koncentrat kan man utvinna en halv procent (0,5 %) jordartsmetalloxider (TREO) enligt LKAB. Kiirunavaara malmen har visat sig ha fallande fosforhalt mot djupet vilket torde innebära, att det som tidigare har pumpats till sandmagasin har högre fosforhalt än den malm som nu bryts. Beräkningar från Luleå Tekniska Universitet har visat, att LKAB från Malmberget och Kiruna enbart ur sandmagasinen skulle kunna producera 5 -10 procent av världsbehovet, av de så kallade ovanliga jordartsmetalloxiderna (REO). Men för att i första hand med högsta möjliga utbyte kunna utvinna betydande mängderna TREO-koncentrat (med en TREO-halt av ca. 0,3 – 0,8 procent) ur sandmagasin i Kiruna, utan utspädning med nytt avfall, bör nog ett ”temporärt” sandmagasin anläggas där med tillräcklig stor volym för, att lagra avfallet åtminstone under den tid som mineralåtervinningen pågår ur befintligt sandmagasin. LKAB bör därför snarast få i uppdrag av Regeringen att presentera en förstudie redovisande förutsättningar för (svensk) produktion av TREO-koncentrat och eventuellt konstgödsel i Kiruna och i Malmberget utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter, både ur den kontinuerliga produktionen och ur sandmagasin. Tasman Metalls Ltd. uppger för Norra Kärr ett TREO-halt av 0,592 % i sin tekniska (PFS) rapport av July 10, 2015.
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) uppger bl.a. följande i ”Recovry of REE from an apatite concentrate in the nitrophosphate process of fertilizer production”. Apatite concentrate from LKAB sidan 5/15. Notera bl.a. att halten neodym (Nd) uppges vara 885,5 ppm (gram per ton) i LKAB:s apatitkoncentrat, att jämföras med de 648 ppm som Tasman Metals Ltd. uppgivit i PFS:en för Norra Kärr.
MVH,
Med gruvbrytning i Sverige har vi kontroll på miljön i och runt gruvan. Med gruvbrytning utanför Europa har vi ingen kontroll på miljön i och runt gruvan. Enligt svenska politiker och miljönissar är det bättre att brytningen sker utanför Europa så vi slipper ta ansvar. Elbilar, elcyklar, vindkraftverk och solceller vill politiker och miljönissar ha men gruvorna ska ligga utanför Sverige. Ojnareskogen fick inte röras men cement till vindkraftverkens fundament vill politiker och miljönissar ha.
Det är precis det som jag också tycker, nästan lite typiskt svenskt dessutom, vill jag påstå.
I vår ”skyddade vrå” av världen framställs våra höga ambitioner gällande miljöpåverkan som något att visa upp i internationella sammanhang.
När det i själva verket är så att ”nånannanismen” frodas bland beslutsfattare och makthavare. Framför allt bland extremister som Mp och dess lärjungar.
Ett I-land som Sverige skall/måste ”ta hand om sin egen skit”, om ett uns av trovärdighet skall bevaras inför vår höga moral vad miljöfrågor anbelangar.
Man får känslan av att Sverige skall bli ett slags reservat, och det kan väl vara OK, men då får vi också ha med i beräkningen att vi fort kan bli utan det vi vill ha, om vi inte själva är delaktiga med de möjligheter som här gives.
Därom är det ytterst tveksamt att ”utbildning” skall hjälpa oss att behålla en hög standard och ekonomisk tillväxt i detta landet.
Det kommer att kräva ett avståndstagande till ideologin ”nånannanismen”.
Sverige ska vara ett reservat för svenska politiker och miljönissar och gå före mot avgrunden.
Väl rutet!
Claes, ska din plädering för att, vad det verkar, utvinna allt tillgängligt uran vid alla gruvprocesser uppfattas som en argumentation för att förhindra läckage av radioaktivt material, eller är det en plädering för kärnkraft?
Om det är det förstnämnda, en säkerhetsåtgärd (försiktighetsprincipen), vad ska vi då göra med det anrikade uranet?
Skulle en sådan fångst av uran göra kärnkraften billigare eller säkrare?
Om det är ett försvar för kärnkraften, betyder det att du tror på AGW och därför är beredd att förorda kärnkraft?
Som du säkert vet tror jag inte på AGW och förordar istället kolkraftverk för att säkra upp tillräcklig baskraft.
Rätt att ett land som Sverige borde prioritera fossilkraft (kol) framför kärnkraft, men några kolkraftverk är inte nödvändiga för att ”säkra upp tillräckligt med baskraft” (året-runt-el). Inte ens när dagens kärnkraftsreaktorer skrotats. Vi har nämligen, via i första hand vattenkraften, all den baskraft vi behöver (vid fri konkurrens, d s v utan dagens omotiverade klimatskatter) – som jag visat i flera tidigare inlägg utan några invändningar från din sida.
Jag noterar också att Simonsbacka avstår från att bemöta din fråga om hans inlägg är en plädering för kärnkraft. Vem kan missta sig om den saken? Låt vara att det är toriumreaktorer han rekommenderar. Att Tege Tornwall berömde inlägget bekräftar mitt intryck att somliga klimatskeptiker i högre grad är kärnkraftskramare än sakliga och hederliga kritiker av AGW-hypotesen.
Jo, vi är ense. Men jag ville känna Claes lite på pulsen om kärnkraft kontra kolkraft.
”Rätt att ett land som Sverige borde prioritera fossilkraft (kol) framför kärnkraft, men några kolkraftverk är inte nödvändiga för att ”säkra upp tillräckligt med baskraft” (året-runt-el).” / Åke Sundström
Har medverkat som platsansvarig teknisk delprojekthandläggare för bl.a. reaktorerna i ABB Carbon´s PFBC – anläggning (2x200MW) för miljövänlig kolförbränning i Värtan, Stockholm, åtminstone viss kunskap om kolkraftverk.
PFBC-tekniken (trycksatt fluidiserande bubblande bädd) där kolpasta / kolpulver eldas i en trycksatt fluidiserad bädd, de heta rökgaserna renas och expanderar i gasturbiner. Värtaverkets PFBC – anläggning producerar ca. 140 MWe och 224 MWv.
Trycksatt fluidiserande bädd förbränning (PFBC) är en avancerad teknik för kraftproduktion. Den bygger på kombicykel teknik och genererar kraft från kol eller andra fastbränslen på ett rent och effektivt sätt. I en fluidiserande trycksatt bäddreaktor förbränns kol (eller andra fast bränslen) med trycksatt luft i en kalciumoxidbaserad bädd, som t ex kalksten eller dolomit, vid ett tryck på 12 – 16 bar. Förbränningsluften trycksätts med luft från gasturbinens kompressor. De trycksatta förbränningsgaserna från förbränningskammaren renas på partiklar och expanderar i gasturbinen varvid kraft genereras. Ångan genereras i tubsatsen vilken är placerad direkt i den fluidiserade bädden och leds därefter till en ångturbin. De heta rökgaserna från gasturbinen utnyttjas i ekonomiser innan de leds in i stoftfilter till skorstenen.
Emission – Typiskt emissioner från dagens PFBC-anläggningar (2010):
– NOx 10 – 90 mg/MJ bränsle
– SO2 90 – 95 % avskiljning i bädden
– CO 10 mg/MJ bränsle
– Partiklar 5 – 10 mg/MJ bränsle
Utnyttjandegrad/kapacitetsfaktor exempel:
– Vattenkraft normalår ca. 42 %
– Kärnkraftverk 60-95%. Sverige normalt ca. 80%
– Kolkraftverk som baskraft 70-90%
– Gaskombikraftverk (CCGT) – elektrisk 52-60%
– Geotermisk elproduktion global genomsnitt år 2005, 73%.
Har även på ”Second Opinion” med Lennart Söder KTH diskuterat el relaterade frågor, där jag bl.a. konstaterat följande ang. kolkraft:
”Det kan inte heller uteslutas att det åtminstone i södra landsdelen behöver investeras i ytterligare snabbreglerbar kol- och/eller gaskraft.”
https://second-opinion.se/lennart-s%C3%B6ders-argumentation-h%C3%A5ller-inte/
MVH
Inte ett enda bemötande i sak från Simonsbacka och en total tystnad inför min längre kommentar. Hur genant är inte det, Mats? Att även vår skeptikerkollega Tege Tornvall tiger om sina dubbla lojaliteter förvånar mindre, eftersom Stockholmsinitiativet heller aldrig gått i svaromål om sitt uppenbara reaktorkramande.
Claes har ju en lång kommentar precis ovan, där han redovisar, även med en länk, att han i första hand förordar kärnkraft, i andra hand kolkraft, men inte på något vis vindkraft.
Det är min tolkning.
Men debattetiken! Att skriva långa inlägg utan att bemöta sina kritiker! Du fick inte heller själv några svar. Och logiken! Hur kan förmenta klimatskeptiker (både Claes och Tege) argumentera för uranproduktion i Sverige?? Då är man antingen osannolikt blind eller också ohederlig. Båda borde rimligen veta vad du själv utan problem insett: att ett nej till AGW (klimatnojan) innebär slutet för den svenska kärnkraftsparentesen, via en avveckling av koldioxidskatten (och en återgång till en konkurrensneutral energibeskattning, t ex i form av energimoms, lika för alla. Att Simonsbacka säger nej till vindkraft, men ja till kärnkraft är lika anmärkningsvärt, eftersom båda dessa alternativ slås ut på en fri marknad, utan straffskatter på koldioxid. Inläggsförfattaren vet mycket om faktiska produktionsförhållanden och dess miljöeffekter, men har tyvärr noll koll på den helhetsbild han uttalar sig om. Den länk du nämner (som förmildrande omständighet?) är i själva verket motsatsen, när det talas om ”snabbreglerbar kol- och gaskraft”. Bara gasturbiner kan kallas lätt reglerbara, det gör inte övrig gaskraft (om än förstås mer flexibel än kärnreaktorer).
Har aldrig tillhört och kommer aldrig att tillhöra någon sektliknande intresseorganisation eller inriktning.
Går aldrig ut och debatterar någonting som är baserad på tyckanden utan försöker alltid, att basera mitt enskilda engagemang och mina redovisningar, så långt som möjligt, på vad jag bedömer som faktabaserade uppgifter samt mina egna tekniska kunskaper i ämnet.
Bilägger nedanstående som exempel på detta.
Den elektriska baskraftsförsörjningen är kärnfrågan i utvecklingen av det svenska samhället bör nu stå högt upp i diskussionsprioriteringen, men det vågar man knappast diskutera i Sverige. Utdrag ur debattartikeln från år 2014. ”Energiteknisk okunskapen och myter”..:
Hur många liv sparar kärnkrafts baserad energiproduktion?
Att använda kärnkraft i stället för fossila energikällor, såsom bl.a. kol, har förhindrat cirka 1,8 miljoner luftförorenings relaterande dödsfall globalt och kan spara miljontals fler liv de kommande decennierna, avslutar en studie av Climate Impacts
Group´s (CIG:s) NASA Goddard Institute for Space Studies and Columbia University Earth Institute. Studien är publicerad i Environmental Science & Technology.
Skulle man dessutom byta ut alla prognostiserade kärnkraftsverk fram till 2050 med naturgas skulle detta orsaka ytterligare 420.000 dödsfall. Skulle dessa prognostiserade kärnkraftsverk ersättas av kol, som producerar betydligt mer föroreningar än gas, skulle det innebära cirka 7 miljoner extra dödsfall.
Forskarna har också uppskattat hur många dödsfall som skulle ha orsakats om fossila bränslen användes i stället för kärnkraft från 1971 till 2009. De uppskattade på
samma vis att användning av
kärnkraft under den tiden orsakat 5.000 dödsfall, såsom dödsfall i cancer från strålnings nedfall och arbetsplatsolyckor.
Statistik över trafikolyckor (olycksstatistik) och luftföroreningar i Sverige:
Antal döda: 250–350 per år.
Svårt skadade: 3 000 per år.
Lindrigt skadade: 20 000 per år.
Av Leo Stockfelt´s avhandling om luftföroreningar i Sverige framgår bl.a följande:
– De beräkningar som har gjorts visar att ungefär 5.000 personer dör i Sverige varje år som en följd av föroreningar i luften.
Leo Stockfelt, är AT-läkare och doktorand i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin.
Översatta utdrag ur IAEA:s publikation ”Safety of Nuclear Power Reactors” (Updated October 2013) och UNSCEAR:s rapport om Fukushima ”Inga mätbara hälsoeffekter av strålning bland allmänheten” (2014).
Det har förekommit tre stora reaktorolyckor i historien om civil kärnkraft – Three Mile Island,
Tjernobyl och Fukushima. Dessa är de enda stora olyckor som har inträffat under över 14.500 kumulativa reaktor-års kommersiell kärnkraftsverksamhet i 33 länder.
De tre stora olyckorna i den civila kärnkraftens 50 – åriga historia är :
Three Mile Island (USA 1979) , där reaktorn skadades svårt men strålning ingick och det fanns inga
negativa hälso- eller miljökonsekvenser.
Tjernobyl ( Ukraina 1986) där förstörelsen av reaktorn med ånga explosion och brand dödade 31
personer och hade betydande hälso- och miljökonsekvenser . Dödssiffran har sedan ökat med cirka 5.
Fukushima ( Japan 2011) där tre gamla reaktorer (tillsammans med en fjärde) skadades genom otillräckliga kylningen, på grund av en enorm tsunami.
Av alla olyckor och incidenter, ledde bara stråldoserna i Tjernobyl och Fukushima till att allmänheten exponerades för större stråldoser än för naturliga källor. Fukushima-olyckan resulterade i viss strålningsexponering vid anläggningen , men inte till sådana nivåer, att den hotar människors hälsa, till skillnad från Tjernobyl . Övriga händelser (olyckor) har helt begränsats till anläggningarna.
Bortsett från Tjernobyl, har inga arbetstagare eller allmänheten någonsin dött till följd av
exponering för strålning på grund av en kommersiell kärnreaktor incident. De flesta av de allvarliga
radiologiska skador och dödsfall som inträffar varje år (2-4 dödsfall och många fler exponeringar)
är resultatet av stora okontrollerade strålningskällor, till exempel övergivna medicinska och/eller
industriella utrustningar. (Det har också funnits ett antal olyckor i experimentreaktorer och i en
militär plutonium producerande anläggning i Windscale,
Storbritannien, 1957, men ingen av dessa har resulterat i förlust av liv utanför själva anläggningen, eller långvarig miljöförorening.)
Referens: FN organet Internationella atomenergiorganet (IAEA) inrättades år 1957.
FN rapport om Fukushima: Inga mätbara hälsoeffekter av strålning bland allmänheten.
Rapportens viktigaste slutsatser – Baserat på de stråldoser som olyckan givit upphov till drar man i
rapporten följande slutsatser:
● Det är inte troligt att man hos allmänheten kommer kunna se en ökning av antalet framtida
cancerfall eller ärftliga sjukdomar.
● Det är möjligt att antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn kommer att öka men även detta kan bli svårt att påvisa
● Utvecklingen av sköldkörtelcancer kommer att följas upp för att senare kunna göra en bättre bedömning. Sköldkörtelcancer är en ovanlig sjukdom hos små barn, och den normala risken är mycket låg.
http://www.analys.se/lankar/Fakta/Faktablad_52.pdf
Referens: FN:s vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR (2013), Levels and effects of
radiation exposure due to the nuclear accident after the 2011 great east-Japan earthquake and
tsunami.
http://www.unscear.org/unscear/en/fukushima.html
MVH,
Börjar om från botten igen!
Claes,
Menar du att du fäster tilltro till NASA Goddard? Det är ju en av de värsta kolportörerna av AGW.
När det gäller strålskador har jag personligen träffat människor från Baltikum som uppvisar strålskador från Tjernobyl och som hävdar att det är ganska vanligt där.
Så jag vill påstå att mörkertalet i strålskador från KK är större än vad du redovisar som kända skador.
Mats, vet att NASA Goddards objektivitet ifrågasätt , men har inte i detta fall, av internationella organ, kunnat belägga att deras uppgifter är felaktiga.
Sannolikt kan, som alltid, mörkertalet vara större än vad som redovisas, men det är ingenting som jag kan hävda i detta fall.
MVH,
De siffror NASA presenterar är ju projektioner och uppskattningar om framtiden.
Du vet mycket väl att de innehåller en del luft, om uttrycket tillåts. Detta för att förstärka den argumentation man för
Det är ungefär det omvända förhållandet mot mörkertal.
Fortfarande inga relevanta argument, bara hänvisningar till ovederhäftiga partsinlagor, precis som Mats redan konstaterat. Med konkurrensneutrala energiskatter (utan klimatnojan) behöver vi varken kol- eller kärnkraft, än mindre några vindsnurror. Däremot mer bioenergi. Hur farligt kan det vara?
Åke Sandström, ingenting emot att diskutera ”biovärmeverk” då jag bl.a. svarat för konstruktion av el- och styrsystem samt handlade driftsättningen av ÖFAB:s Lungnviksverk á 10 MW i Östersund.
Deltog bl.a även i Skellefteå Krafts projektorganasation för Hedensbyverket, á 10 MW, i Skellefteå.
Mitt och min kollegas företag köptes upp av den finska industrikoncern Ahlström Oy, då även en av de ledande panntillverkarna för bioenergi i världen.
Företagets pannkoncept ingår nu i ett av dotterbolagen i den kanadensiska koncernen Bombardier.
..men svaren uteblir, för tredje gången. Förvånande och sorgligt.
Åke Sundström, vilka elkrafts producerande anläggningar erfordras för att säkerställa och garantera leveranssäkerheten för effekt i det svenska elsystemet då/om de tre äldsta svenska kärnkraftverken Oskarshamn 1 (1972), Ringhals 1 (1976) och Ringhals 2 (1975) med en sammanlagd installerad effekt av 2 200 MW och ett effektleveransvärde om 1 650 MW, motsvarande 75 % av installerad effekt, tas ur drift med beaktande av följande verkligheter?
Enligt bedömningar finns det ca. 30 TWh outbyggd förnybar vattenkraft i Sverige. Politiska förutsättningar för utbyggnad utöver 0-5 TWh saknas nu då stora delar av den ekonomiska utbyggnadspotentialen ligger i älvar, som är skyddade mot utbyggnad enligt lag. Dessutom kan stamnätet i ett snitt söder om Sundsvall endast föra max 7 300 MW söderut, vilket nu motsvarar ca 50 % av den installerade effekten norr om detta snitt.
MVH
Jag har pläderat och pläderar fortfarande för torium, som bränsle i framtidens kärnkraftverk!
Utdrag ur min artikel som var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007.
”Kärnkraft, som baskraft, är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet med miljön och världens elförsörjning. Efterfrågan på eleffekt och elenergi kommer att öka enormt om levnadsvillkoren för befolkningen i utvecklingsländerna och i den s.k. tredje världen skall kunna förbättras. En fjärdedel av jordens befolkning saknar elektricitet och kostnaderna för att ändra på detta måste till största del betalas av de industrialiserade länderna bl.a. i syfte att minimera kolanvändning.”
Har alltid under min yrkesverksamma tid ställt mycket höga miljökrav. Dvs. jag har ansett och anser fortfarande att man så långt som möjligt i koncentrerad form skall isolera radio- och kemiskt toxiskt skadliga ämnen så, att inte dessa mycket giftiga ämnen ingår som en del i det övriga avfallet t.ex. till sandmagasin. Dessa mycket giftiga ämnen, som är i fast form, ska även kunna långtidsförvaras på ett säkert sätt.
MVH
Rubriken på min artikel från 2007 var, ”Torium är framtidens energikälla”
MVH,
Om vi ska använda torium, vad ska vi då göra med det insamlade uranet?
Avfallet deponeras t.ex. djupt ner i berg vars barriärer och avfall tillsammans bildar ett säkert förvarsystem,
Boliden har fått godkänt av Mark- och miljödomstolen att anlägga ett djupförvar för att kunna deponera avfallet i berggrunden, 300 meter djupt,
inom Rönnskärsverkets industriområde.
MVH,
Det låter som en väldigt kostsam process. Är det meningen att skattebetalarna ska stå för det? Eller är gruvbolagen som får extra pålagor på sin verksamhet?
Det vill säga att vi betalar antingen som skattebetalare eller som konsumenter.
Det kostar naturligtvis att bl.a. utvinna bas- och ädelmetallerna utvunna ur Skelleftefältets rika arsenik – och kvicksilverhaltiga berggrund, som fällts ut i smältverksprocesserna på Rönnskär.
Boliden som har flera gruvor i området har noggrant undersökt dess lämplighet för slutförvaringen av det kvicksilverhaltiga avfallet och slutligt kommit fram till, att en kustlokalisering är bäst eftersom utströmningen sker i mer direkt anslutning till ytvattenrecipienten som generellt har en större tålighet än de små ytvattenrecipienter som gäller vid inlandslokalisering.
Menar du, mats, att Boliden AB, som står för kostnaderna för slutförvaringen, skall som förr i tiden gjuta in det skadliga avfallet i betong, som så småningom vittrar sönder, och dumpa detta avfall i Skelleftebukten som liksom Burebukten redan har de mest förorenade bottensedimenten i Bottenviken?
MVH,
Giftet kan döda hela mänskligheten
”Gifterna kan döda hela jordens befolkning flera gånger om. Ett gram räcker för att döda en människa. Arsenik, kvicksilver och bly ska slutförvaras i Skelleftehamn i evig tid med början 2020.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/giftet-kan-doda-hela-manskligheten
MVH
Jo, jag känner väl till föroreningen vid Rönnskärsverken, eftersom en släkting till mig var en av de första att slå larm, för kanske 60-70 år sedan.
Sant att Boliden tar kostnaden i första vändan. Men de vore väl dåliga affärsmän om de inte skickar den notan vidare med fakturan för det de faktisk säljer med vinst. Vilket gör att i slutänden hamnar kostnaden hos de konsumenter som köper de produkter där Bolidens metaller ingår.
Mats, instämmer naturligtvis med att kostnaderna förr eller senare hamnar ”hos de konsumenter som köper de produkter där Bolidens metaller ingår.”
MVH,
Vad skulle vara fel att återanvända det uran vi har som skärp idag och få ner halveringstiden och sedan återanvända det igen för att få ner halveringstiden ytterligare?
Att gräva ner uranet idag är bara hysterisk. Det gör det inte säkrare än att förvara det på marken. Det är mer ett nyttigt hyckleri att att lura allmänheten.
Tekniken utvecklas och hux flux står vi där en dag och säger att nu skulle vi behöva det där uranet.
Oavsett vad Åke Sundström anser om kärnkraft, så kan det en dag bli lönsamt, eller kanske rent av nödvändigt. Dessutom, den säkraste och minst miljöförstörande energiproduktionen vi har idag.
Här lite intressant forskning; http://miljonytta.se/arbetsplatser/blykylda-sma-reaktorer-atervinner-bransle/
Stora problem återstår dock att finna en lösning på, bl.a. att flytande bly är starkt korrosivt.
Var lite mer varsam med orden, Göran. Jag har uttalat mig om SVENSK kärnkraft, ingenting annat. Atomenergi är ett flagrant felval med katastrofala ekonomiska konsekvenser i länder som likt Sverige har gott om vattenkraft och enorma skogstillgångar och därmed bioenergi i överflöd. Däremot har jag ingenting emot att kärnkraftsavfallet upparbetas, om det går att sälja med fullgod lönsamhet. En sak är säker, det finns inga svenska köpare, varken nu eller under överblickbar framtid. Och att kalla kärnkraft för vår ”minst miljöförstörande energiproduktion” är nonsens. Ett modernt kolkraftverk med fullgod rening är givetvis ett långt bättre alternativ, i varje fall i ögonen på alla som vet att klimathotet är falskt, t ex flertalet kommentatorer på denna blogg. Är du kanske ett undantag?
Din tystnad verkar innebära att du inte förstått vad det innebär att underkänna klimatmånglarnas hotbilder. Precis som Stockholmsinitativet och andra falska (primärt kärnkraftspositiva) klimatskeptiker.
Så fort någon inte hänger på datorn vartenda sekund kommer du alltid med något i stil med ”din tystnad” och sedan kör du någon konspirationsteori på det.
Jag har för mig att du brukar skriva att kärnkraften har subventioner. Därav oavsett vad du anser om kärnkraft.
Det finns flera teorier om vilket energislag som är minst miljöförstörande. Jag har hört väl så övertygande argument om att kärnkraft är det. Sedan får man kanske titta på land för land och se vad som kan vara bäst där.
Att ta i dag uttjänt uran och använda det igen borde vara mer miljövänligt än att använda kol oavsett hur pass bra rening ett kolkraftverk har. Vi slipper bryta kol. Om det är lönsamt eller inte vet jag inte. Hur som helst förespråkar jag det alternativ som är lönsamt eftersom det skapar kapital för framtida lösningar.
Nej, Göran, det handlar om logik, konsekvens och fakta, inte om några konspirationer. Hade inte väntat mig sådana insinuationer i detta forum, även om du tidigare avstått från att fullfölja påbörjade samtal: fly fältet, i min tolkning.
En klimatkritiker kan inte älska kärnkraft och givetvis inte heller vindkraft, eller ens bergvärme. Utan i stället välkomna de oskadliga fossila alternativen och med samma självklarhet kräva att CO2-skatten skrotas och ersättas av en energiskatt, lika för alla (utom solenergi, biobränslen och liknande bevisligen miljövänliga energislag). Hur konsekvent är det att avvisa Al Gores och IPCCs hotbilder och samtidigt acceptera de straffskatter som bygger på detta hot?
Du medger att kärnkraften är subventionerad, utmärkt, men inser tydligen inte (trots alla de diskussioner som förts på Frihetsportalen) att detta alternativ slås ut om detta stöd uteblir och energisektorn omvandlas till en fungerande och produktiv del av marknadsekonomin, i stället för en förlustmaskin med många hundratals miljarder kastade i sjön.
Inte heller din avslutande propå om stöd till återvinning av det utbrända kärnbränslet klarar logik-testet (även om det låter bestickande) eftersom inga svenska köpare kommer att finnas och därför att upparbetningen är så kostsam, att lönsamheten uteblir.
I likhet med Stefan reagerar jag mot att författaren utgår från ”regeringens klimatambitioner samt arbeten med utvecklingen av grön teknik, omställningen och uppbyggnaden av hållbara förnybara energisystem”.
Detta är ju en rent politisk doktrin, inte något sakargument. Simonsbacka gör samma fel som t ex Konjunkturinstitutet: han utgår från det som skall bevisas. Hans slutsats är politisk och har ingenting med vetenskaplighet att göra. Således ingalunda ”väl rutet”, som Tege skrivet, utan tvärtom, en partsinlaga till stöd för en dåraktig klimatpolitik – som Tege i vanliga fall säger sig bekriga.
Lite konstigt också att argumentera för ett utnyttjande av våra urantillgångar, medan författaren själv föredrar toriumreaktorer och därför borde underkänna valet av uran som reaktorbränsle.
För det tredje och mest avgörande: varken i Ranstad eller annorstädes finns det några urantillgångar som är kommersiellt gångbara – en utvinning kräver med andra ord statliga subventioner. Kan verkligen Simonsbacka vara ovetande om den saken eller gör han sig återigen till tolk för ett särintresse och för en rent politisk doktrin?
”I likhet med Stefan reagerar jag mot att författaren utgår från ”regeringens klimatambitioner samt arbeten med utvecklingen av grön teknik, omställningen och uppbyggnaden av hållbara förnybara energisystem”” / Åke Sundström
Har aldrig utgått ifrån regeringens klimatambitioner!
Regeringen saknar dessutom helt kunskap om bl.a. el-och energisystem!
Bilägger nedan utdrag ur min debattartikel.
”ÄR KLIMATDEBATTEN – Vetenskap eller politisk propaganda?”
Den svenska klimatdebatten och regeringens miljömålsberedning styrs av Romklubbens ordförande Anders Wiljkman bl.a. med stöd av agitatorn, agronomen Johan Rockström.
Medierna vilseleder läsarna genom att kalla agronom / Fil. dr. Johan Rockström, professor i naturresurshushållning och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, för ledande klimatforskare trots, att han strängt taget inte varit och är verksam inom forskningsfältet klimatvetenskap. Agronom / Fil. dr. Rockströms ämne är enligt webbsidan ” Environmental Science with emphasis on water resources and global Sustainability”, dvs. miljövetenskap med inriktning på vattenresurser och global hållbarhet. Det kan anses att J Rockström är en sann agitator för Romklubben vars lösning på bl.a. klimatproblemet är en överstatlig styrning, dvs. en ny världsordning. För att få med sig mänskligheten anser Romklubben och andra maktgrupper att det behövs skrämsel och överdriven propaganda.
”Bl.a. säger Stephen Schneider, professor i klimatologi vid Stanford University och ledande författare av många IPCC-rapporter: att vi måste få bredare stöd, för att fånga allmänhetens fantasi… Så vi behöver erbjuda skrämmande scenarier, göra förenklade, dramatiska uttalanden och nämna några få tvivel … Var och en av oss måste bestämma vad som är rätt balans mellan att vara effektiv och att vara ärlig.” Citatet, översatt till svenska, är ett utdrag ur ett längre citat som kan läsas på ClimateSight – The Schneider Quote – http://climatesight.org/2009/04/12/the-schneider-quote/
FN:s klimatpanel styrs ytterst av politiska representanter och om det inte finns ett element av fruktan vill nog ingen politiker mer befatta sig med frågan.
Läs även: STUDY: CO2 NOT CAUSING CLIMATE CHANGE Published on January 12, 2016
http://principia-scientific.org/study-co2-not-causing-climate-change/
Romklubben, kan sägas vara en global tankesmedja, som grundades år 1968 på David Rockefellers egendom i Italien, är en enormt mäktig klubb som Anders Wijkman är ordförande för. Anders Wijkman är nu också ordförande för regeringens miljömålsberedning, som bl.a. vill föreslå att regeringen beslutar om en klimatlag med ett ambitiöst mål, med en minskning av växthusgaser med 85 procent och en tidigareläggning till år 2045 från år 2050.
About the CLUB OF ROME – http://www.clubofrome.org/
Har även två ggr anmält SVT till granskningsnämnden för vilseledande nyhetsförmedling. Utan åtgärd!
MVH,
Mycket bra översikt!
Har du någon gång sökt samarbete med Sture Åström och Klimatsans, eller Niklas Mörner och svenska Clexit?
Vi måste ju på något sätt samordna oss om vi ska bli trovärdiga och få stopp på klimatvansinnet.
”Har du någon gång sökt samarbete med Sture Åström och Klimatsans, eller Niklas Mörner och svenska Clexit?” / mats
NEJ!
Visst behövs bättre samordning och samarbete!
MVH,
Det lät som ett hårt nej, är det rätt uppfattat?
Det var inte alls meningen, att det skulle uppfattas som ett hårt nej!
MVH,
Gott att höra!
”För det tredje och mest avgörande: varken i Ranstad eller annorstädes finns det några urantillgångar som är kommersiellt gångbara – en utvinning kräver med andra ord statliga subventioner” / Åke Sundström
Syftet med den publicerade artikeln är att påvisa hälso- och miljöeffekterna om inte uranet enligt regeringens ”uranförbud” tas bort eller isoleras från riskavfallet. Dvs. inte att ta bort uranet för bränsleutvinning till kärnkraftverk.
Kan absolut inte tycka att ett populistiskt lagförslag som förbjuder en verksamhetsutövare från möjligheten till att minska riskavfallet genom att så långt som möjligt ta bort uranet ur den malm som bryts för, att utvinning de energi- och batterimineraler som krävs för den gröna tekniken, alls är bra. Då förbudet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och återvinning av utvinningsavfall. Denna lagändring är, enligt mig, absolut inte värt att applådera av någon miljömedveten.
Att inte ens göra en grundlig konsekvensanalys inkl. riskhantering och riskvärdering innan man föreslår en ny lagstiftning som nu skall antas, bevisar tydligt på hur populistiskt och oseriös regeringen varit och är, kanske pga. av stundande valtider?
Hur många nu kända mineralfyndigheter i Sverige har lägre medelhalt av uran än den i Norra Kärr, vars låga medelhalt är jämförbar med Talvivaara´s ”polymetalliska urangruva”, som nu trots låg uranpris enligt den nya ägaren Terrafame Ltd också ska bli en av Europas största uranproducent? Kanske kan det även vara så att Terrafame är miljömedveten och vill utvinna den låghaltiga uranet, så att den inte hamnar i avfallet och därigenom minimera den radio- och kemiskt toxiska spridningsrisken till den vattenrika omgivningen? Finns det överhuvudtaget några malmfyndigheter i Sverige med lägre uranhalt än i Norra Kärr?
Vill lagstiftaren verkligen skapa tydliga förutsättningar och regler för en långsiktig hållbar gruvverksamhet i Sverige, samt minimera verksamheternas hälso- och miljöeffekter, skulle det enligt mig lagstiftas om att verksamhetsutövarna, så långt som möjligt, har ansvaret för ta ta bort / isolera radio- och kemiskt toxiska (giftiga) ämnen i sin(a) gruvverksamhet(er), även då uranhalten är lägre än den så kallade undantagsgränsen som enligt den svenska strålskyddsförordningen för enbart uran går vid halter över 80 ppm (gram/ton).
MVH
Först nu får vi veta att inlägget primärt handlade om Norra Kärr. ”Syftet med den publicerade artikeln är att påvisa hälso- och miljöeffekterna (i sagda projekt) om inte uranet enligt regeringens ”uranförbud” tas bort eller isoleras från riskavfallet. ”
Så mycket bättre om detta framgått från början, för om just denna miljödetalj kan vi vara eniga – förutsatt att din utredning på denna punkt är korrekt. Och kunniga klimatskeptiker vet ju att ett nej till Al Gore, IPCC och straffskatter på koldioxid leder till den svenska kärnkraftens snara död, så något uranförbud kommer därför inte att behövas. Hela sektorn slås ut.
Det som Stefan och jag reagerade på var den olyckliga formuleringen att ett nej till din propå gick ”stick i stäv med riksdagens KLIMAT-ambitioner samt uppbyggnaden av hållbara energisystem, miljövänliga fordon mm.” Men vänsterblockets och centerns krav på förbud mot uranutvinning (även ur avfallet i Norra Kärr och annorstädes) är ingen klimatfråga, det är ett ohederligt manövrerande från deras sida, eftersom de i praktiken gillar och subventionerar uranbaserad produktion. Dessutom är termer som ”hållbarhet”, ”miljövänliga fordon” och ”grön teknik” ingenting annat än politiska floskler, språklig manipulation för att intala väljarna om att man har godhjärtade avsikter – när resultatet i själva verket är det rakt motsatta: nya miljarder, hundratals, bortkastade till absolut ingen miljönytta. Denna vilseledande vokabulär bör seriösa klimatskeptiker undvika.
”Först nu får vi veta att inlägget primärt handlade om Norra Kärr.” / Åke Sundström
Av artikeln framgår klart och tydligt vad inlägget handlar om!!
”Syftet med den publicerade artikeln är att påvisa hälso- och miljöeffekterna (i sagda projekt) om inte uranet enligt regeringens ”uranförbud” tas bort eller isoleras från riskavfallet. ” / Åke Sundström
Oetiskt att förvanska texten i citatet genom att införa ”(i sagda projekt)” som inte framgår av mitt inlägg enligt ovan.
”Syftet med den publicerade artikeln är att påvisa hälso- och miljöeffekterna om inte uranet enligt regeringens ”uranförbud” tas bort eller isoleras från riskavfallet. Dvs. inte att ta bort uranet för bränsleutvinning till kärnkraftverk.”
Refererar i texten bl.a. till uranhalterna i Norra Kärr´s mineralisering och Talvivaara gruvan för att som exempel påtala spridningsrisken för radio- och kemiskt toxiska ämnen, om den låghaltiga uranat inte tas bort eller isoleras från riskavfallet.
MVH,
OK, det går att misstolka den inskjutna parentesen på det sätt du gör, men för mig var den bara ett förtydligande om att den meningen syftade enbart på Norra Kärr, ditt primära ärende – men visst, du nämner senare att problemet uppkommer även i andra sammanhang.
Men vi är som sagt ense om att uranbrytning inte bör förbjudas – det räcker att sluta att subventionera den, via den extremt höga (och helt omotiverade) koldioxidskatten. Eller ser du inte det sambandet?
Du svarar inte på min fråga om varför du citerar en rent politisk terminologi som stöd för du åsikt om Norra Kärr. Och att du dessutom åberopar ”regeringens KLIMAT-ambitioner” när ju Norra Kärr m fl handlar om konkreta MILJÖ-bedömningar på lokal nivå, utan någon som helst koppling till klimatnojan.
En obunden analytiker bör undvika klimathotarnas Orwellspråk. Du kommenterar inte detta, men återkom gärna och berätta om du tycker att det är korrekt, att i en sakanalys med vetenskapliga anspråk blanda in tomma, värdeladdade floskler? För du inser väl att nyord som ”hållbarhet” och ”grön teknik” används enbart i syftet att lura okunniga väljare?
”Men vi är som sagt ense om att uranbrytning inte bör förbjudas – det räcker att sluta att subventionera den,” / Åke Sundström
Vi är inte ense beträffande lagförslaget om uranförbud, vilket klart torde framgå av debattartikeln, med mina förtydligande kommentarer. Min skrivelse har inte heller någon anknytning till subventioner.
Utdrag ur min skrift – ”Grundläggande begrepp med kommentarer.”
Begreppet hållbar utveckling (på engelska: sustainable development) introducerades 1981 av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester Brown. Det fick sin internationella spridning 1987 då det lanserades av världskommissionen för miljö och utveckling (World Commission on Environment and Development; även kallad Brundtlandkommissionen) i dess rapport ”Vår gemensamma framtid”. Kommissionen leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland. I rapporten hävdade kommissionen att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön ödeläggs och naturresurserna överexploateras. Utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor.
Hållbar utveckling: Brundtland kommissionen gjorde följande definition:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet. Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra: ekologisk hållbarhet, socialhållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
I ”förnybarhetsdirektivet” 2009/28/EG (direktivet om förnybar energi) definieras energi som ”energi från förnybara, icke-fossila, vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärmare), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas”.
I ”förnybarhetsdirektivet” från 2009 (Direktiv 2009/28/EG) vill man öka användningen av förnybar energi och använder inte ordet ”bioenergi” utan ”biomassa”. Denna definieras på följande sätt: ”Biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk – liksom den nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.”
Miljöbalken (MB) är en bred och omfattande miljölag som syftar till att främja en hållbar utveckling, det vill säga en utveckling där såväl nuvarande som kommande generationer kan leva i en god och hälsosam miljö. Miljöbalkens regelverk påverkar tillkomsten av nya produktionsanläggningar och nätanläggningar eftersom sådana måste prövas enligt miljöbalken och i samband med att myndigheterna ger tillstånd för olika verksamheter så ställer de samtidigt miljökrav (villkor) på verksamheten som måste uppfyllas för att verksamheten ska få bedrivas.
MVH,
”det räcker att sluta att subventionera den”. Dvs. uranet
Inga subventioner utgår för brytning av uran då ingen sådan gruvverksamhet pågår nu i Sverige.
Åke, vilka subventioner åtnjuter kärnkraftsverksamheter idag?
MVH
VA? Vill du förbjuda uranutvinning?? I Norra Kärr-ärendet har du ju argumenterat för att av miljöskäl återvinna uran ur avfallet och kritiserat vänstern och centerns för tanken på ett förbud. Förvirringen ökar vad du menar.
Och inga svar om Orwellspråket, tvärtom än fler exempel på detsamma (Brundtland m fl) vars politiska bockfötter du själv tycks ha svalt med hull och hår. Sorgligt – och ovetenskapligt.
Med beaktande av hälso- och miljöeffekterna pläderar jag för att uranmineraliseringalltid tas bort och isoleras från riskavfall, vilket inte alls harmoniserar med regeringens lagförslag till uranutvinningsförbud, även som biprodukt.
Jag pläderar inte för att uranet ska tas bort för utvinning av kärnbränsle till kärnkraftverk.
MVH,
Ett rakt ja eller nej är tydligen för mycket begärt?
Missade du det andra stycket, där fanns svaret. En enorm (och helt omotiverad) skattefördel för icke-fossil energiproduktion är liktydigt med en subvention. Kunniga klimatskeptiker noterar det självklara, att en ofarligt gas som CO2 inte bör straffbeskattas. Som Mats och även Göran insett. Men inte du??
Jag förvånas storligen, men du är inte ensam med din felsyn. Sanningar som denna förtigs regelmässigt av de maktlojala forskare som staten väljer att konsultera.
Åke, artikeln behandlar nu t.ex. inte alls utsläpp av växthusgaser, icke-fossil kraftproduktion eller ev. beskattningar.
Är beredd att bl.a. ingående diskutera alla relevanta miljö-, produktions-, eldistributions- och och andra tekniska aspekter efter det att du, Åke, ingående redovisat ditt relevanta svar på min kommentar av 2018-05-13 kl. 16:37
MVH,
Det jag redan gjort, det räcker bra om gör detsamma
Socialism, toppstyrning, kommandoekonomi och förstörande av marknadsmekanismer samt avskaffande av äganderätten, även om det sker med den goda förespeglingen av ”hållbar utveckling”, är nog det minst hållbara man kan tänka sig.
Rent bedrägeri i mina ögon.
”avskaffande av äganderätten,” / mats
EU:s strategi leder till betydande inskränkningar i Sveriges självbestämmande, även över vår energiförsörjning.
EU:s fortsatta integrationsstrategi kommer med stor sannolikhet att leda till inskränkningar på Sveriges självbestämmande bl.a. över sina egna el- och malm-/mineralresurser och därigenom även öka behovet av att konfiskera privata fastighetsägares marker.
Avtalet mellan Sverige och EU, vid inträdet, stadgar att EU har rätt att kräva viss tillhandahållande av Sverige, för EU:s försörjning.
Sverige förhandlade inte inför EU-inträdet till sig några undantag, särkrav eller övergångsregler, som inskränker på den makt EU – kommissionen erhållit genom Kol- och Stålunionen samt Romfördraget. Men EU- kommissionen kan inte utöva sin makt snabbare än medlemsstaternas regeringar tillåter och därför är det viktigt, att i Sverige debattera om den svenska staten skulle tillåta, att en övernationell instans skulle få inkräkta på Sveriges nuvarande självbestämmanderätt.
MVH,
Jag tänkte inte på EU:s krav på nationen Sverige, utanpå alla hemkokta lagar och regler som inskränker på äganderätten, i den heliga uthållighetens namn.
Claes-Erik.
Utav dessa 1,8 miljoner dödsfall där orsaken fastställs vara luftföroreningar till följd av förbränning av kol/olja/gas, som i så fall skulle besparats mänskligheten i och med att kärnkraften har nyttjats;
Hur många av dessa kan vi relatera till användandet av kol i ”lokala eldstäder”, ofta utan ens en tillförlitlig evakuering av rökgaser från utrymmet där eldstaden finns?
Eller är det statistiska underlaget begränsat till jämförelsen enbart industriell kraftproduktion.
(läs kärnkraftverk vs kolkraftverk)
Jag är av uppfattningen att nyttjade av lokala eldstäder i undermåliga anläggningar leder till ett mycket stort ohälsotal, och ett högt dödstal i det globala perspektivet, där anläggandet av modern infrastruktur för elen som bärare av energin skulle påverka dödstalen med en påvisbar minskning..
Stefan, det statiska underlaget är nog begränsad till global elkraftsproduktion.
Småskalig biobränsleeldning sker säkert fortfarande till stor del i direkt olämpliga anläggningar, såsom äldre vedpannor, kombi- och dubbelpannor som t.ex. saknar sekundärlufts injicering till efterförbränningskammare för slutförbränning.
För att god förbränning ska uppnås måste en komplett avgasning av bränslet ske och temperaturen i lågan vara så hög att alla gaser antänds och slutförbränns.
MVH,
Tack för svar.
Biobränsle ja, men globalt nyttjas t.ex kol i hög utsträckning att laga maten på, ofta då i en anordning som helt saknar rening, tillika en helt urusel verkningsgrad pga. låga förbränningstemperaturer.
(kolet eldas i grop i marken(golvet)).
Nåja!
Dessa lokala eldstäder som ofta utgör enda alternativet till erhålla ”varm mat”, är i mina ögon troligtvis en källa till än högre dödstal än de 1,8 milj. människoliv som rapporten refererar till.
Föralldel.
Brytningen av kolet ger upphov till många spillda liv, både vad gäller arbetsmiljö allmänt och vid olyckstillbud i synnerhet.
Dessa själar kanske också räknas med i statistiken.
Vad vet jag?
Tack för svar ändock.
Med vänlig hälsning.
Träkol är ett mycket viktigt biobränsle i stora delar av världen, och definitivt av biologiskt ursprung.
MVH,
Jovisst, jag skulle ha skrivit stenkol (fossilt), som för all del har sitt ursprung i växtdelar, men:
Jag reagerar på den ”ofullständiga” statistiska påståendet att 1,8 milj. människors liv har ”räddats” från en för tidig död tack vare kärnkraften.
Bara nyfiken på hur den ”siffran” har ”räknats” fram, och med vilka faktiska underlag.
Jag är rädd för att siffran är grov uppskattning, allt för grov när det talas om människoliv.
Det är lite för mycket av dessa ödesmättade tal i debatten överhuvudtaget.
Det tar udden av resonemanget gällande viktiga framtidsfrågor.
Med vänlig hälsning.
”Bara nyfiken på hur den ”siffran” har ”räknats” fram, och med vilka faktiska underlag.” / Stefan Eriksson
Stefan, bilägger länken med bl.a. beräkningsmetoderna för din information och ev. granskning.
Prevented Mortality and Greenhouse Gas Emissions from Historical and Projected Nuclear Power
https://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/es3051197
MVH,
Tack för den, här finns en del att bita i för den nyfikne!
Vilken ”morbid” tabell jag såg vid snabbtitten, där enheten död/TWh angavs.
Först skall jag kolla vem som beställt och betalt denna rapport.
Med vänlig hälsning.
Den omedelbara reaktionen är:
Trovärdigheten i denna digra sammanfattning brister i så måtto att en helt onödig sammanblandning av luftföroreningar och emissioner av CO2 föreligger.
Rapporten behandlar dödligheten till följd av luftföroreningar, gott så, men vad har CO2 emissioner med det förra att göra.
När författaren blandar ”korten” på detta vis är jag fundersam på varför??
Min gissning är att rapporten måste innehålla en del domedagsprofetia om CO2s förmenta farlighet för att överhuvudtaget kunna publiceras.vh
Som sagt:
Vem har beställt och betalat?
Det framgår inte av rapporten.
Med vänlig hälsning-
”Funding for this work was provided by the Lenfest Foundation and the Columbia University–NASA Cooperative Agreement (award NNX11AR63A).”
”The Lenfest Foundation. Committed to finding solutions now for a life-changing impact for generations to come.”
http://lenfestfoundation.org/about-us/our-approach
MVH,
Samme författare ondgjorde sig nyligen över sökandes rätt till sitt till tillstånd i Norra Kärr. Plötsligt tycks han ändra sig till motsatsen. Förvisso har han rätt i att det är hyckleri att förbjuda gruvor här.
Dock verkar han ha en lite dold agenda, för kärnkraft. Om kärnkraft är ekonomiskt fördelaktig är jag för, men det ska inte testats via skattesedeln.
Hans vurm för ”återvinning” av gruvavfall är absolut emot, om det inte är ekonomiskt fördelaktigt. Dessutom rymmer flera av hans vurmande för en oförståelse för marknader och värde av avfall, särskilt gruvavfall. De som driver gruvor är inte korkade, utan de skulle sälja avfallet om det gick…
Glömde nämna att för alla/flesta i mineralbranschen, förutom de som producerar koncentrat (slig) för metaller, tvingas skaffa sig egna köpare pga att marknaden är så liten.
Så man må vara jättebra och/eller ha bra kontakter för att ens vara i närheten av att lyckas….
Jovisst, ursäkta mig Claes-Erik.
Det framgår var finansiärerna finns.
En mediemogul och filantrop.
Som naturligtvis har sin bestämda uppfattning om verkligheten som den ser ut.
Jag tycker rapporten är en partsinlaga, och tillmäter den skepticism därefter.
Med vänlig hälsning.
Tack för hjälpen.
”Jag tycker rapporten är en partsinlaga, och tillmäter den skepticism därefter.”/ Stefan Eriksson
Stefan, hur bedömer du trovärdigheten för ”The Columbia University” som också var en av arbetets finansiärer?
Hur du bedömer rapportens trovärdighet är naturligtvis helt upp till dig. För mig räcker det med att manuskriptet var ”peer-reviewed” och accepterat för publicering av American Chemical Society, bl.a. i Environmental Science and Technology och Scientific American.
http://pubs.acs.org on April 2, 2013
MVH
Denne som så medvetet och utstuderat väljer att i en vetenskaplig rapport blanda ihop luftföroreningar till följd av förbränning av fossila bränslen med emissioner av CO2 har inte lyckats att fånga min tilltro.
I all synnerhet då människoliv presenteras som en ”parameter” i samma sammanhang som där CO2 beskrivs som en ”luftförorening”.
Vilket det ju nu INTE är.
Universitetsvärlden mottager stora donationer från filantroper likt HF ”Gerry” Lenfest. Jag gör gällande att ett stort mått av finansiellt understöd till universiteten är av avgörande betydelse för hur noga partsinlagor blir synade i sömmarna.
HF Lenfest har sympatier med AGW och dess doktriner i det demokratiska partiet USA, och är beredd att ställa ett omfattande kapital till dess beskyddare.
Han tillhör de som utnyttjar situationen med ”prostitution” inom forskarvärlden.
Tyvärr, då det innebär att de smiter från sin egen miljönota, med att vilseleda med sammanblandning av helt vitt skilda företeelser.
Med vänlig hälsning.
”HF Lenfest har sympatier med AGW och dess doktriner i det demokratiska partiet USA, och är beredd att ställa ett omfattande kapital till dess beskyddare.” / Stefan Eriksson
Stefan, skall jag tolka ditt påstående på så sätt, att American Chemical Society, som godkänt manuskriptet för publicering efter granskning går helt Lenfest Foundation´s och Columbia University´s agendor tillmötes? Innebär detta då också att man alltid, oavsett arbetens finansiär(er), ska betrakta alla tekniska och vetenskapliga rapporter, som s.k. ”Fake News”?
MVH,
Nej då, absolut inte, men det mesta som finansierats av filantroper med en falsk övertygelse om AGW, har visat sig vara just ”fake”.
Det är sorgligt då detta tar fokus från reella miljöproblem som vi ser allt tydligare göra livet till ett helvete i urbana regioner i länder med ett större behov av all vetenskap för att hantera exempelvis luftföroreningar.
CO2-mantrat tar rapporten till nivåer som den inte egentligen förtjänar då just luftföroreningar är ett reelt problem.
Det är en misshushållning med den nyfiknes förtroende.
MVH.
Stefan har rätt, ett universitet är – numera – ingen kvalitetsgaranti. Så inte heller privata ”thinkstanks” eller donatorer. Kritisk blick krävs i alla lägen!
”CO2-mantrat tar rapporten till nivåer som den inte egentligen förtjänar då just luftföroreningar är ett reelt problem.” / Stefan Eriksson
Istället för att publicera insinuationer och icke underbyggda inlägg/påståenden har du nu tillfälle och möjlighet, att ingående och kritiskt granska den publicerade rapporten.
Stefan, väntar med stort intresse på resultatet av din granskning.
MVH,
Instämmer i Stefans kritik.
När internet slog igenom kunde man köpa fina diplom från låtsasuniversitet.
Både tidigare och senare granskningar av universitet har visat att de gärna publicerar tveksam forskning om den åtföljs av en rejäl slant. Det gäller även välrenommerade universitet. Den största penningpåsen kommer staten med. Föga förvånande att ett antal forskningsresultat bekräftar den politik staten vill föra.
Inte ens på den tid när högre studier och forskning helt finansierades ur egen ficka, eller föräldrarnas, stod resultaten fria från forskarens egna preferenser och tro. Flogistondebatten är ett gott exempel på detta.
Så idag är vi många som misstror i stort sett allt. Vi blir bara fler och lärosätena har enbart sig själva att skylla, ty de har dagtingat med sitt samvete.
Om nu den av American Chemical Society (ACS), i ärendet granskade och godkända vetenskapliga rapporten för publicering inte är trovärdig, måste man naturligtvis fråga sig varför t.ex. KTH- och Chalmers forskare publicerar sina vetenskapliga forskningsresultat i ACS – publikationer?
Ingen forskare önskar väl få forskningsresultatet publicerat i en icke trovärdig vetenskaplig publikation?
https://www.kth.se/search?q=American%20Chemical%20Society%20
https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/joakim-andreasson.aspx
https://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_Chemical_Society
MVH,
Ja, självklart vill ingen forskare få sin forskning publicerad i oseriösa publikationer.
Men än viktigare för fortsatt anslag är publicering över huvud taget.
I klimatfrågan har de så kallat seriösa tidskrifterna Nature och Science visat att publicerar tveksamt material och underlåter att publicera vederhäftigt material som motsäger AGW.
Så hur ska man idag veta vad som är seriöst?
Jag är ledsen att behöva säga att min granskning av den rapport Ni Claes-Erik hänvisat till i era förtydligan här ovan är redan klar.
Det blir inte mer än så, då rapporten i sin helhet faller på upplägget att CO2 och dess förment skadliga inverkan på vårt klimat, ges ett omotiverat utrymme där antalet döda i relationen med olika kraftslag jämförs.
Rapporten och ej heller de stycken som refereras till, hänvisar till några dödsfall pga. CO2 och emissioner därav.
Så min kritik riktas främst mot hur i och för sig intressanta uppgifter om luftföroreningar och dess följverkningar i form av för tidig död, blandas ihop med emissioner av CO2.
Detta upplägg är oseriöst och missvisande för den oinvigde betraktaren, med syftet att politisera texten i så måtto att CO2 är ett hot mot vårt liv här på jorden.
Detta är insinuationer och verkligen inte väl underbyggda uppgifter.
Tyvärr faller då rapporten i sin helhet i trovärdighet, och det är min högst egna uppfattning, som jag då har möjlighet att dela med mig av här och nu i detta forum.
Jag tycker ditt engagemang är beundransvärt och ett visst mått av avund på din kunskapsnivå infinner sig hos mig. Just därför ”gillar” jag att bryta åsikter om uppgifternas ursprung med dig Claes-Erik.
Samtidigt håller jag med dig om att okunskapen är utbredd både vad gäller mineralutvinning och kraftproduktion och just därför är det ledsamt att även Ni använder referenser med ett klart populistiskt innehåll.
Dessa uppgifter leder inte till ökad kunskap i ämnet.
Med vänlig hälsning.