I England finns en lång tradition av skattebefrielse för välgörenhetsorganisationer (charities). Ett av villkoren är att de inte får agera eller agitera politiskt. Legatum Institute är en sådan charity. Det är en internationell tankesmedja som syftar till att förklara och utbilda den som är intresserad i ekonomi, samhälle och politik utifrån evidensbaserad erfarenhet (forskning), enligt deras egen utsago. De har uppenbarligen varit godkända med den verksamhetsbeskrivningen sedan 2011.
Men när de 17 månader efter brexitomröstningen, när resultatet sedan länge var klart, publicerade en rapport med titeln ”The Brexit Inflection Point: The Pathway to Prosperity”, blev de inte populära. Övervakningsmyndigheten, Charity Commission, har nu bett Legatum Institute att avlägsna rapporten från sin hemsida. Det har de också gjort, men jag fann den, länk till PDF längst ner.
Kommissionen finner att LI har hållit sig helt inom ramen för sin charity och gjort det på ett föredömligt sätt. Men, kommissionen anser att en charity som har utbildning på agendan har ett större ansvar att förhålla sig neutral till sitt ämne och redovisa flera tänkbara perspektiv och effekter av brexit. Men det värsta av allt, genom att föreslå vägar för att uppnå mest positiva utfall av brexit (för UK), så kan det uppfattas som att de propagerar för att brexit är något bra. Därför uppmanas de att avlägsna rapporten.
Man kan ju undra om charity-kommissionen ser någon poäng med att propagera för ett dåligt utfall av brexit. Vad skulle vitsen med ett sådant agerande vara? Brexit är ju beslutat av folket, nu gäller det för politiker och tjänstemän att leverera bästa möjliga resultat av beslutet.
Att skribenter med nära koppling till LI berömde rapporten när den kom, kan man förstå. Men vad kommer de att resa för debatt om Charity Commissions beslut? Politico har endast en kort text.
Även svenska politiker har noterat att EU detaljreglerar alltmer och att det uppstår en konflikt med svensk lagstiftningstradition där vi ofta stiftar ramlagar med tolkningsutrymme i linje med lagstiftarens intention. Men ingen verkar dra slutsatsen att det är lämpligt att lämna denna fattigdomsunion.
Läs gärna rapporten som en inspiration på vad Sverige skulle kunna uppnå med swexit.
När jag läste juridik en gång i tiden sade en lärare något i stil med följande:
Tio Guds bud: 70 ord
Amerikanska självständighetsförklaringen: 270 ord
EU-regel om gurkor: 3.000 ord
Lagar och regler blir bara mer och mer ordrika. När jag började läsa GDPR var det första som slog mig att det var ett väldigt ordbajsande för att säga så lite.
Att beskriva något med många ord är inte en merit utan precis tvärtom. Desto förre ord du behöver för att framför något, desto bättre är det.
Då det passar in i dagens tema kan jag rekommendera att titta på följande föreläsning om skillnaden mellan Sverige och Schweiz gällande lagstiftning och respektive länders ekonomiska utveckling:
https://youtu.be/gPS8Yq-a8k4?t=1m8s
Tänkvärt om Schweiz! Jag var där 1968 och noterade att francen och kronan var lika mycket värda. Har sedan med fasa sett kronan och Sverige gå åt skogen.