Nya Zeelands förvandling

Detta är ett utdrag ur den pdf jag presenterade i veckan om Brexit Inflection Point, alltså brytpunkten för brexit. Författarna avser både att det finns en brytpunkt där brexit blir lönsamt för UK och att brexit i sig utgör en brytpunkt.

Utdraget nedan är en ett exempel på vad frihandel kan åstadkomma och ett argument från brexitföreträdarna. Exemplet är autentiskt och att det redovisas så av en före detta nyzeeländsk handelsminister gör det svårt att tänka bort dess relevans. Relevansen skulle också gälla vid ett svenskt utträde, swexit.

Som jämförelse kan nämnas att inom EU diskuteras huruvida det omfattande jordbruksstödet kan tillåtas få en nationell prägel eller inte. Minskning av subventionerna är inte tänkbart. Det skulle ju äventyra EUs existensberättigande. Raison d’être, som det heter på franska, vilket är ett lämpligt uttryck med tanke på att just Frankrike är den största mottagaren av stödet och dess ivrigaste försvarare.

There is no binary choice between trade with others versus trade with the EU. Outside the Customs Union, supply chains will re-orient, which is not possible as long as the CET is maintained. This capacity of supply chains to move is what creates the economic benefits: to be made more efficient, more of them will flow through the UK because of its better regulatory environment— if we can create it and have it recognised by trading partners. New Zealand’s former trade minister Sir Lockwood Smith has described how the re-orientation of New Zealand’s dairy supply chain is a classic example—even though New Zealand lacks an EU FTA, it controls its tariffs and domestic regulation.

When the UK joined the EEC, over half of New Zealand’s dairy exports were destined for British shores. To compensate for reduced exports, “We thought you
 had to protect emerging industries, so we ended up in a vicious cycle of tariffs and import licencing… and within a decade we had done huge damage to the New Zealand economy [which became] so dislocated from the marketplace that we started turning frozen sheep-meat into fertiliser—thousands of tonnes of it. We had a wine lake in New Zealand.

“In 1985, a new Government simply eliminated those subsidies and started opening up our economy to the international marketplace [using] a global trade strategy based on the four pillars”, despite predictions it would drive down wages and regulatory standards.

“The New Zealand sheep industry [was] once so protected [that] the subsidies got up to 90%. Those subsidies were wiped that same year, in 1985. Today we produce a similar weight of lamb from less than half the number of sheep.

It requires 23% less land and has led to a 19% reduction in greenhouse-gas emissions… 33 years later a lamb is now cut into 42 different cuts, plus by-products, and marketed across 100 different countries around the world. The productivity has improved 107%”. This has been possible because New Zealand has had control over its regulations: “That is the value of unilateral liberalisation.”

Meanwhile, producing just 3% of the world’s milk, New Zealand cannot grow its economy with its own milk alone, so must add value to other countries’.
 For example, one New Zealand-Netherlands joint venture exports lactose, a by-product of Dutch cheese production; another joint venture in the UK turns this into galacto-oligosaccharide and produces whey, two vital ingredients of infant milk formula and other milk products; these are shipped to New Zealand and sold in products around the world. “We produce only 3% of the world’s milk, yet we control over a third of all international trade in dairy products”. The most important pillar of all is therefore the multilateral pillar at the WTO.

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

18 Responses to Nya Zeelands förvandling

  1. Göran says:

    Att få politiker att förstå detta, kan det vara möjligt?

    En tanke med EU var att skapa en inre marknad med fri rörlighet men också att skydda denna marknad med regleringar. Ställ upp bestämmelser för produkter som tillverkas inom EU som länder utanför EU inte kan leva upp till. Skapa standarder som EU-företag följer men som gör det dyrt för länder utanför EU att följa. Därav att vi har fått en massa regleringar om hur en gurka ska se ut, som exempel.

    Men, som vi alla vet, har EU totalt misslyckats med det. Alla liknande projekt misslyckas alltid. Till slut är alla regleringar så betungande att de drabbar en själv. Ta bara svenskt jordbruk. En massa regleringar som gör svenskproducerad mat så pass dyr, att importen ökar i stället och de djurskydd och livsmedelsskydd man vill uppnå blir tvärtom i stället.

    Produktionskrav har skapat djurfabriker, vilket i sin tur har gett oss sämre mat, mat som gör oss sjuka. Sjukvårdskostnaderna blir astronomiska.

    Hur får vi bort politikerna från allt detta, för de kommer att bli våran undergång?

    • mats says:

      Ja, det du. Det har jag undrat i över 50 år. Hur ska man få politiker att begripa att de ska hålla fingrarna borta från saker som de inte kan förbättra, bara förstöra.

      • Stefan Eriksson says:

        Liberala partiet kanske ?
        Det låter ju bra i dess partiprogram i det avseendet:
        Varje ny reglering förutsätter att två tas bort.
        Den vägen måste det gå om vi skall “ha råd” med ett demokratiskt styre.

        • Sådana små nålstick dödar inte giftsprutande draken, de gör snarare ont värre genom att trivialisera problemet. Kan du vara särskilt nöjd med sådana populistiska utspel, Mats, i din roll som KLP-medlem?

          • mats says:

            KLP håller fortfarande på och finner sin mission och sättet att sprida kunskap om den. Att budskap ibland blir förenklade eller otydliga kan jag ha överseende med.
            Det viktiga är någon anstränger sig för att peka i en ny riktning. Konkretiseringen i sakfrågor kommer med mognad.

            • Som du vet är jag mer ense med KLP än med något annat parti, men förvånas över sådana idiotiska utspel som att varje ny reglering måste leda till att två gamla ersätts. För varför är ett libertarianskt parti berett att godta en enda ny reglering om än i det goda syftet att syfte att ersätta två gamla? Och varför i all världen tacka nej till valkarteller för att skaffa sig minsta lilla chans att påverka skeendet? Har systemkritiker med angelägna ärenden råd att bromsas av sådana misstag?

              • Stefan Eriksson says:

                Ivern att ytterligare reglera får förmodas avta med krav på att “ta bort” två likartade “skötebarn” hos den politiska nomenklaturan.
                Bättre än inget i alla fall !

                • Inget hade nog varit bättre än denna pinsamt låga avregleringsambition. Och varför med din tystnad acceptera nejet valsamverkan? Nu är ju chanserna till påverkan försumbara. Framför allt saknar jag förstås en kommentar från någon i KLP:s ledning.

              • mats says:

                Det pågår en avregleringsdebatt på KLPs interna forum. Somliga är mer vågade än andra. Alla inser att allt inte kan ändras omgående, men man kan börja med något och man måste skapa opinion för det.

                Problemet verkar ligga i att partiledningen i en anda av individuell frihet inte vågar sätta ner foten, göra en prioritering och driva en radikal agenda i ärendet.

                • Åke Sundström says:

                  Tack för kompletteringen, jag hoppas förstås också att 1-2-jämförelsen var ett olycksfall i arbetet. Men varför vill inte KLP medge ens det och skrota denna idiotiska slogan?

                  • mats says:

                    Politiskt kampanjande till en befolkning är inte så enkelt.
                    Somliga lockas bara av enkla budskap, även om de är korkade.
                    Andra blir förnärmade av enkla budskap, särskilt korkade sådana.

                    Så man måste använda flera budskap och försöka nå många väljare. De intelligentaste väljarna räcker inte till för att få en majoritet. Man måste få stöd av de andra också.

                    • Åke Sundström says:

                      Underskatta inte väljarna! Dom är förnuftigare än våra PK-media

        • Göran says:

          Donald Trump har lyckats med att ta bort 22 regleringar för varje ny som skapats. Målet var 1 – 2. Tydligen ganska lätt att bli av med en massa onödiga och löjliga regleringar.

  2. Samuel af Ugglas says:

    I väntan på Kalkonen
    Det är förunderligt, när man tänker på det, hur Thanksgiving-helgen görs möjlig tack vare en mängd olika människor, av vilka ett stort antal är totala främlingar?

    För att kalkonen ska hamna på middagsbordet krävs det engagemang av tusentals människor.
    Bönderna, naturligtvis, som föder upp fåglarna, men också de som säljer fodret – de som levererar det till gården, för att inte nämna arkitekten som designade byggnaden – arbetarna som byggde den.
    Fågeln måste slaktas, plockas, inspekteras och transporteras och lastas och lossas, förpackas, vägas och prissättas och läggas i frysdiskar. Folket som gör allt detta har i sin tur en uppsjö av människor bakom sig som utför andra uppgifter – från att raffinera bensin till tillverkning av lastbilarna, till tillverkningen av plasten som köttet förpackas i.

    Alla dessa aktiviteter, utförda av oräkneliga främmande män och kvinnor, har pågått under många månader så att jag och tusentals andra kunde köpa en kalkon till denna helg.
    Nivån på samordning som krävs för detta är häpnadsväckande. Men vad är ännu mer imponerande är att ingen samordnade det.

    Ingen “Kalkon-tsar” har konstruerat en plan och utfärdat order. Ingen tvingade folk att samarbeta så att vi nu har en kalkon i ugnen. Men ändå samarbetade de. När jag kom till Publix var kalkonen där. Allt jag behövde göra var att köpa den. Om inte det är ett mirakel, vet jag inte vad vi kan kalla det.

    Adam Smith kallade det “den osynliga handen” – den mystiska kraft som gör att otaliga människor – som arbetar för egen vinning – främjar ändamål som gynnar många.

    Av det som verkar som kaos, orsakat av miljontals okoordinerade privata transaktioner, uppstår spontan ordning på marknaden. Fria människor agerar fritt och det resulterar i en mängd varor och tjänster – mer än det mänskliga sinnet kan förstå.

    Ingen diktator, ingen byråkrati, ingen superdator planerar det i förväg. Ju mer en ekonomi planeras, desto mer drabbas den av brist, störningar och misslyckande.
    Upplagd av Berit kl. torsdag, november 23, 2017
    Enkelt, eller? Tjatigt kanske.
    Hälsn/Samuel

    • Grattis Samuel, ditt kalkonexempel ger en bättre förståelse för den fria marknadens mirakler än några nutida läroböcker lyckas förmedla. Inte ens vårt klassiskt liberala parti (KLP) har formulerat sig lika tydligt – och inte heller lagt fram något program som mer än i genant otillräckliga doser återupprättar en sådan mirakulös ordning på alla de områden som i dag styrs av marknadens motsats: den politiska centralstyrningen. Du (eller Berit, who?) kunde förstås ha lagt till att kunden fick sin kalkon trots alla de små eller stora hinder som klåfingriga politiker lagt i det smidiga flödets väg. Och att kalkonen dessa förutan hade kunna levereras till ett betydligt lägre pris.

      • Göran says:

        Det finn en liknande berättelse om en blyertspenna. Ingen enda människa på hela jordklotet har alla den kunskap som behövs för att tillverka en blyertspenna.

        Om man kan förstå det likväl som hur vi får en kalkon på bordet, då borde vi var och en förstå att EU är rena döden, att centralplanering är rena döden, att riksdagshuset är rena döden.

        Först indoktrinerar vi alla människor med vänsterideologi och i den ideologin delar de in människor i goda och onda. Vänster är goda (fast verkligheten är tvärtom) och höger är onda. Automatiskt tror folk att centralstyrning är av godo och att självbestämmande är av ondo.

        Vidare. Arbetare är goda, företagare är onda. Det lustiga är att de onda företagen får väldigt mycket stöd av de goda centralstyrarna. Igår ramlade jag på ett gammalt TV-program med titeln “Glödlampskonspirationen” där en del av innehållet handlade om västvärldens dumpning av sopor i tredje världen. Åh, så onda västvärldens företag var. Men, inte ett enda ord om de regeringar i tredje världen som tillåter denna dumpning av sopor och miljöförstöring. Jag gissar att det ingick i den vänsterkonspiration som jag upplevde att hela programmet i stort var.

  3. mats says:

    @ Åke 2018-06-11 kl. 14:23
    Man ska absolut inte underskatta väljarna. Samtidigt ser man i en del fora och kommentarstrådar att spridningen är ganska stor.

    • Åke Sundström says:

      Sant, även det, men då är orsaken ofta – kanske oftast – att de blivit lurade av sina egna eller sina barns “pedagoger” eller av sin dagstidning i frågor där det rena sunda förnuftet inte riktigt räcker till.

Comments are closed.