Ruists halva sanning

Dagens gästskribent är Åke Sundström

Sanningen sparkar, brukar jag påstå.  Det gäller både klimatnojan och mycket annat, som nu i den äntligen uppflammande migrationsdebatten. I maktens korridorer har det väckt förvåning  (snarare bestörtning:  hur vågade dom!) att ESO och deras analytiker Joakim Ruist i en offentlig utredning, ESO: 2018:3, torpederat det mångåriga förnekandet av den kravlösa migrationspolitikens höga kostnader. Nu fastslås att det handlar om hela 74 000 kronor per invandrad person och år.
Men även den utsagan innebär ett partiellt förtigande, troligen som följd av tveksamhet på högre nivå inom ESO (vi har sett sådant förr). Ruist själv hade säkert velat lägga till, att den relevanta summan i själva verket är 4,3 miljoner kronor (74000 x 58 år).  Ett oerhört belopp, motsvarande vad en LO-arbetare tjänar ihop, netto, under cirka halva sitt drygt 40-åriga yrkesliv.
 
ESO och Ruist nöjer sig också med att beskriva kostnaden för den offentliga sektorn (staten, kommunerna och socialförsäkringssystemet).  Mer korrekt hade varit att beräkna förlusten för hela samhället (AB Sverige).  Den är betydligt högre, om än svårare att precisera och mäta, t ex i form av privata förluster på grund av invandrarrelaterad brottslighet. I en samhällsekonomisk bedömning ingår också att beakta icke-pekuniära för- och nackdelar, faktorer som trygghet, trivsel, subjektivt välbefinnande, graden av medinflytande mm. Även Ruist avstår från att nämna den avgörande demokratiska aspekten: att en politik som strider mot väljarmajoritetens åsikter aldrig går att försvara, ens med positiva ekonomiska argument.  
 
Nu räcker det nog i alla fall med ESO:s halva sanning, för att uppvaknandet bland väljarna och i pressen skall leda till politiska konsekvenser.  Det tackar vi för.  Att vänsterekonomer har invändningar lär inte hjälpa den här gången, i synnerhet som de så uppenbart har fel i sak: inte förstår (eller låtsas förstå) hur man gör beräkningar av detta slag. Ändå menar jag att det i första hand är Allianspartierna som har anledning att skämmas, eftersom de av ideologiska skäl borde ha satt ner sina fötter betydligt tidigare än vänsterblocket. Det politiska ansvaret vilar särskilt tungt på Fredrik Reinfeldt och hans bunkergäng.
Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Ruists halva sanning

  1. Göran skriver:

    Undrar om folket vaknar upp? Var och en av er har nog sett något avsnitt av programmet ”Lyxfällan”. Var och en av er har nog undrat hur de medverkande skuldsatta har lyckats försätta sig i den situation de befinner sig i. Större delen av svenska folket befinner sig tre månader från samma situation om deltagarna i programmet.

    Om större delen av Svenska folket har en ekonomi som på tre månader blir katastrof för dem, finns det då någon anledning för dem att bekymra sig för hur ekonomi är i landet Sverige som helhet? Trots allt får de hör att det är högkonjunktur, att Sverige är ett rikt land och att vi har råd.

    Hur kan det vara en högkonjunktur när räntan ligger på minus? Hur kan Sverige vara ett rikt land där privatförmögenheten är sämre än i Grekland? Vad är det vi har råd med egentligen, att kunna höja skatterna?

    År 2025 beräknas att alla svenska kommuner har lika dålig ekonomi som Malmö. Malmö behöver höja sin kommunalskatt med sex kronor. Det beräknas att kommunalskatten behöver höjas med 5-20 kronor inom tio år i alla svenska kommuner.

    Vad jag vill ha sagt med ovan. Att slänga ur sig 74.000 kr per invandrare och år kommer inte få svenska folket att förstå hur pass illa verkligheten egentligen är. På sin höjd höjer de lite på ögonbrynen framför TV:en. Kanske blir det någon kommentar i fikarummet. I september kommer de flesta svenskar rösta för mer av av samma undergångsscenario.

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Instinktivt infinner sig frågan om kostnaderna för administration av understöd (mat, kläder, bostad) till den enskilde är medtagen i detta belopp (74000 kr.).
    Eller utgörs beloppet av just detta ”understöd”?
    I så fall förefaller det vara ett mycket lågt belopp, då enbart administrationen (handläggare), med erfarenheter av andra transfereringssystem (jordbruksstöd t.ex) , kan misstänkas kosta väl dessa 74000 kr. / år / klient.

    • Göran skriver:

      Tino Sanandaji påstår att det bör vara minst det dubbla beloppet – 150.000 kr.

      När vi tittar på dessa belopp tänker vi kostnader, vad som i princip försvinner ur våra plånböcker, men vi glömmer nog bort att tänka på vad vi kunde ha fått i stället. Då tänker jag inte på vad vi kunde ha fått i offentliga saker utan vad vi kunde ha fått om dessa miljarder hade använts för riktiga investeringar inom privat verksamhet.

      Vi skulle lätt ha kunnat fixat bostadsbristen i Sverige.

      • Åke Sundström skriver:

        Sanandajis kalkyl ligger absolut närmare sanningen än Ruists – jag påpekade själv att det saknas många både offentliga och privata kostnadsposter i ESO-rapporten. Men det intressanta är ju att en statlig myndighet här bidrar till avslöja partiapparaternas mångåriga ljugande. Däri ligger den stora genombrottet. En publicering ett par månader för ett viktigt val väcker nog också en hel del vrede i Rosenbad och bland 7-klöverpartierna på Helgeandsholmen. Även näringslivet ogillar dessa obehagliga fakta, därför att de i än högre grad älskar de miljarder deras vård- och omsorgsföretag (inte bara Bert Karlsson) tjänar på den galna bidragskarusellen.

  3. oppti skriver:

    Det räcker väl med att konstatera att det vore en välgärning att hjälpa behövande med stora summor pengar i närheten av deras kulturella hemvist.
    Asylrätten bör också ifrågasättas.
    Om vi skall belöna dem som riskerar livet på att ta sig över Medelhavet med rätten att få sina asylskäl prövade, är vi inte då en del av den migrationsindustri som brutalt utnyttjar människors vilja till ett bättre liv?
    Hur ser de som värnar asylrätten på sitt ansvar för döden på Medelhavet?

    • Göran skriver:

      Ja, de personer i Sverige som vill leka humana ingår i en migrationsindustri som utnyttjar andra människors vilja till ett bättre liv, för sina egna syften.

      Genom att lura människor att de kan få ett nytt liv i Sverige (ett arbete t.ex.) ansvarar de för att människor riskerar sina liv på Medelhavet.

      Det mest humana är att stoppa dem i södra Libyen och skicka hem dem igen.

      Det är hyckleri att kommuner i Sverige vägrar att ta emot vårdkrävande åldringar som vill flytta till en annan kommun av kostnadsskäl, men tycker det är helt okej att ta emot folk från Afrika utan hänsyn till kostnad.

  4. Ivar Andersson skriver:

    Märkligt att sjuklövern tillät ESO och deras analytiker Joakim Ruist att i en offentlig utredning, ESO: 2018:3, redovisa den kravlösa migrationspolitikens höga kostnader. Sjuklövern vill ju inte veta hur brottsligheten ser ut för inrikes och utrikes födda. Däremot är jag förvånad att arbetslösheten tillåts redovisa siffrorna 4% för inrikes födda och 20% för utrikes födda.

  5. Rikard skriver:

    Hej.

    Ruist är forskare, på riktigt kanske man skall tillägga i dessa Arnstadismens tider. Därför har han avgränsat studien till utgifter som säkert kan beläggas att höra direkt till invandringen. Därför förtigs nu hans rapport efter den initiala uppmärksamheten – siffrorna stämmer och han har använt hårda data, och alla och envar som inte är sant troende inser att den faktiska ekonomiska kostnaden är mångfalt högre när belastning av diverse offentliga system beräknas (bara en sådan lätt glömd sak som slitage och underhåll av VA-nät!).

    Av Ruist är det klokt att inte spekulera- minsta tveksamhet eller svaghet kan och skall (rent retoriskt åtminstone ) användas för att skjuta trovärdigheten hos helheten i sank. För ett paradexempel på tekniken kan försvarets pläderingar om varje enskild blodfläck i OJ Simpson-rättegången studeras.

    Vill man vara konspiratorisk kan man fnura på om man valde att ge det hela till Ruist på grund av hans partipolitiska bakgrund? I så fall ’sket man sig en lök’ om uttrycket tillåts.

    Men, varje svampmoln har en silverkant!

    Tänk vilket enormt utrymme för skattesänkningar där finns om vi kan göra Sverige svenskt igen!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Åke Sundström skriver:

      Jag vet ingenting om Ruists partitillhörighet, tror inte heller att den saken har någon större betydande, fusket och anpassningen till maktens villkor är kutym i alla läger.
      Som du skriver är det i princip felaktigt att bortse från en kostnadspost som slitaget på VA-nätet (och allt annat slitage). Men notera att ingen annan heller betalar för sådana kostnader. Orsaken är förlegade och i sak felaktiga regler för beräkning av kommunernas så kallade självkostnader. Enbart nominella avskrivningar får beaktas, inte – som sig bör – reala sådana (baserade på återanskaffningsvärdet).

      Sant också om utrymmet för skattesänkningar. Tyvärr har inte heller SD eller KLP kurage eller insikter nog för att spela ut ett sådant trumpkort. Dårskapen regerar tämligen ostörd, det är den trista sanningen.

  6. Stefan Eriksson skriver:

    Jag har ”ögnat igenom” sammanfattningen av ESO 2018:3, och den beskriver (enbart) ”balansräkningen” i temat sysselsättning.
    Alltså:
    Antingen är den enskilde självförsörjande genom förvärv på arbetsmarknaden( betalar då skatt på sin inkomst), eller denne står utan avlönat arbete och förutsätts erhålla samma försörjningsgrad från det offentliga.

    Där har Åke verkligen en poäng:
    ”Kostnaden” innehåller så många fler delposter, som ju rapporten inte berör.

    Plats för mer forskning alltså !

  7. Göran skriver:

    Lite lustigt att vi har svenskar som är lojala till Sverige och går och röstar på politiker. Dessa politiker i sin tur föraktar de som är lojala och tycker om Sverige och hyllar i stället människor som kommer till Sverige, som inte ens gillar Sverige, som i många fall föraktar Sverige, föraktar svenskar, hatar svenskar, gör allt de kan för att kränka svenskar och även några som vill bli av med alla svenskar.

    Även lustigt att politiker säger att folk flyr till Sverige för sina liv, och vi svenskar i sin tur ska behöva skydda sina liv mot de som flydde för sina liv.

    I Sverige blir en invandrare kränkt för att en arbetsgivare ber denna ta av någon religiös symbol och får ett skadestånd på typ 75.000 kr, medan en svensk som får sitt barn mördat av en invandrare får 60.000 kr i skadestånd.

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Psykologiskt sett:

      Upplevd maktlöshet och hjälplöshet föder inte sympati och empati, utan förakt. Detta gäller vare sig det rör sig om personens självbild (varpå projektion och antagonism blir försvarsresponser för en redan svag självbild) eller hur den uppfattar en annan person (varpå denne andre tillskrivs eget ansvar för sin maktlöshet och hjälplöshet och därför får förtryckas ytterligare: ”Varför gick du där/var klädd sådär/sa sådär?”).

      Ju maktlösare ett folk, ett kollektiv, ter sig för makthavaren desto mer hänsynslöst kan denne agera – och vågar jag påstå – desto mer hänsynslöst ser den sig som berättigad att agera.

      När det sedan trots allt ändå sker så att motstånd börjar dryftas ser sig makthavaren retroaktivt berättigad i sitt agerande, trots att det är detta som skapat motståndet från första början.

      En ledare leder genom att vara ett gott föredöme och ett eftersträvansvärt exempel – den förste i stormning och den siste i reträtt, den förste till gråt och den siste till sång. En härskare gör tvärtom – se på vår riskdag som ständigt ger sig själv allt större förmåner och knappt ens besvärar sig med att motivera varför.

      En klok härskare vet att göra så pass mycket uppoffringar att det verkar som om han är en ledare, och att han är bunden av formalia och tradition, eller visar respekt för just traditionen när han tillåter sig extravaganser – detta är givetvis kulturspecifikt för det protestantiska/germanska Europa.

      En ledare hade sagt: ”Nu är det så att vi avskaffar handelshinder och skyddstullar för svenskt jordbruk. Det innebär hårdare konkurrens för er bönder. Samtidigt avskaffar vi de flesta regleringar av er verksamhet, och sänker ja, i många fall avskaffar! – skatter och pålagor för er verksamhet. Ni vet själva bäst hur ni skall bruka er jord och föda era hjordar, så vi litar på att ni sköter det utan statens fögderi och klåfingrighet, och utan att verka i statens skyddade verkstad. Ni kommer kanske att få jobba hårdare till en början, men ni kommer också att ha större behållning.”

      Inga ursäkter, inget skyll i från sig, ingen hänvisning till främmande/högre makt – endast vem som bestämt, och vad som bestämts. Hur en dålig härskare gör, tja där lever vi ju nu.

      Ursäkta OT, men jag tänkte att jag tar chansen till en liten utvikning på ämnet.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      • Åke Sundström skriver:

        Ingalunda OT, Rikard, raka motsatsen, i högsta grad on topic! För visst handlar även flyktingdebatten, liksom klimatnojan om härskarteknik, ideologiska svek och framför allt om partieliternas demokratisyn och väljarförakt. Allt vävs ihop till dagens veritabla kaos, ett kaos som PK-pressen och t o m respekterade finansanalytiker beskriver som en högkonjunktur! Finns det inga gränser??

  8. Göran skriver:

    Detta med demokrati får mig att tänka på romarriket. I tusen år existerade. Kan det ha berott på att de hade ihjäl sina ledare när de ansåg att de inte dög. Den demokrati vi har i Sverige verkar inte ens överleva 200 år.

    Nu förespråkar jag inte att vi ska ha ihjäl regeringen utan mer att det borde finnas någon form av riksrätt där folket ställer företrädarna inför rätta. Det skulle kunna vara en domstol med jury på 100 medborgare som utses av folket. Juryn dömer och delar ut straff. Makten ska utgå från folket i Sverige och då borde det även finnas en domstol över alla andra där folket har makten.

    • Åke Sundström skriver:

      Rätt tänkt – fast erfarenheten av folkdomstolar är inte den bästa. Det skulle räcka gott med en demokratisk grundlag och en rättspraxis som gjorde det möjligt att straffa makteliter som flagrant och medvetet missbrukar väljarnas förtroende. Sådana sanktionsmöjligheter behövs, eftersom politikermoralen nog aldrig varit så låg som nu – varje fall i modern tid, efter demokratins förmenta genombrott kring 1920. Och inte minst därför att det etiska förfallet numera inkluderar även de borgerliga partier som tidigare ansetts vara rättsstatens envisa försvarare.

  9. Samuel af Ugglas skriver:

    Undrar om Reinfeldt, BATRA eller Kristersson känner det förakt som de mobiliserat både mot sig själva eller sina medlöpare?
    Eller är det ren cynism som driver dem. Tänka sig Reinfeldt inkasserar nästan 23.000.000:SEK.
    En bonus ifrån okänd källa eller källor som ”utbetalas efter väl utfört politiskt arbetet”, inga mutor där inte. Allt efter att ha utplundrat sina egna medborgare på deras egendom.
    Ingen vågar kommentera utom möjligtvis Mats eller Lars Bern.
    Undrar om Sverige någonsin blir civiliserat igen?

    • Åke Sundström skriver:

      Befogade frågor, både i början och i slutmeningen. Cynism är nog bara förnamnet när det gäller de värsta busarna, t ex Fredrik Reinfeldt.

      Det typiska för Sverige är intelligentians tystnad och därmed deras medansvar – må vara att något fler än Mats och Lars Bern protesterar. Det sanna folkstyret undermineras när demokratins så kallade vakthundar, pressen och universiteten, väljer att i stället springa maktens ärenden. Men ett uppvaknande tycks vara på väg, trots allt. Låt oss hoppas att migrationsdebaclet blir den trigger som gör Sverige civiliserat igen.

Kommentarer är stängda.