De dumma svenskarna

I min egenskap av engagerad för bredbandsutbyggnaden via fiberföreningar på landsbygden, blev jag nyligen uppringd av en upprörd kvinna. Hon är medlem i en annan fiberförening i Sverige. När de byggde sitt nät betalade medlemmarna 35.000 kr var för sin anslutning. Men många avstod, vilket i praktiken bidrog till det höga priset för dem som anslöt.

Nu finns det en aktör i området som säger sig kunna ansluta alla de icke anslutna för 13.000 kr, under förutsättning att de alla går med och att de som tidigare betalade 35.000 kr säljer sitt nät till aktören för 5.000 kr per anslutning, vilket endast motsvarar det ackumulerade kapitalet i föreningen. Det vill säga att de ger bort sitt nät mot att de får ut sina kontanter. Fult så det förslår, men sådant har väl förekommit tidigare i svensk föreningsrörelse tycker jag mig minnas.

Det som är nytt är att aktören lyckats övertyga flera av dem som har fiber att de måste ge bort sitt nät i solidaritet med dem som inte gick med från början. Argumentet, jag kan inte se mina grannar i ögonen om jag inte hjälper dem att få fiber på billigaste sätt, förekommer.

Men vad är det för fel på svenskarna och deras förhållande till egendom? Varför är de beredda att ge bort den de betalat dyrt för, bara för att grannarna vill ha den? Varför anser fortfarande många svenskar att det är rätt av våra politiker att ge bort svenskarnas skattepengar till främmande människor som kommer hit utan ett öre på fickan? Varför tycker en majoritet svenskar att det är rätt och rimligt att en majoritet i riksdagen kan besluta att ge allmänheten fri tillgång till privat mark och vatten (allemansrätten)?

Varför tror svenskarna att demokrati innebär, via ett majoritetsbeslut vilket som helst, att en majoritet kan ge sig själv rätten att bestämma vad som helst? Varför ser inte svenskarna att det behövs begränsningar för demokratins, för majoritetsbeslutens, för kollektivens räckvidd in i den privata sfären?

Varför tror svenskarna att den som inte hukar sig och ger upp när någon kallar dem fascister, är förlorad? Nu är det Finspångsmemen som socialisterna vänder mot allt och alla. Finspångsmemen, för den som missat det, är idén om att när socialismen slutligen faller i Sverige ska vi inrätta vår version av Nürnbergrättegångarna och ställa de ansvariga för det socialistiska eländet i Sverige inför rätta.

En sådan rättsprocess är ju något rätt och rimligt. Men socialisterna får debattörer att huka sig när de kallas fascister. Detta trots att det var fascister och nazister som dömdes i Nürnberg. I en del fall alluderas till lyktstolpar att hänga folkförrädarna i. Mussolini dömdes ju inte i en rättegång utan avrättades av en pöbel genom att hängas i en lyktstolpe. Man måste våga stå upp och säga ifrån till socialisterna när de förfalskar historien och kommer med osanna påståenden om vilka deras motståndare är och vad vi står för. Men det gör tydligen inte ens de flesta samhällsdebattörer som vill avskaffa socialismen.  Svenskar, detta arma, kuvade folk!

Det här inlägget postades i Äganderätt, Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

16 svar på De dumma svenskarna

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Värt att tillägga i sammanhanget bredbandsutbyggnad i regi av en fiberförening är att:
    En fiberförening är en sammanslutning som innebär medlemskap i en ekonomisk förening och därav följande juridisk status. Det innebär att enskild medlem uppbär ett fullt ekonomiskt ansvar för föreningens och dess verksamhets fortbestånd. (ej att jämföra med ett medlemskap i en hembygdsförening alltså).
    Personligen har jag måst inse tragiken i det fullständigt oseriösa tillvägagångsätt som den lokala fiberföreningen uppvisat vid anläggandet av ett fibernät i området.
    (påpekas endast som exempel om hur markägaren så totalt förbisetts i samband med anläggandet)

    Här förekom argument som t.ex ”ledningsrätt” vilket tolkats av föreningen såsom att det är fritt fram att gräva och ifall där meningsskiljaktigheter om ledningens utförande, placering osv kommer på tal, ja då hymlas det om ledningsrätt. Rena rama kommunistiska floskler om ni frågar mig.

    Hur är det möjligt med bibehållet sunt förnuft att frivilligt försätta sig i en sådan ohållbar situation där anläggningens fortbestånd inte har något som helst juridiskt skydd.

    Tragiskt, om inte helt enkelt idiotdumt.
    (skall tilläggas att förhållandet är det som gäller här, det finns de som låtit anlägga fibern med ett seriöst genomförande).

    • mats skriver:

      Det finns i princip tre olika rättigheter Lantmäteriet kan skriva in i fastighetsregistret. Samtliga kräver avtal med markägaren! Avtalet måste vara utformat så att det framgår vad föreningen har rätt att söka för rättighet.
      Nyttjanderätt gäller endast med den markägare som skrivit under avtalet. Vid försäljning ska det förnyas.
      Ledningsrätt gäller för evigt, även gentemot ny markägare, behöver inte förnyas.
      Servitut kan endast erhållas av belastande part om den äger en fastighet som via ledningen får förbindelse med den belastade fastigheten. starkaste skyddet. Telia och elbolagen söker alltid servitut.

      Föreningen i ditt grannskap kan inte ha ledningsrätt om inte du eller tidigare markägare skrivit på för det.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Så är det, och min poäng är att då ledningsinnehavaren bortsett från att vidtaga de mått och steg som krävs av lagstiftaren för att erhålla något framtida juridiska skydd för sin anläggning, är ju ”värdet” av denna anläggning mycket svårt att beräkna.
        Större aktörer med intressen i infrastruktur ”håller ögonen på” de mindre för att vid väl valt tillfälle ställa sina tjänster till förfogande (uppköp), där de mindre stöter på problem av finansiell karaktär.
        Ser de uppenbara brister i anläggningens tillstånd och eller fortbestånd blir budet därefter.
        Tragiskt.
        eller
        Det blev dumt det här.

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Demokrati är god; demokrati är godhet.
    Det som beslutas demokratiskt är därför gott.
    De som kritiserar sådana beslut är därför kritiska mot godhet.
    Den som kritiserar godhet är ond; detta då ondska är godhetens motsats.
    Det som inte är demokratiskt är alltså ondska.

    Solidaritet är att ställa upp för andra, enkelt uttryckt.
    Solidaritet, om den är frivillig, innebär att en del inte stället upp.
    Solidaritet, om andra inte ställer upp på det jag gör, blir dyrare för mig.
    Solidaritet måste därför vara ett tvång, så att alla ställer upp lika mycket.
    Solidaritet, om alla ställer upp lika mycket, kräver att alla är lika.
    Solidaritetstvång, om inte alla är lika, innebär att alla ställer upp olika mycket.
    Solidaritetstvång innebär därför för den fattige en större förlust än för den rike.
    Solidaritetstvång kan beslutas demokratiskt.
    Solidaritetstvång är alltså gott.

    Ungefär så, tror jag, man kan koka ner det.

    Sedan är det ju ett utmärkt sätt att så tvedräkt i en byggd som du beskriver ovan. Vad kommer de byborna att kunna hålla samman om i framtiden? ”Där går den snikne dj*veln som snikade till sig fiber! Fy f*n!” respektive ”Där sitter den snåle saten som inte vill hjälpa andra att också ta del av nätet fast det redan finns där!”.

    Splittring. Härska genom att söndra. Hur ser de politiska lojaliteterna ut bland dessa undrar jag? Det kanske vore något för kvinnan du har kontakt med att efterfråga?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Stefan Eriksson skriver:

      Precis så är det Rickard, och när ”söndradet” blommat ut kan man med fog undra över värdet på fiberanslutningen man betalat 35 000 kr. för.
      Jag skulle vilja fråga kvinnan i sammanhanget om hur det juridiska skötts i samband med att hennes anslutning kom till stånd.
      Finns anläggningen registrerad i fastighetsregistret?
      Har mått och steg vitagits för att säkerställa anläggningens fortbestånd?

      Om inte (som i min omgivning) är ju anläggningen inte värd ett rött öre, snarare tvärtom med tanke på det demokratiska i att alla medlemmar skall uppbära fullt ekonomiskt ansvar för bristerna i genomförandet.

      Tilläggas kan att markägaren som har sett sig förbigången i handläggningen har å andra sidan inget att oroa sig över vid eventuell skada på anläggningen tillfogat av denne. Han ”skiter uppriktigt och högaktningsfull i detta” då inget avtal finns.

    • Göran skriver:

      Jag brukar säga att solidaritet är när dina egoistiska intressen sammanfaller med mina egoistiska intressen.

  3. Göran skriver:

    Att det ska vara så svårt att stå för de beslut en enskild individ tar. Väljer man att inte gå med på anslutning av bredband från första början, då är man nog medveten om att det kommer att kosta mer om man ångrar sig.

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Mats, du är fantastisk med dina avslöjanden av lurendrejerier.
    Min oro förutom initialkostnaderna med fiberanslutning är de framtida löpande kostnaderna för allehanda abonnemang telefon, dator, och tv/radio. Till det kommer kostnader för att du får den stora äran av att använda själva fibertråden som i mitt fall kommer att ägas och administreras av självaste ”KOMMUNEN” som godtyckligt kan reglera kostnadsuttaget från alla abonnenterna.
    Det kan verkligen sluta illa!
    ”Varför tycker en majoritet svenskar att det är rätt och rimligt att en majoritet i riksdagen kan besluta att ge allmänheten fri tillgång till privat mark och vatten (allemansrätten)”?
    SVAR:
    Spillran av det folk som sköter en levande landsbygd gratis åt politiker och tjänstemän, i den svenska offentliga förvaltningen om ca 1.500.000 skattefinansierad medborgare, har överhuvudtaget inget att säga till om vid de fuskval som socialisterna i skön förening med t.ex. ”centerpartister” organiserar för svenska folket.
    Snacka om att köpa sig en ”RÄTT” (makt)?

  5. oppti skriver:

    Har jag förstått rätt?
    Det finns ett nät som vissa valt bygga ut och nu finns det en entreprenör som vill nyttja detta och betala för det?
    Fler som delar på samma resurs, det är väl bra?
    Är det fel bara för att de tillkommande betalar mindre än de som valde att ansluta sig först?

    • Göran skriver:

      Om jag har tolkat Mats artikel rätt handlar det om att de som inte vill ha bredbandsanslutning från första början, nu erbjuds det till ett lägre pris på villkor att de som anslöt sig från första början ska sälja sin andel i den ekonomiska föreningen för 5.000 kr och att de som vill ansluta sig senare anser att de som anslöt sig från början är elaka och att dessa elaka ska vara snälla mot de som inte ville ansluta sig från början.

      Som jag ser på saken gör man en strikt ekonomiskt bedömning. Finns de några ekonomiska fördelar att sälja av nätet? Till exempel att avgiften per månad blir lägre. Finns det inga ekonomiska fördelar, så tackar man nej till erbjudandet och de som inte anslöt sig från början ska bara hålla käften.

      • mats skriver:

        Helt rätt! Men dessutom att dessa senkommande lyckats övertyga några av de tidiga att dessa är osolidariska om de inte släpper ägandet av sitt nät utan ersättning.
        De 5000 som är bjudet är endast att ersättning för det kapital som ackumulerats sedan nätet färdigställts.
        Dumma, dumma svenskar!

  6. Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    När Finspång träffade fläkten fattade jag absolut inget. Jag tror inte jag var ensam om det, så jag försökte reda ut vad det egentligen handlade om, och det här är vad jag kom fram till: Idyllen i Finspång.

  7. Jan Andersson skriver:

    Jag fick ett trådlöst bredbandsmodem gratis av mobiloperatören för snart två år sedan om jag hade vänligheten att förnya mitt telefonabonnemang i ytterligare två år. Bara att trycka in i närmaste eluttag och det fungerar utmärkt. Jag kan ta med det till sommarstugan eller vart som helst, även i bilen eftersom det går lika bra på 12 Volt som 230 Volt. Fast anslutning är än så länge kanske något snabbare, men inte så det har någon större betydelse för mig. Jag får betala en månadskostnad på mobilräkningen, men den kommer i min livstid aldrig att ackumuleras till 35000 kr, kanske till 13000. Och jag behöver inte två abonnemang, till hemmet och stugan. Bekvämligheten, mobilitet och funktion är perfekt, men det bör kanske tilläggas att jag aldrig tänker använda det till TV-tittande.
    Inom några år har vi kanske dessutom 5G, och då blir det riktig fart, om vi har Internet kvar då, vill säga.

    Hur mycket har dessa verksamheter hittills kostat skattebetalarna?

    https://pts.se/sv/privat/internet/bredband/bredbandsutbyggnad/

    http://www.jordbruksverket.se/bredband

    • Göran skriver:

      Själv har jag ett litet modem och router i ett med inbyggt batteri. Mycket praktiskt. Bredbandsanslutning med fiber får betydelse när det är flera som ska dela på linan. Ett bärbart modem kommer inte att räcka till om det är flera i en familj som ska dela på det.

      De hastigheter som företagen säljer sina mobila abonnemang med uppnås i praktiken aldrig.

      • Jan Andersson skriver:

        Har inte varit ett alternativ förrän nu; jag har haft två andra trådlösa modem som varit ren skit, för att vara snäll. Mitt nuvarande modem klarar lätt av två som surfar samtidigt, eller kanske till och med tre samtidigt, om man räknar med de gäster som kollar Facebook lika ofta som de andas in. Det handlar inte om själva modemet utan länken i närmaste telemast som fått tillräcklig kapacitet numera.

  8. Stefan Eriksson skriver:

    Att aktörer på infrastrukturmarknaden med ”stabilare” finansiella förutsättningar än en ”liten” lokal ägare i form av en ekonomisk förening, söker att utöka sitt innehav av anläggningar är i sig inte att förundras över.
    Det är de svagaste som hamnar i ”hålkorset” först för att ”köpas upp”.
    Sedan en rättelse:
    Onekligen är det så för att ett ”uppköp” överhuvudtaget skall kunna bli aktuellt, förutsätts att det finns en ”säljbar” tillgång.
    Och då förutsätts förhoppningsvis att säljaren äger det köparen vill köpa.
    Har föreningen då bortsett från att skaffa sig ett ”ägarbevis” i form av ledningsrätt osv. är anläggningen i princip osäljbar.
    Jämför med att du har en bil ståendes på garageuppfarten. Har du inget registreringsbevis för detta fordon lär den inte bli såld, och lär stå där tills den rostat bort.
    Kanske kommer någon och ger ett skambud med motiveringen att det är bäst för säljaren är att ”bli av med den” .
    Riktigt så urusla förhållanden är kanske inte fallet hos kvinnan Mats refererar till skall sägas.
    Det är förhållandet som råder i min närmaste anläggning för en fiberanslutning.

Kommentarer är stängda.