Sverige väljer fel gruvpolitik

Dagens gästskribent är Claes-Erik Simonsbacka

Sverige väljer nu en gruvpolitik som inte är förutsebar eller miljövänlig

Obegripligt att lagstiftaren medvetet lagstiftar om att uranets radio- och kemiskt toxiskt skadliga ämnen inte får återvinnas eller borstskaffas ur gruvornas avfallsdeponier!

Allmänt kan konstateras att förbjuda uranbrytning, även som biprodukt, är ett rent svenskt politiskt beslut utan beaktande av en djup, detaljerad och allsidig konsekvensanalys. Det inkluderar ej heller tolkning och tillämpning av bland annat Euratomfördraget om ett framtida behov av kärnkraft för Europas energiförsörjning. Inte heller har EUs behörighet att agera inom olika områden senast med stöd av Lissabonfördraget beaktats. Även om EU idag inte har någon gemensam politik för mineraler med gemensam lagstiftning för gruvor, hindrar inte detta EU – kommissionen som har förslagsrätt att ta initiativ. Ett sådant är t ex Råvaruinitiativet (EU Raw Materials Initiative), om bl.a. kritiska råvaror, dess betydelse för EU:s försörjning och dess betydelse för hela samhällsekonomin.

Sveriges berggrund är rik på uran som vanligen bildats nära vattenrika bergartssmältor. Sverige är även i allmänhet vattenrik och har inlandsvatten, vanligen sötvatten som är ytvatten, på en area av ca. 31 236 km², dvs ca. 7,7 % av fastlandets yta.

Det är känt att uran kan förekomma i över 200 olika mineraler, bland annat i järnmalmer och vanliga basmetaller som aluminium, bly, koppar, krom, mangan, nickel, tenn och zink. Uran finns även i andra metalliska grundämnen som är viktiga för batterier och elbilar. Några exempel på dessa metaller som utvinns ur uranbärande mineraliseringar är cerium, dysprosium, grafit, praseodym, kadmium, kalium, kobolt, lantan, litium, neodym, nobelium, tantal, terbium, vanadin och yttrium. Beträffande energimetaller kan förutom uran och torium även nämnas uranbärande icke-metallerna brunkol och stenkol.

Mineraler som är hett eftertraktade idag och nödvändiga för den så kallade ”gröna ekonomin”. Efterfrågan kring brytning och utvinning av dessa metaller kommer bara att öka framöver. Det går därför ej heller att förstå att förbudet mot uranbrytning, även som biprodukt, är till gagn för våra biologiska system inkluderande hälsa och miljö eftersom toxiskt skadliga ämnen då inte isoleras från annat mindre farligt avfall utan det radioaktiva avfallet kommer att deponeras och genom åren fortsätta att spontant sönderfalla och bilda olika dotternuklider. Av intresse för gruvor med förhöjda halter av uranisotopen (U-238) är bl.a. bildningen av radium (Ra-226) och ädelgasen radon (Rn-222) som ger upphov till radiologiska risker och emissioner från gruvverksamheters deponerade avfall.

Hur snabbt det spontana sönderfallet sker anges som radionuklidens halveringstid. Halveringstiden anges till 4,47 miljarder år för den naturliga icke klyvbara uranisotopen U-238, som utgör 99,28 % av den totala andelen naturligt förekommande U-isotoper. Halveringstiden för den andra naturligt förekommande klyvbara (fissila) uranisotopen U-235 anges till 0,70 miljarder år och utgör endast 0,71% av de naturligt förekommande U-isotoperna. Den klyvbara uranisotopen, U-235 kan separeras och anrikas från den betydligt mer förekommande, icke-klyvbara isotopen, U-238. För att kunna fungera som kärnbränsle i våra svenska lättvattenreaktorer måste halten av den klyvbara isotopen U-235 anrikas från 0,71 % till 3-5 %.

U-238:s dotternuklid radium Ra-226 bildar i sin tur en hel serie av så kallade ”radondöttrar” så länge som uranisotopen U-238 finns kvar i bl.a. gråbergsupplag, avfallsdeponier/magasin. Det är framför allt halten av alfastrålande radondöttrar i luft som har störst betydelse ur hälsosynpunkt. Om man andas in radon och radondöttrar eller dricker vatten med radon kan alfastrålningen skada celler. Vilket innebär att spridning av ädelgasen radon, som kan ge upphov till ökad strålningsexponering i nedströms vindriktning, kan ske. Halveringstiden för radium Ra-226 uppges till 1 622 år och för radiumdotterns radonisotop Rn-222 anges halveringstiden till 3,82 dygn.

 

NATURLIGT RADIOAKTIVA ÄMNEN I SVENSKA BERGARTER

SGU-rapport 2015:34: Strålning från bergmaterial – Utdrag sidan 12

Uran och torium
Tabell 2. Normala halter av kalium, uran/radium och torium i några svenska bergarter.
Granit (alla) 1): U (ppm) 1,0–10; Th (ppm) 5–30

Granit, uran- och toriumrik 2):
U (ppm) 8–40; Th (ppm) 10–90.

1 ppm = 1 gram/ton

1) Intervall baserade på SGUs gammaspektrometriska mätningar på häll.
2) Intervall baserade på Socialstyrelsen m.fl. 1981.

Uranförbudet” medför att miljömålet med möjligheter att producera obefintligt med farligt avfall inte kan uppfyllas, om inte uranet med dess farliga toxiska effekter elimineras/isoleras och förvaras säkert, då uranavfall efter det att lagändringen träder i kraft inte kan återvinnas eller borstskaffas.

En gruva kan förorsaka mycket stora skador på miljön, näringskedjor, organismer och andra livsmiljöer, om inte radio- och kemiskt toxiskt skadliga ämnen som t.ex. uran tas tillvara i koncentrerad form utan i stället hamnar i gråbergsupplag, sandmagasin och lakningsbassänger, med risker för läckage och/eller dammbrott. Genom en viss anrikning under kommande år i gråbergsupplag, avfallsdammar/magasin kan det radioaktiva aktivitetskoncentrationen (antalet atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet i en given volym eller massa) öka.

Antar man t.ex. att Tasman Metals AB i Norra Kärr får regeringens tillstånd enligt miljöbalken (MB) för gruvverksamhet är då de berörda politiska partiernas företrädare, miljöföreningar och den berörda allmänheten nöjda med, att det radio- och kemiskt giftiga uranavfallet inte får tas om hand, dvs. utvinnas som biprodukt eller återvinnas ur utvinningsavfallet?

Som referens på en “polymetllisk urangruva” kan nämnas Terrafame Ltd. som nu tagit över gruvverksamheten i Talvivaara Finland. Bolaget vill nu göra gruvan till en av Europas stora uranproducenter. Gruvan i Talvivaara har ungefär samma medelhalt av uran, 15 ppm (gram/ton), som Tasman Metals AB:s REE- prospekt i Norra Kärr utanför Gränna. Tasman Metals AB är ett helägt dotterbolag till kanadensiska Leading Edge Materials Corp.

Enligt SGU-rapport 2012:21 för kartområdet 27I Tjåmotis som inkluderar Beowulf Mining plc´s Kallak Fe – prospektområde, utanför Jokkmokk, framgår, att pegmatiten uppvisar varierande strålningsegenskaper, uranhalten varierar mellan 1,2 till 454 ppm (medelvärde 39,8 ppm). Toriumhalten varierar mellan 4,6 till 430 ppm (medelvärde 55 ppm). Är de betydligt förhöjda uran- och toriumhalterna anledningen till att prospektören hos Bergsstaten begärt att bolagets malmbevisningsrapport, bilaga C, till tillståndsansökan om bearbetningskoncession skall sekretessbeläggas trots, att handlingen typiskt sett är en allmän handling?

Den nya lagen som uppges träda i kraft den 1 augusti 2018 kommer för exploatören att innebära en oförutsebar tillståndshantering, då enligt 9 kap 6 i § miljöbalken: ”Tillstånd inte får ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material som ska prövas av regeringen enligt 17 kap 1 § 1”. Denna regeringsprövning görs först efter det att exploatören ansökt om tillstånd för gruvverksamhet enligt MB. Innan denna slutliga tillståndsprövning för gruvverksamheten har exploatören utfört prospekteringsarbeten med stöd av tillstånd för undersökning och bearbetningskoncession.

En slutsats är alltså att den nya lagen om totalförbud mot uranbrytning leder till att Regeringen kommer, att bedöma varje ansökan om tillstånd för gruvverksamhet i enlighet med miljöbalken (MB), från fall till fall. Detta leder till en tillståndsprocess som blir oförutsebar och rättsosäker. Men en ännu större och viktigare slutsats är att det totala förbudet innebära, att betydande mängder radioaktivt och kemiskt toxiskt skadliga ämnen inte får tas omhand, utan blir ett hälso- och miljöproblem för många generationer framöver

 

C-E Simonsbacka, Bureå

Ingenjör och f.d. managementkonsult till gruvföretag med gruvverksamheter i Sverige, Västafrika och Sydamerika.

 

This entry was posted in Gästlistan, Miljö and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

12 Responses to Sverige väljer fel gruvpolitik

  1. Mats Jangdal says:

    Märkligt att det inte går att förklara för de radiakrädda partierna att en lag som förbjuder anrikning av radioaktivt material även innebär förbud mot insamling och oskadliggörande av detsamma. Istället kommer det att ligga på deponi och läcka ut i miljön i tusentals år.

  2. Bra att Frihetsportalen tar in Claes-Eric S:s mycket kloka och initierade synpunkter!
    Hoppas att även kommande klargöranden och synpunkter i dessa frågor ges utrymme till!

  3. C-E Simonsbacka says:

    Även om artikeln som helhet inte är av något intresse vill jag ändå avslutningsvis göra ett förtydligande i följande stycke:

    Enligt SGU-rapport 2012:21 för kartområdet 27I Tjåmotis som inkluderar Beowulf Mining plc´s Kallak Fe – prospektområde, utanför Jokkmokk, framgår, att pegmatiten uppvisar varierande strålningsegenskaper, uranhalten varierar mellan 1,2 till 454 ppm (medelvärde 39,8 ppm). Toriumhalten varierar mellan 4,6 till 430 ppm (medelvärde 55 ppm). Är de betydligt förhöjda uran- och toriumhalterna anledningen till att prospektören hos Bergsstaten begärt att bolagets malmbevisningsrapport, bilaga C, till tillståndsansökan om bearbetningskoncession skall sekretessbeläggas vilket accepterades av Bergsstaten trots, att handlingen typiskt sett är en allmän handling? Bergsstatens sekretessbeslut kan överklagas hos nämnd myndighet, men endast av sakägare med talerätt.

    MVH,

    • C-E Simonsbacka says:

      Även om artikeln som helhet inte är av något intresse vill jag ändå avslutningsvis göra ett förtydligande i följande stycke:

      Enligt SGU-rapport 2012:21 för kartområdet 27I Tjåmotis som inkluderar Beowulf Mining plc´s Kallak Fe – prospektområde, utanför Jokkmokk, framgår, att pegmatiten uppvisar varierande strålningsegenskaper, uranhalten varierar mellan 1,2 till 454 ppm (medelvärde 39,8 ppm). Toriumhalten varierar mellan 4,6 till 430 ppm (medelvärde 55 ppm). Är de betydligt förhöjda uran- och toriumhalterna anledningen till att prospektören hos Bergsstaten begärt att bolagets malmbevisningsrapport, bilaga C, till tillståndsansökan om bearbetningskoncession skall sekretessbeläggas vilket accepterades av Bergsstaten trots, att handlingen typiskt sett är en allmän handling? Bergsstatens sekretessbeslut kan överklagas hos nämnda myndighet, men endast av sakägare med talerätt.

      MVH,

  4. Claes-Eric!
    Indirekt skulle Bergstatens rätt att sekretessbelägga uppgifter som har en avgörande betydelse som i detta fall, påverkan av människor, djur, och natur inte uppmärksammas och slinker igenom såvida inläsningen av handlingarna inte görs grundligt!
    Oftast anlitas jurister av “sakägarna” vilket gör att om juristen ifråga inte kan tolka handlingarna med dess analyser etc. så känner jag en stor oro att mycket kan gå fel!
    Hlsn
    Thor

  5. Jan Andersson says:

    Claes-Erik,

    Tack för din debattartikel och ditt deltagande i kampen mot exploateringsraseriet!

    Som exempel… Norra Kärr ligger i ett tillströmningsområde för grundvatten och ligger cirka 120m
    över Vätterns yta. Grundvattnet avleds till mindre bäckar och åar till Vättern, Sveriges största dricksvattentäkt. Berggrunden består av en gråbergskaraktär som är porös, mindre stabil och således sprickbenägen och således jordskalvskänslig.
    Dessutom har prospekteringsföretaget Tasman Metals AB själva dokumenterat en uran- och
    toriumhalt med värden som ligger i samma nivå där bl.a. uranutvinning sker på andra orter. Det handlar här om U 238 som automatiskt blir en biprodukt till de eftersökta REE-metallerna.

    Fråga; Kommer det bli en lakning av uran till grundvattnet, och kommer detta att så småningom attt via sprickbildning nå grundvattnet och slutligen Vättern? Kommer uran även att ingå som en
    cocktail i gruvdammarna och föras vidare till vattendrag?

    I vår lagstiftning finns idag inga regler hur man ska handskas med radioaktivt material som
    biprodukt. Efter 1 augusti i år är det fritt fram för godtyckliga tolkningar. Som säkert alla vet
    har U 238 en oerhört lång halveringstid som innebär att det kommer att läcka under evärderlig
    tid.

    SGU ger i Vetandets Värld en utomordentlig beskrivning hur ett högt tillströmningsområde för grundvatten fungerar och slutsatsen kan dras att Norra Kärr i så fall vore ett typexempel,

    Var kommer de kringliggande kommunernas ansvar att leverera felfritt dricksvatten in,
    när man inte vet effekterna av toxisk påverkan på grundvatten och dricksvatten?
    Hur ska man göra för att politiker och makthavare ska vakna upp?

    Med vänlig hälsning
    Jan Andersson

    • Mats Jangdal says:

      Hej Jan,
      Välkommen till Frihetsportalen!
      Eftersom vi redan har en Jan Andersson som kommenterat här i flera år ber jag dig göra något tillägg eller annan markering, så att vi kan skilja er åt.

    • C-E Simonsbacka says:

      Jan!

      “Fråga; Kommer det bli en lakning av uran till grundvattnet, och kommer detta att så småningom attt via sprickbildning nå grundvattnet och slutligen Vättern? Kommer uran även att ingå som en cocktail i gruvdammarna och föras vidare till vattendrag?” / Jan

      Börjar mitt svar på ovanstående två frågor med följande två citat ur handboken “UTSLÄPP TILL YTVATTEN FRÅN GRUVVERKSAMHET – En handbok för beskrivning av påverkan på ytvatten” (sidan 27) av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Boliden, Havs- och Vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin

      “Traditionen och erfarenheten av att bryta sällsynta jordartsmetaller saknas i stort sett i Sverige, varför kunskapsläget om ämnen som uppstår vid processen och ingående ämnenas effektnivåer i svenska recipienter är väsentligt lägre än för järn- och sulfidmalmsmineraliseringar.”

      “Uran är svårlösligt i reducerande miljö, men i oxiderande förhållanden kan uran oxideras och övergå till en form som har hög rörlighet i vatten, både i sura och alkaliska miljöer, och kan transporteras långa sträckor i yt- och grundvatten.”

      https://www.ivl.se/download/18.2aa2697816097278807cb3/1516203874028/Gruvhandbok_webb.pdf

      Ovanstående utdrag påvisar även hur nödvändigt det är att även miljöbalkens försiktighetsprincip t.ex. i alla Norra Kärrs projektstadier och tillståndsprocesser tillämpas mycket strikt av berörda myndigheter och regeringen.

      Som framgår av artikeln innehåller i princip alla betydande mineraliseringar i den svenska berggrunden förhöjda halter av uran vilket innebär att allt som bryts blir ett avfall med de uranhalter som finns i gråberget, malmen och anriknings- / lakningsavfallet. På grund av detta måste t.ex. det kort- och långlivade, låg- / medelaktiva vätske- och fastformiga, radio- och kemiskt toxiska gruvavfallet hanteras på ett säkert sätt, innan det går till mellan och slutförvaring. En utmaning för verksamhetutövarna som sannolikt kan komma att bli för övermäktigt för dem, åtminstone för verksamhetsutövaren i Norra Kärr om tillstånd erhålls för gruvverksamhet!

      Utifrån egen erfarenhet kommer avrinnings- och lakvatten från gråbergsupplag, sandmagasin, recipienter genom diffusa utsläpp och/eller läckage från gruvverksamhetens avrinningsområden förr eller senare, att nå ytvattenområden.

      Mvh

  6. Patrik Erixon says:

    Några strå till frågan och länken till SGUs redogörelse om grundvattnets väg i P1 finns här:

    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1107297?programid=412 och hur exemplet i dessa torrtider kan bli katastrofala följder runt förkastningsbergen Öster om Vättern med den porösa berggrunden skall begjutas med en deponi med all sköns avfall för gruvprocess . Denna avses då sättas på en höjd som är vattendelaren mellan de två vattenområde Vättern och Svartån/Sommen.

    Det finns anledning att peka på ett stort antal? som berörda kommuner och myndigheter har att beakta o ställa krav på att allt outrett kommer upp på bordet omgående. Det är uppenbart att naturvetenskap åsidosätts med den politiska styrning uppenbart som råder och då skall styras av ett spel mellan statlig förvaltning och politik undergräver rättssäkerheten.

    Bolaget har nu tydligen till 29 september att inkomma med synpunkter och ev. kompletteringar med anledning av Länsstyrelsen i Jönköpings yttrande, varvid samrådsanvaret borde ställas krav på, så efterlevnad av transparens tillförs. Vilket inte gjorts. Högsta Domstolens dom förkunnade att koncessionsområdet var undermåligt. Vilket påvisar underskottet i det demokratiska dilemmat tidigare, då intressenterna/sakägarna idag är betydligt fler utifrån att EUs rättsordning står över den föråldrade nationella minerallagen.

    Vad får ansvariga sektorsmyndigheter och berörda kommuner att ej kräva samrådsplikten efterlevs?

    Flertalet exempel på oredovisad frågetecken berörda kommuner har att ta i finns här bl.a.
    Otydligheten i regelverket när det gäller radioaktiva mineraler
    som en biprodukt talar nu för sig. Påtagliga högre halter av radioaktiva ämne finns redovisade.

    Vilseledande redovisning av förekomst av hälsofarliga ämne 11maj 2012 presenterades Tasmet Metals Ltd. ”preliminery Economic Assesment (PEA) NI 43-101 Tecnical Report for the Norra Kärr (REE-Y-ZR) Deposit”

    I denna rapport skriver Bolaget “Geochemical analyses on 4706 core samples representing all logged rock types returned lov levels of uranium and thorium. Lead shows a more comlex pattern with multiple population related to the various rock typs that were sampled in the core. “

    Av rapporten framgår bl.a. följande:
    Uranium (U): Average: 18 ppm; Min: 0.06 ppm; Max: 676 ppm
    Thorium (Th): Average: 26 ppm; Min: 0.16 ppm; Max: 1000 ppm
    Lead (Pb): Average: 241 ppm; Min: 0.01 ppm; Max: 8360 ppm; Median: 135 ppm
    (Källa: Kap 1.11.2 Deleterious Elements. Utdrag sidan 1.7. http://tasmanmetals.se/wp-content/uploads/2014/01/Bilaga-3-Preliminary-Economic-Assessment.pdf)

    Ovanstående angivna max värde á 1000 ppm för Thorium, är lika hög som det högsta Detektionsmätvärdet (vad mätapparaten klara att mäta). Thorium är ett av de giftigaste grundämnen som finns. Detta ser som sagt ut att saknas i MKB:n. Och är av yttersta vikt att berörda kommuner förstår vidden av.

    Ursprungliga rapporten är daterad 11 maj 2012 och den omarbetade versionen är 9 juli 2013.
    I dessa båda rapporterna skiljer sig mineralvärdena för U och Th högst markant och märkligt åt. Som exempel har U i första rapporten ett medelvärde på 18 ppm och i den senare endast 10,9 ppm. Förklaringen verkar ligga i att Tasman Metals AB i den senare rapporten helt utelämnat 378 borrkärnor, uppenbarligen för att justera medelvärdena nedåt. Här finns fog berörda kommuner och myndigheter aktivt tar på sig sitt medborgaransvar till full. Bolagets sätt att hantera detta på visar en ovederhäftig attityd då den tillsynes senare rapporten är vilseledande.

    Frigörande av radioaktivt sönderfall i gråbergsupplag och deponi

    I både uranets och thoriumets sönderfallkedjor finns Radium (Ra) som sönderfaller i radon (Rn). Radon är en av ädelgaserna och en alfastrålare, och således en potentiell hälsofara eftersom den vid inandning eller förtäring (löst i vatten) kommer i direkt kontakt med
    oskyddad vävnad. Inga risker eller undersökning finns nämnda eller beskrivna i MKBn eller i kompletteringen. (Källa: http://radonassistans.se/fakta-om-radon/grundamnet-radon/ )

    Asbestförande mineralisering i Norra Kärr

    Det finns ingenstans redovisat av asbestförande mineral i MKB:n eller dess komplettering. Dock är klinoamfiboler rikligt förekommande i Norra Kärr, vilket gör att här kan förekomma mineraler som ej är rätt identifierade. Asbest kan i värsta fall ge cancern mesoteliom, som i
    stort sett alltid beror på en yrkesmässig exponering och har en nästan 100-procentig dödlighet.
    Har man otur kan det räcka med några få fibrer för att skadas, men riskerna ökar med dosen. Detta finns dokumenterat av SGU, men Bolaget har inte beaktat detta sakförhållande.
    (Källor: https://arbetet.se/2018/01/16/lurendrejeri-vid-matning-av-asbest/ )
    (http://da.se/2015/06/asbest-i-gruvorna-har-morklagts/ )

    Damningsproblematik ej redovisad i komplettering av MKB

    I all gruvhantering finns anledning att analysera problem med damning som kan tänkas uppstå vid sprängning, transporter och urbergsupplag. Vindförhållandet över Norra Kärr kan leda till en avsevärd spridning över inte enbart koncessionsområdet, utan vid måttliga vindar
    spridas över ett stort område, där Natura 2000-området öster om Norra Kärr ingår.
    Eftersom Östra Vätterbranterna (av Unesco utsett Biosfärsområde) utsätts i huvudsak av sydvästliga och västliga vindar uppstår en s.k. hangvind som orsakas av vindtryck mot bergskedjan och som alstrar en uppåtgående vind.

    Vid skärmflygning och hängflygning utnyttjas denna vind. Gränna är ju känd ballongstigningsplats.

    När vinden fortsätter ovanförbergsbranterna bildas en turbulens som kallas rotationsvind och som har en uppbromsande effekt. Vinden når ytterligare höjder i synnerhet när termik bildas under molnbasen. Resultaten gör att även damm-bildning vid gruvverksamhet lyfts upp från koncessionsområdet till högre höjd och bidrar till en spridningseffekt över ett stort område som ej bedömts i MKB:n.
    (Källor: SMHI och Svenska Skärmflygarförbundet)

    Risken med att ha Sveriges pulsåder, dvs E4 på bergsskrevan som blir kvar mellan Vättern och gruvhålet är ytterligare en säkerhetsaspekt

    Uppenbart har Bergsstaten medgivet Tasman Metals AB/ LEADING EDGE MATERIALS CORP (LED) ett undersökningstillstånd för gruvdrift på ett område som saknar lagliga förutsättningar för gruvdrift. Sedan ej involverat alla intressenter i problematiken. Den komplettering som nu redovisats ändrar ingenting från förra ansökan.

    Produktion av REE i Sverige kan, om så behövs, i första hand ske genom utvinning av REE som finns i redan befintliga deponier av gruvavfall. Inte genom att riskera de berörda kommunerna med dess medborgare och företag i Vättern och Sommen med avrinningsområde ut i Östersjön.

    När nu Regeringen lyfter Återbruks-Ekonomi i ny utredning ska väl Bergstaten lyssna in på vad Näringsminister Damberg tillför i utredningshänseende till myndigheterna att beakta vilket således i officiella sammanhang benämner man det som cirkulärekonomi. Beaktansvärd artikel utifrån vad som befintliga deponier har att erbjuda. se: https://www.aktuellhallbarhet.se/regeringen-tillsatter-delegation-cirkular-ekonomi-2/

    Man ska inte exploatera naturresurser då det inte behövs d.v.s. överordnat hållbarhetskriterier.

    Ur samhällsekonomiska hänseende då oförutsett ekonomiska båtnadskriterierna skall vägs in i koncessionshänseendet av projektet tål konkurrens av nermalda bergrester från befintliga gruvdeponier med REE-innehåll. Ur miljöhänsynansvarstagande och sunt förnuft för statsapparaten och medborgare.

    Att leka med vattnet är i dagens läge som det ser ut med denna torka är att leka med elden ibland utsläppt bensin. Vilket ansvaret vilar på förtroendevalda och statsmaktens myndigheter att snarast sätta fingret på.

    Kommunerna bär sedan några veckor ekonomiska ansvaret för vattnet de distribuerar sina medborgare och företag rent vatten. Det är då en relevant fråga om rättsapparaten och politiken som figurerar är rättssäkert instrument då detta avhandlas tillsynes utan ansvariga har full insikt o klarhet i fråga?

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/idag-kommer-hd-s-dom-i-pfas-arendet

    http://www.mynewsdesk.com/se/ronneby_kommun/pressreleases/hoegsta-domstolen-faststaeller-att-produktansvarslagen-kan-tillaempas-i-pfas-aerende-2543562

    Patrik Erixon

    • Claes-Erik Simonsbacka says:

      Skriftliga frågor, av 2012-09-30, till Tasmet AB/ Tasman Metals Ltd. som ännu är obesvarade!!

      Begär härmed svar av Tasmet AB / Tasman Metals Ltd. på följande frågor:
      1.1 Sällsynta jordartsmetaller, REE, är oftast förknippade med förhöjda nivåer/halter av torium och/eller uran. Kan Tasman Metals Ltd./Tasmet AB bekräfta att det inte finns torium över 6 PPM och/eller uran över 2,8 PPM i den tilltänkta gruvans berggrund och malm i Norra Kärr?
      1.2 Hur stor mängd/vikt torium, uran respektive bly kan maximalt tänkas finnas i de årligen brutna gråbergs och malmmassorna i Norra Kärr?
      1.3 Om förhöjda halter av torium och/eller uran finns i den tilltänkta gruvans berggrund och malm i Norra Kärr hur avser Tasman Metals Ltd./Tasmet AB, att då hanterar och isolera de förhöjda halterna av torium och/eller uran på ett garanterat säkert sätt för att under gruvans livstid och därefter skydda skyddsvärda ekologiska system och organismers biologiska liv?
      1.4 Om det finns förhöjda halter av torium och/eller uran i Norra Kärr fyndigheten vilka strängare avfallshanterings standarder/regler är Tasman Metals Ltd./Tasmet AB redo att uppfylla för att även garantera, att bl.a. urlakning av radioaktiva och andra toxiska ämnen till naturen/miljön inte under den planerade gruvans livstid och därefter kan komma att ske, även med beaktande av mycket kraftig nederbörd med översvämningar inom gruvområdet som följd, då brytning och utvinning av REE ur berggrunden/malmen i Norra Kärr med låga halter innebär att mycket stora mängder/massor berg/malm innehållande förhöjda halter av torium och/eller uran måste brytas, krossas och lagras?
      Notera, att verksamhet för utvinning av REE inte kan jämföras med någon annan typ av mineralutvinning inkl. deras avfallshantering!
      1.5 Kommer Tasman Metals Ltd./Tasmet AB att extrahera torium och/eller uran t.ex. i processen från urlakningslösningen (PLS)? Om torium och eller uran av Tasman Metals Ltd./Tasmet AB kommer att extraheras i någon av ingående enhetsprocesser, uppge då i vilken av dessa enhetsprocesser och hur detta kommer att ske.
      1.6 Vänligen uppge om förhöjda halter av torium- och/eller uranisotoper i Norra Kärrs berggrund någonsin av Tasman Metals Ltd./Tasmet AB och/eller deras ev. partners kommer att utvinnas och/eller förädlas i Sverige, som en produkt och/eller biprodukt.
      2. Hur stor maximal årlig produktion av dysprosium (Dy) avser/planerar Tasman Metals Ltd./Tasmet AB att producera under Norra Kärr gruvans livstid?
      3.1 Kommer Tasman Metals Ltd./Tasmet AB att förlägga några ingående enhetsprocesser utanför Sverige och i så fall vilka?
      3.2 Om Tasman Metals Ltd./Tasmet AB planerar/avser att förlägga någon eller några av ingående enhetsprocesser utanför Sverige uppge i såfall varför Tasmet AB i sin ansökan om bearbetningskoncession också angivit, att ansökan ”omfattar framtida anläggningar”?
      3.3 Hur många enskilda RE-Element avser Tasman Metals Ltd./Tasmet AB att processa i Norra Kärr och/eller utanför Sverige?
      4.1 Håller Tasman Metals Ltd./Tasmet AB med om att toxiciteten och dess miljökonsekvenser vid utvinning av REE inte är helt förstådd av den närmast berörda allmänheten?
      4.2 Kommer Tasman Metals Ltd./Tasmet AB att åta sig, att öka allmänhetens kunskap och förståelse för toxicitet vid utvinning av REE-oxidmineraler, så att förebyggande åtgärder kan vidtas för oförutsedda miljökonsekvenser?
      5. Kan Tasman Metals Ltd./Tasmet AB under den tid som gruvverksamheten i Norra Kärr pågår och därefter garantera, att verksamheten inte kan komma att förorena/skada Vätterns vatten/vattenkvalitet och andra vattentäkter samt andra livsmiljöer och organismers biologiska liv?
      6. För mineraliseringar innehållande LREE, har Tasman Metals Ltd./Tasmet AB rapporterat/informerat om sannolikheten för och möjliga inverkan, att upplösningen av bl.a. karbonatmineral kan frigöra sällsynta jordartsmetaller (REE) i miljön?
      7.1 Kommer Tasman Metals Ltd./Tasmet AB:s Norra Kärr REE projekt att generera fluor, gasbelastat stoft och/eller svaveldioxid?
      7.2 Om svaret på någon av ovanstående i 7.1 är ja, förklara hur mycket kommer att genereras/produceras samt uppge de potentiella effekterna på människors och djurs hälsa samt effekterna på andra livsmiljöer och organismers biologiska liv.

      Claes-Erik Simonsbacka

Leave a Reply