PK-pedagogik

Pedagogikkonferensen Need For Change som gick av stapeln nyligen i Göteborg skulle vara en ”internationell konferens för vägledare”, arrangerad av  Svenska vägledare och IAEVG, International Association for Educational and Vocational Guidance. En av föreläsarna skulle vara Linda Gottfredson från universitet i Delaware. Hon är en mycket meriterad forskare och professor i utbildningspsykologi, numera emerita.

Men se det passade inte pk-maffian, ty Gottfredson har haft den dåliga smaken att i sin forskning komma fram till att i en stor befolkning kan man approximera intelligensfördelningen med en normalfördelningkurva. Flera personer och även institutioner skrev till arrangören och klagade på att Gottfredsons forskning var diskriminerande, eftersom hennes resultat visade att alla människor inte är lika och inte har samma förmåga.

Det värsta av allt var att resultaten inte passade in i värdegrunden om alla människors lika värde. Men det gör ju de som klagade till de mest fördomsfulla! Inte är det väl någon överraskning att vi är olika? Om vi inte kan erkänna det skulle jag kunna hävda att jag är lika snabb som Usain Bolt, eller har lika många världscupssegrar som Ingemar Stenmark, alla annat vore diskriminerande mot mig.

Resultatet för Linda Gottfredson, blev att hennes inbjudan att föreläsa drogs in av arrangören. Både hon och andra akademiker har uttryckt förvåning och missnöje över hur inskränkt arrangören agerat.

This entry was posted in Frihet and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

17 Responses to PK-pedagogik

  1. Jan Andersson says:

    När svenska företag hade råd att anställa även outbildad arbetskraft fanns det alla sorters människor i större företag, även många utan “läshuvud” och som hade svårt med ordförråd och att skriva. Men det var lojala slitvargar som gjorde stor nytta och vägrade aldrig att ge sig på tunga skitjobb som i bland behövdes. När de blev äldre och slitna räckte det med att de fanns till hands eller bara sopade golvet. Sedan kom arbetsgivaravsgifterna med mera, och gubbarna fick gå hem till ensamheten och socialbidraget. Men det var bättre förr, samhällena levde och “alla fick vara med”.

    • Mats Jangdal says:

      Jag har ibland jobbat med sådana personer. Stundtals kan det kännas jobbigt att vara tvungen att vara så noggrann med sina förklaringar eller beskrivningar av vad som ska göras. Men det kan också vara nyttigt eftersom man själv tvingas tänka efter ordentligt.
      Samtidigt kan de i vissa tillfällen överraska med en enkel och korrekt förklaring till varför vissa saker fungerar som de gör, samband som de troligen gått och analyserat i åratal.

      Ja, det är ett kompetensdjup som försvinner ur organisationerna när dessa personer inte får vara med, bara för att de inte klarat av teoretiska studier långt över vad som är nödvändigt för uppgiften.

  2. Göran says:

    Skulle Linda Gottfredson föreläsa om kognitiva förmågor eller IQ på denna konferens? Var det ämnet som var “stötande” eller personen i fråga?

    Bortsett från det finns det hur mycket forskning som helst på att vi människor besitter olika kognitiva förmågor. Men det är inte det som är problemet utan att olika grupper av människor har olika kognitiva förmågor. Svenskar har avsevärt bättre kognitiv förmåga än afrikaner vilket forskningen visar. Det är detta som alla “lika-värde-människor” inte gillar.

    Att olika grupper har olika kognitiva förmågor har ingenting med lika värde att göra. Det är helt enkelt skillnader vi bör känna till och kunna ta hänsyn till. Vi bör förstå dessa skillnader och vilka konsekvenser det innebär. Det gör även att vi kan förstå hur världen ser ut.

    Amerikanska armen har till exempel funnit att soldater med lägre kognitiv förmåga utsätter andra soldater för onödiga risker, är mer benägna att begå krigsbrott eller att gå längre än det behövs.

    Sveriges krigsmakt använder sig att IQ-tester för att bedöma var i krigsorganisationen rekryten är lämplig att placeras. Här skiljer man således på folk och fä. Alla har inte samma värde inom krigsmakten. Konstigt att detta inte har blivit ett ståhej och löpsedlar (?).

    Jag undrar hur reaktionerna hade blivit om en psykolog inom svenska försvaret hade föreläst på nämnda konferens om kognitiv förmåga i stället för Linda Gottfredson?

    Om vi inte får diskutera kognitiva förmågor, speciellt hos olika grupper, kommer Sverige att bli ett u-land. Helt enkelt måste man förstå hur det kommer sig att västvärlden ser ut som den gör och den andra världen inte ser ut som den gör och att det beror på kognitiv förmåga.

    Jag tror säkert flera av er som besöker Frihetsportalen har haft någon arbetskamrat som ni har haft svårt att förstå hur det kommer sig att denne kanske inte har förstått något som ni anser att man bör förstå med sunt förnuft eller med lite simpel logik men som ändå inte har gått fram. Det har säkert med personens kognitiva förmåga att göra. Eller kan ni finna någon annan förklaring?

    • Mats Jangdal says:

      När hon ifrågasatts är en av de hänvisningar hon gjort till att stora grupper militär personal ingått i studierna. Så det är nog även amerikanska soldater. Ser nu i reklam som sänds vid NFL-matcher att amerikanska armen söker “warriors” för att försvara landet. Tror inte svenska försvaret skulle annonsera så. Undrar också om inte högre befäl och vissa tillknutna specialister borde undersökas för både kognitiv och emotionell förmåga.

      Att vi ibland missförstår andra personer eller inte förstår hur de tänker har säkert med kognitiv förmåga att göra, men också med att vi har olika erfarenheter av verkligheten med oss i bagaget. Sådana erfarenheter kan inkludera kön, längd, vikt, muskelstyrka, tidigare miljö mm.

      Vid min uppväxt i Jämtland fanns i mina föräldrars bekantskapskrets en skåning. Det var en intelligent man som var fascinerande att resonera med. Men han kunde inte åka skidor. Föll han omkull vid vanlig längdskidåkning på platten, kunde han inte komma upp själv. Vi barn förundrades över att en vuxen människa kunde vara sämre än en treåring på skidåkning!

      • Jan Andersson says:

        Jag gjorde lumpen med 80 % skåningar i kompaniet. Nej, skidor kunde de inte åka. De låg i drivor efter skidspåren i Tivedskogarna, och stod mangrant i kö vid sjukan morgonen efter för att få sina blessyrer omsedda.

  3. Dandersan says:

    Varför inte lyssna på henne. Är det för att hon uttrycker en åsikt som ligger utanför det kollegiet vill höra?
    Kanske därför de går på konferens!

    • Mats Jangdal says:

      Det finns rutinerade universitetslärare som hävdar att det skett en förändring sedan ungefär millenieskiftet. Folk läser inte längre på universitet för att lära sig något, de läser för att få sina fördomar bekräftade.
      Kan det vara en orsak? Sådana personer är numera redan ute i arbetslivet, en del som pedagoger.

      • Niklas says:

        Att “alla” numera ska läsa på universitet/högskola, är ju helt galet och leder bara till en rejäl devalvering av värdet på en sådan examen. Det är väl det som ligger till grund för kritiken mot Linda Gottfredsson.

        F.ö. talas det ofta om att det finnsä olika sorters intelligenser och det tror jag också. Det är ju t.ex. en viss skillnad mellan teoretisk (“huvudets”) intelligens och “handens” intelligens.

  4. Samuel af Ugglas says:

    Jordan Petersen har en ganska bra förklaring till “equal input – equal outcome”?
    https://youtu.be/3wj48ACMWeI
    Tydlig och begriplig engelska.

  5. Terra non firma says:

    En nära släkting låg i det militära och skulle genomföra vinterträning i fjällen. Första dagen undrade han varför det var massor av folk som åskådare. Är det någon tävling? Nej! Men skåningarna har kommit.

  6. Positivt att den svenska konferensarrangören i Göteborg tydligen INTE deltog i det populistiska angreppet på yttrandefriheten och akademisk etik, men tvingades acceptera beslut på högre nivå inom IAFVG, under medverkan av bl a en finsk “forskare”.

  7. Rikard says:

    Hej.

    Som det slumpar sig har jag idag försökt diskutera och förklara att just olika grupper kommer att ha olika resultat vid en IQ-mätning på populations- eller gruppnivå, och att detta beror på en mäng faktorer, många generationella och fullt möjliga att påverka för tämligen dramatisk förbättring på sikt.

    Resultat? En arabisk man som inte har med samtalet att göra börjar slå nävarna i bordet, kalla mig ‘Hitler’, och hota med våld.

    Notera att jag inte på något sätt pekat ut någon folkgrupp som ‘dum’, utan endast sagt att olika grupper på grund av olika omständigheter har olika IQ, och att det i sig inte säger något om en specifik individ.

    De jag diskuterade med var gymnasie-elever, varav en påpekade att det jag sa var brottsligt – det hade de fått lära sig i skolan.

    Så illa är det att man inte kan diskutera ämnet på offentlig lokal.

    Vad jag blivit kallad av tidigare kollegor när jag efterlyst prövning och sortering efter intelligens (med full möjlighet att byta grupp efter behov) inom skolans elevunderlag, kan inte uttryckas i text. Tårar, skrik och tandagnisslan, och ett allmänt tema om att det är att jämställa med kraniometri, rashygien och liknande trams är bara förnamnet på hur kvinnorna skriade.

    Ack ja, arma land och arma folk! När man pratar med utländska kollegor om vikten av att nivå- och intelligensgradera eleverna så att alla kan få undervisning de kan ta del av, och utvecklas via, anser de det som självklart – och att Sverige inte gör så och har så starkt tabu mot det är så svårt att förstå att de har problem med att uttrycka sin förvåning.

    Att försöka förklara att vi människor är olika, verkar vara pärlor för svin. Likt en gyllne ring, och allt sådant där från den tjocka boken.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal says:

      Märklig egalitär vidskepelse din omgivning uppvisar.

      • Rikard says:

        Hej.

        Jag vet inte om det är stigmat av rasbiologins forna avarter och hur dessa haussats genom årtiondena, eller om det är värdegrundsfanatism och ‘vit skuld’, eller någon slags legering av flera olika stolleprov. Däremot vet jag att man inom svensk skola och tydligen också offentlighet bör tala tyst om att människor är olika, att en del av olikheterna är ärftliga och en del inlärda (och att det finns samverkan), och att ett samhälle mår som bäst när man erbjuder alla möjligheten att excellera utifrån sina förutsättningar istället för att alla skall kunna hoppa lika högt, om man säger så.

        Det är mig en stor sorg att ett påstående om att människor som kommer från platser där det i generationer rått krig, hungersnöd, sjukdomar och där vissa parasiter är vanliga generellt har fötts med sämre förutsättningar än om de uppräknade (IQ-påverkande) faktorerna saknats, tas emot som ett uttalande som säger att dessa är mindre värda, dummare och sämre än andra.

        Det är mig en än större sorg att det normala numera är att hota den som framför en avvikande uppfattning, särskilt som jag tidigare haft kollegor som varit svårt religiösa (såväl bokstavstroende kristna som muslimer, och även en agnostisk jude – den sistnämnda en riktigt rolig tjomme) och med dessa kunnat diskutera våra skilda åsikter; vad vi tycker, varför vi tycker som vi gör, och med spetsiga frågor till varandra dels syftande till att sätta den andre på pottkanten men också för att förstå.

        Tidigare har man kunnat ha respektfylld åsiktsskillnad, och kunnat diskutera för att lösa värdekonflikter utan att någons frihet skall inskränkas eller att någon skall privilegieras orättfärdigt. Det verkar numera helt omöjligt.

        Jag har varit borta från skolan i snart tre år, och förändringen eller förfallet har eskalerat något oerhört synes det mig. Man lär ut intersektionalitet, vilket inte är annat än legitimering av rashat mot vita (främst män) och våld mot meningsmotståndare.

        Känslan av panik parad med total hopplöshet är synnerligen obehaglig, och att återigen behöva uppleva hur man står helt ensam mot en växande skara skrikande aggressiva personer…

        Jag tror vi svenskar nu bör tänka som om vi vore tyska judar anno 1932.

        Jag besökte nyligen Malmö: efter att det började skymma var färre än var tionde person svensk (av utseende och kläder att döma, så ta siffran med lagoma doser salt), och i flera kvarter tystnade grupper av män och stirrade efter en när man passerade. Med risk för övertolkning var budskapet klart: du hör inte hit. Ge dig av, annars…

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

      • Åke Sundström says:

        Märklig? Snarare naturlig – givet det intellektuella och politiska klimatet. Har själv varit ganska optimistisk om att förnuftet trots brukar segra förr eller senare, men börjar nu bli nästan lika pessimistisk som kamrat Rikard. Fast visst brukar det vara som mörkast strax före gryningen? Ett sista halmstrå!

        • Mats Jangdal says:

          Vi får hoppas att det inte blir mörkare än så här då.

  8. Göran says:

    Rikard, skriver en viktig sak om att kunna förstå skillnader mellan folk för att kunna först hur de bäst tar till sig kunskaper.

    Att folk i Sverige förfasar sig över att någon påstår att det är skillnad på folk verkar rent ut sagt löjligt. Länge rådde en norm i Sverige att betygssystemet var normalfördelat. Det fanns lika många elever som hade betyget 1 som det fanns elever med betyget 5. Diskussionen var bara om denna normalfördelning gällde på en klass, skolan, orten eller hela landet. Kunde det finnas en klass där alla hade betyget 5? En del lärare hävdade att normalfördelningen skulle gälla på klassen och att de var toppstyrda att utdela betygen på sådant sätt.

    Om vi i Sverige över tid ha utvecklat en skola där normalfördelningen har IQ 100 och vi stoppar in elever i den med en normalfördelning på IQ 70, kan vi då förvänta oss att de elever med IQ 70 kommer att klara sig bra i den skolan?

Comments are closed.