Länge leve industrijordbruket!

Vid olika debatter och resonemang om jordbruk, djurhållning och matproduktion stöter man ibland på uttrycket industrijordbruk. Det sägs vanligen med förakt och avsikten är att det ska uppfattas nedsättande, att industrijordbruket är en dålig, icke önskvärd företeelse.

När man ber om exempel på industrijordbruk och förklaring till vad som exakt menas, så får man inget sådant. Ibland får man en tredjehandsberättelse om någon som besökt en gård där saker inte sköttes som förväntat utifrån idylliska reportage eller gamla sagor. Men något konkret och aktuellt får man inte beskrivet.

En tolkning av varför uttrycket industrijordbruk förekommer, härleder jag till vanlig avund. Jag har flera gånger vid kontakter med stadsbor noterat att de ser på landsbygden med semesterfirarens arbetsbefriade ögon. Gården, byggnader och naturen bara finns där till lojt avnjutande. Arbetet bakom en gårds skötsel och den viktiga ekonomin ser de inte. De förutsätter att en stor gammal bostad är lyxigt, när den idag ofta är en belastning i både underhålls- och uppvärmningshänseende.

En annan anledning till att vissa människor svänger sig med uttrycket industrijordbruk tycks vara en bisarr uppfattning om födoämnen. Mat som producerats i liten skala och med stor manuell arbetsinsats förutsätts vara av bättre kvalitet än den som producerats rationellt. Som en del av denna uppfattning anser vissa att all djurhållning är av ondo på flera sätt. Det kan vara omoraliskt att ens hålla djur, skadligt att förtära animaliska produkter, etiskt oförsvarligt att slakta djur och tillvarata kött, inälvor och hudar. Det kan också vara en rädsla för att husdjuren bidrar till de beramade klimatförändringarna. Begreppet blir en missriktad del av en negativ propaganda mot jordbruket.

Att mäta är att veta

Men om man tänker efter, varför skulle inte bönder och deras anställda tillåtas samma rätt till en god arbetsmiljö som andra? För det krävs att man även i jordbruket tillvaratar modern teknik. Förr spelade bondens erfarenhet avgörande roll för yrkesmässig framgång. Det är fortfarande viktigt, men nu har ny teknik tillkommit. Vi kan mäta en hel uppsjö av parametrar inom jordbruket. Det är allt från näringsstatus i jorden (specifikt för varje dm2 tack vare GPS och RTK), optimal gödselsammansättning och giva, näringsvärde och torrsubstans i skördat foder, vikt och fettansättning på djur, mjölkmängd, fetthalt, proteinhalt, kroppstemperatur, ljuvertemperatur, effektuttag på varje eluttag, läge och hastighet på alla rörliga hjälpmedel som skruvar och transportörer, effektuttag på traktor, hastighet, position, last på varje fordon, sprutmängd i varje dysa, logistikschema för hela gården och mycket mer. Då har jag inte ens nämnt datorstödet för ekonomi och administration, vilket naturligtvis kan integreras med allt ovan nämnda.

Tack vare tillgång till alla dessa data ökar automatisering och snart tar beslutsstöden steget över till artificiell intelligens och blir ännu kraftfullare. Dessa hjälpmedel kan verka skrämmande för den som inte förstår. Man kan förledas att tro att det påverkar djurhälsan negativt om inte bonden står där och kelar med djuren. Men det är tvärtom! Den nya tekniken ger effektivare övervakning och snabbare varning om något är fel. Djuren får bästa tänkbara föda i korrekt mängd och vid rätt tidpunkt. I princip det som socialstyrelsen drömmer om att kunna förse oss människor med.

Ekonomi

Dessa moderna hjälpmedel ger bästa förutsättningar för god ekonomi. Den moderna gården, som alltså ofta nedsättande kallas för industrijordbruk är det bästa som har hänt bönder, husdjuren, växterna, marken och vattnet. De första stegen in i detta togs långt innan Astrid Lindgren började oja sig för djurens rättigheter. Det har fortsatt blivit bättre, långt mer än hon kunde föreställa sig.

När datorstöd introducerade i lantbruket var insamlingen analog på gårdarna och skickades som fysiska prover eller på papper till centrala anläggningar för att mätas och komputeras. Därefter fick bonden tillbaks en lista med mätresultatet och förslag på lämpliga åtgärder. En månad efter provtagningen.

Idag sker provtagning och analys ofta i realtid ute på gården. All sådan utrustning har blivit mindre, lättare, pålitligare och framför allt billigare. Detta gör i sin tur att gårdarna inte längre behöver bli större för att ha råd med ny teknik. Det gäller att hitta rätt kombination av storlek och teknik.

Under centraldatorernas tid var bönderna endast råvaruleverantörer till allt större mejerier och slakterier. Med modern teknik kan gårdarna själva förädla sina råvaror till färdiga produkter att sälja på marknaden. Rätt utfört ger det bättre lönsamhet. Det gör det också möjligt att utveckla egna, lokala produkter. Sådant som stordriftsanläggningarna tidigare avskydde i tidevarv när de ville ha en råvara in att förpackas till en produkt ut. Den tiden är länge sedan och lyckligen över. 

Familjejordbruket finns kvar på en mycket högre nivå, tack vare industrialiseringen. En industrialisering som tagit lite för lång tid på sig, men knappast på grund av motstånd i bondeleden, snarare då från böndernas egna industrier och föreningsrörelse. Men även som motstånd bland konsumenter och politiker.

Med välskötta anläggningar, som övervakar och mäter sin egen verksamhet och förädlar allt på plats, minskar antalet transporter. Framför allt minskar transporterna av lågförädlade volymvaror. 

Men kanske än viktigare, om vi diskuterar i ett beredskapsperspektiv – Sverige blir mindre sårbart. Kan våra politiker leverera marknadsvillkor för trygg energiförsörjning till allt som jordbruket kräver, då ska inte resten av beredskapspolitiken vara så svårt att få rätt vad gäller livsmedelsförsörjningen.

P.S. Den grekiska regeringen tänker sig att det är bra med digitalisering av jordbruket. En välkommen modernisering efter de åtstramningspaket EU lade på landet. Men de tänker sig digitaliseringen som centralstyrt regeringsprojekt som bönder och forskning ska få tillgång till.

Det liknar alltså mer det system med centralstyrda bondekooperativ föreningar som vi äntligen är på väg att lämna. Jag tror att det är bättre att ge bönderna stor frihet att sköta sin verksamhet själva, inklusive att konkurrera med varandra.

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

25 Responses to Länge leve industrijordbruket!

  1. Jan Andersson says:

    Jag har länge misstänkt att funktionellt dumma vänstermänniskor tror på mirakel; att de vaknade en morgon och fann att någon mystisk enastående kraft under natten försett vårt land med allt som folket behövde, som bostäder, gator, vägar, järnvägar, kanaler, broar, hamnar, fartyg, grävmaskiner, lastbilar, bilar, banker, fabriker, handelshus, jordbruk, mejerier, slakterier, bagerier, saluhallar, varuhus, butiker, restauranger, hotell, sjukhus, skolor, polisstationer, regementen, badhus, radio- och TV-stationer, tidningar, bibliotek, teatrar, museer, biografer, kyrkor och allt annat som kännetecknar ett modernt samhälle.

    Vem kan har gjort allt detta? Det kan ju absolut inte vara de ondskefulla borgarna! Kan det vara Karl Marx? Så måste det vara!

    Men är inte allt litet oöverblickbart när man ser det så här litet från ovan? Typiskt borgare i så fall! Det ska vi fixa, det blir hädanefter vår livsuppgift att bringa ordning i detta kaos som jag upplever det. Och såg du? Var det inte en kapitalist där som smet in på banken med fickorna fulla med pengar?

    Det måste gå att förenkla! Vi låter Staten ta hand om förvaltningen av alltsammans så blir det ordning och reda. Vi börjar med tidningarna och radio-TV, så att vi kan förklara för folket att allt kan göras mycket bättre om vi får bestämma!

    Och såg du! Där kommer det en kapitalist till! Är det inte den jäveln som bygger lastbilar? Vem tror han att han är? Nej, nu måste vi sno oss innan han och de andra orsakar ännu mer problem och oreda. Kom igen, taxin till Rosenbad väntar!

    • Göran says:

      Bra sammanfattning. Precis som det är. Verkligheten är sådan att det inte finns en enda människa i hela världen som har all kunskap som behövs för att tillverka en blyertspenna. Vänsterblivna tror det. Ja, till och med moderatpolitiker tror det.

      Nä, mer centralstyrning. Centralpolitikerna vet vad varje företag behöver eller vad varje konsument behöver och det vet exakt i vilken mängd de behöver det och exakt i tid när de behöver det.

      • Jan Andersson says:

        Jag brukar roa mig med att räkna över hur många olika privata småföretagare och även dito större bolag som behövs för att södermalmarna skall få sin flaska rödvin och en pizza på bordet.
        Varav ingen sympatiserar med vänstern, utom möjligen det idag överspelade Systembolaget.

  2. Samuel af Ugglas says:

    Under min utbildning på 60 talet fick vi lära oss att Sverige hade begåvats med mattempel kapabla att förse 72 miljoner människor med livsmedel. Det var kapaciteten den gången mätt med HUI´s mått. Om nu våra fanatiska miljömänniskor inbillar befolkningen att vi skall återgå till produktionskapaciteten från fordom blir det ganska intressant att göra ett studium i ekande och nästan tomma ICA, Willy´s, Citygross hallar.
    Det är allt för sällan media påpekar vad livsmedel kostar i de enskilda hushållen och varför de inte kostar det det borde göra för att hålla landsbygden levande. Enligt de officiella siffror jag har disponerar de enskilda hushållen i Sverige endast mellan 10 – 13% av sin hushållsbudget på livsmedel och därtill hörande inköp. Men den gode socialisten som ödelagt svensk landsbygd har ju lovat sina väljare att, livsmedel skall vara “näst intill gratis”.
    Ser vi någonsin i det ödelagda Sverige hur många “ARBETSTIMMAR” en svensk familj av ordinärt snitt använder för att hålla hushållet med rätt mängd livsmedel?
    Det vänder sig i magen på mig när politikerna angriper bönder och skogsägare för att man inte dansar efter deras pipa, omgivna av okunniga maktgalna rådgivare kan man inte annat än beklaga dem.

  3. Dandersan says:

    Glädjen över att odla förbyts till besvikelse .
    Antingen över det klena resultatet,
    eller när man utvärderar ett gott utfall till timpeng för insatsen när tid och marknadspriser jämförs.

  4. Ivar Andersson says:

    Varför flyttar inte de gröna ut från Södermalm och visar hur ekologiska jordbruk och skogsbruk ska drivas? Vi kommer ihåg hur populär gröna vågen var på 70-talet men när gröna vågarna drabbades av verkligheten återvände de snabbt till staden och dess butiker med stort varuutbud. Astrid Lindgrens idyller var trevliga på sin tid och jag förstår att semesterfirarna på landet önskar sig tillbaka till denna tid men är inte beredda att betala vad det kostar. Det är bättre att semesterfirarna åker till Astrid Lindgrens värld i Vimmerby.

  5. akenastgards says:

    Du talar om det häringa datoriserade industrijordbruket som om det var så svenskt jordbruk ser ut generellt. Det gör det inte. Det må fungera och vara ekonomiskt för storbönder med 100-tals eller 1000-tals hektar odlingmark eller de med 100-tals eller 1000-tals köttdjur. Vi pratar Skåne.

    Men småbönder i kargare landskap, med några åkerlappar här och där, eller de med få mjölkkor kan absolut inte få ekonomi med denna högdatoriserade verksamhet som du beskriver. I min by har köttbonden ett 100-tal kor som är ute på bete så länge marken är bar. Såg kossorna så sent som igår. Han har sina egna beteshagar men lånar även andras; de som vill behålla det öppna landskapet kring sin egna gård eller torp (som för länge sedan sluta med småbruket). Inget lär slå köttet från kor som betat naturligt.

    Fel skött utarmar industrijordbruket våra jordar och djur som hålls inne stora delar av året – på vissa ställen året runt – och proppas med kraftfoder kan inte må bra.

    Holland är världens största producent av grönsaker som odlas i växthus. Allt är datorstyrt, från näringsgivor till bevattning, värme och ljus. Dagens holländska tomater innehåller bara en bråkdel av den näring och vitaminer som tomater innehöll förr. Eller som de som odlas “ekologiskt” på friland. Det är bara att jämföra smaken med en holländsk från Ica med en tomat som fått solmogna i din egen trädgård.

    Näringsmässigt är det bättre att köpa organiskt frilandsodlade tomater än växthusodlade. Även om de så är dubbelt så dyra.

    Småbrukare och grönavågenmänniskor har allt mer intresserat sig för permakultur. Dvs odling och djurhållning i symbios, där ingen jordbearbetning sker efter det att kretsloppet åstadkommits. Dvs man odlar grönsaker, bär och frukt som återkommer varje år och håller djur och lever i sitt eget kretslopp. Bra för naturen och kräver ytterst liten arbetsinsats årligen. Permakultur kan åstadkommas inte bara för en familjs självförsörjning, men även skalas upp.

    Att ta “permakulturen” till nästa steg, industrijordbruket, kräver mer av bonden än att han läst grundläggande näringslära och IT. Det gäller att förstå jorden. Alltså inte industrijordbrukets utarmade jord utan den levande jorden, med alla sina bakterier, småkryp, svampar och vad där nu finns i en livskraftig jord. Den jord som är full av maskar som bryter ned dött material och ger växterna näring, som förser växternas rötter med syre och livsrum.

    I någon sån här SVT-dokumentär om en familj som bedrivit småjordbruk i generationer på gammalt vis, konstaterade bonden att det skett en del förändringar de senaste årtiondena. När han plöjer de små åkerlapparna idag får han vara ifred för fåglarna. Vid plöjningarna på 50-talet följdes plogen av måsar och kajor inte bara berättade han, det kunde man se från en smalfilm som de själva filmat vid den tiden.

    Orsaken till frånvaron av fåglar vid plöjningen är naturligtvis att jorden till stora delar dött. Det diskuterades inte i dokumentären, men man kan väl gissa att tidigare så naturgödslades jorden och kanske lät man den gå i träda längre, med lämplig växtlighet och med bete från köttdjur (som naturligt gödslade jorden). Idag gödslas antagligen jorden enligt “optimal gödselsammansättning” enligt industrijordbrukets normer.

    För jorden, människan och det odlades näringsinnehåll vore den plöjningsfria odlingen mycket bättre än det heldatoriserade industrijordbruket. Det finns 100-tals, 1000-tals intressanta projekt och jordbruk i världen som arbetar med detta. Dvs hur man rationellt skall kunna arbeta MED naturen och jorden och ändå vara kostnadseffektiva. En mycket trevligare utveckling. Tycker jag.

    Googla (eller youtuba) t.ex. plöjningsfri odling eller no-till farming.

  6. De flesta som talar nedlåtande om “industrijordbruk” har nog biologisk odling i åtanke, när de drömmer om det idylliska småskaliga familjejordbruket. Dessa personer har ingen som helst aning om hur dålig och ojämn avkastningen är vid biologisk odling. I traditionellt jordbruk skördar man med hyggligt resultat, även om årsmånen varit ofördelaktig. De biologiska bönderna plöjer helt enkelt ner grödan dåliga år.

    Undertecknad bor sedan 1992 på landet i Normandie med betesmarker på alla sidor om min bostad och har två biologiska bönder, förutom alla vanliga lantbrukare, som grannar. Samtliga är mjölkbönder. De driver gårdarna på samma sätt; djuren går ute från mars till november, en höskörd vid midsommar. Därefter betar djuren där höet skördats. Som kraftfoder odlar man majs, fodersäd eller baljväxter. Skillnaden består i gödslingen av åkrarna och i att de biologiska djuren inte får avmaskningsmedel. På de biologiska åkrarna sprids kogödsel på våren i otillräcklig kvantitet. De flesta biologiska kvigor och kor har insjunkna flanker som följd av inälvsparasiter.

    Nedanstående länk (2 foton) visar skillnaden i frodighet mellan en biologisk och en vanlig majsåker augusti 2017, vilket var ett ganska normalt år, förutom mycket regn fram till midsommar. Det är 50 m mellan de båda bilderna.

    https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=379373 (Klicka på fotona för helbild. Observera mätstickan).

  7. matsjangdal says:

    Om jag inte lyckas lösa mina inloggningsproblem är detta det sista inlägget på Frihetsportalen inom överskådlig tid, kanske för alltid.
    Om det är så, kan man fortsätta kommentera i fem veckor, enligt inställningarna. Sedan blir Frihetsportalen en “Aniara” så länge jag betalar webhotellet.

  8. Sten-Arne Persson says:

    Mats Du har en fantastisk bredd i din kunskap. Frågan är vad som är en ”lagom” mekanisering, digitalisering och samhällsstyrning och på vilka nivåer. Sårbarheten ökar vid stora enheter. För att ta jordbruket som exempel. När jag växte upp var en gård på 20 hektar i Närke bärkraftig för en familj ibland med en anställd i någon form. Idag går det inte att klara ekonomin utan ett arbete utanför jordbruket oavsett hur stora gårdarna är. Hela 82 procent av jordbrukarhushållens inkomster kommer från inkomst av tjänst. Detta innebär att sårbarheten för vår matförsörjning har ökat då brukningsenheterna som oftast ligger på 100 – 200 ha ändå har stora problem. Vid ett angrepp från luften är dessa stora enheter mycket lätta att slå ut på kort tid eftersom de största gårdarna ligger mitt ute på slätten väl synliga. Jag har inte kollat på antalet brukningsenheter men det är stor skillnad i antal i dag mot på 50-talet. Den koncentrerade djurproduktionen slås enkelt ut, och det är det som är vårt viktigaste skafferi. En annan sak är samhällsstrukturen, storstädernas ockupation av omkringvarande landsbygd rent beslutsmässigt. Landsbygdsbefolkningen tvingas av dålig lönsamhet i jord- och skogsbruk att flytta till storstäderna. Möjligheterna att försvara vårt land minskar med ökad urbanisering. Vad är optimalt för vårt folks välmående på olika plan. Invandringen har blivit ett överskuggande problem som behöver hanteras på ett helt annat sätt än vad som skett.

    Det som styr folkets tankar är den information de matas med från mediehusen och deras drängar som hela tiden kräver mera stats- och kommunaltjänstemän näst intill oavsättliga utan tjänstemannaansvar i ohelig allians med det internationella storkapitalet. Denna kader av tjänstemän röstar i självbevarelsedrift på S som skapat denna grottekvarn tillsammans med de invandrande klanfolken som efter tre år har rösträtt i kommunerna och därefter i en annan ohelig allians med rödgröna röran V, S, C och Mp tar över kommunerna utan tanke på annat än makten över folket. Klanledarnas folk röstar på rödgröna röran och får socialbidrag till klanmedlemmarna från rödgröna röran i kommunen. I Vivalla röstar nära 90 procent på rödgröna röran när de inte bränner bilar och skjuter ihjäl varandra eller våldför sig på svenska kvinnor. Vad ska de rödgröna göra när klanfolken bildar ett eget parti istället för att rösta på våra svenska invandrarkramare?
    Dan Eliasson satte stenen i rullning när han satt på invandrarverket förvarade invandrarna i Sverige, tills de fick rösträtt. Fortsatte sedan till försäkringskassan och förstörde denna innan han blev rikspolischef och organiserade sönder våldsmonopolet för att avsluta med att bli GD på myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vad händer i de kommuner som tagit emot mest flyktingar när statens invandrarstöd upphör efter två år för kommunerna? Klanledaren har fortfarande makten över sitt folk när kommunens ekonomi kraschar?
    Har klanfolkets kvinnor blivit jämställda med sina män? Eller har kommunledningen blivit klanmedlemmar? Hur kan någon lita på dessa två krafter som har helt motsatt syn på familjelivet? en stor del av klanfolken straffar otrogna med våld. Rödgröna rörans folk tvingar våra familjer att lämna ifrån sig sina barn i samhällets vård med kraftiga ekonomiska straff. Lämnar man inte sina barn till samhällets fostringsmaskin som Astrid Bergström skrev i sin diktsamling ”Vid kökets arbetsbord” så går man miste om en miljon i skattade pengar per barn, inget milt ekonomiskt straff precis. Två motsatser som skulle behöva kompromissa men hur då? Lite mer valfrihet skulle inte skada från båda sidor.
    Det märkliga är att de som alltid kallar sig liberala i svensk politik har varit de som starkast har saboterat en rättvis fördelning av familjestödet. Det var inte liberalt att som Maria Leissner kalla de kvinnor som själva ville ta hand om sina egna barn för ”näriga kvinnosuggor” Det hindrade henne inte att bli ordförande i Folkpartiet. Detta folkparti som hela tiden ställt till det i svensk politik för den som varit uppmärksam. Nu senast när två så kallade liberaler Jan Björklund och Annie Lööf röstade bort en borgerlig regering i sitt hat mot Svenska folkets företrädare Jimmy Åkessons SD.

    • matsjangdal says:

      Tack Sten-Arne!
      Jag skulle vilja påstå att den moderna tekniken gör just det du efterfrågar, att gårdarna inte behöver vara så förtvivlat stora.
      Den gård min hustru och jag brukade där rymde 23 kor är för liten, men den gård vi senare skaffade, med plats för om jag minns rätt 73 kor och möjlighet att bygga om till lösdrift, skulle förmodligen räcka till. Mjölkproduktionen året runt var tillräckligt stor för att räcka till att göra exempelvis egen ost och kontinuerligt slakta ungdjur.

      Det gäller mer att tänka rätt efter de förutsättningar gården har, egna kunskaper och intresse, samt insikt om vilken marknad man vänder sig till.

      När det gäller familjepolitiken är vi ju sedan länge ense!

    • Jan Andersson says:

      Om Sverige blir angripet av främmande makt behövs inte längre några bombplan; det räcker att slå av strömmen en vecka så ger vi upp. Det räcker nog med hotet att stänga Facebook.

  9. matsjangdal says:

    Åke, när ska folk sluta tro och tjata om att dagens kor proppas fulla med kraftfoder? Det finns ingen lönsamhet i det. Nötkreatur är grovfoderomvandlare. Därför är det alltid där pengarna finns att hämta. Grovfoder från egen areal nära brukningsenheten.
    Det är också därför de extremt stora gårdarna med långa transportvägar får problem med lönsamheten. De kör lågvärdig råvara alldeles för långa sträckor. Några kanske frestas att stoppa i mer kraftfoder i djuren, men det är dömt att misslyckas.

    Det finns inte heller någon motsättning mellan modern teknik och välmående natur och odlingsjord. Mitt argument är att de måste gå hand i hand för lönsamhet både nu och senare.

    Men de odlingshinder som finns, exempelvis i form av stenmurar och öppna diken, måste bonden själv få bestämma om de ska sparas eller tas bort. Annars hamnar man i det läget du beskriver, att det är för plottrigt att odla.

    När det gäller plöjning eller inte plöjning har var metod sin tid och plats. Det beror på, som det alltid otillfredsställande svaret lyder.

  10. Göran says:

    Det vore bra om industrialiseringen eller den tekniska utvecklingen av jordbruket anpassas så att det blir så lönsamt som möjligt att driva jordbruket på ett naturligt sätt och inte tvärtom att grödor och djur ska anpassas efter tekniken. Det är ganska dömt att misslyckas eftersom människa och djurs funktionen tar så lång tid att anpassa sig till något att det inte ens är någon mening med att ta det med i beräkning. Fortfarande är människan kroppar för den kost vi åt på stenåldern.

  11. Samuel af Ugglas says:

    Lönsamheten i jordbruket används alltid som tillhygge i den politiska debatten och i anslutning till den makalösa propaganda de röda lakejerna får lov att föra till torgs.
    Priset på produkter till avräkning hos producenten i Sverige fastställs av osynliga organisationer där LRF är en av fler. Men hur är det egentligen med kostnadssidan, vem analyserar den och förklarar för svenska folket att socialisterna bestämmer storleken på dessa.
    I praktiken finns det ingen riktig marknad för de flesta avsaluprodukterna med vissa undantag.
    Fritt odlade grönsaker, kanske en del ägg vid direktförsäljning och kanske några fler.
    Okunnigheten i det socialistiska Södermalmsghettot blir tyvärr det som skall vägleda kadrar av allehanda oavsättliga skattefinansierade tjänstemän på alla nivåer i kommuner, på länsstyrelser och det självdestruktiva så kallade ”Jordbruksverket” i Jönköping. Är näst SCB den för landets överlevnad den utan tvekan den farligaste institutionen.

  12. #Åke#

    Du blandar ihop saker. Tomater, mina föräldrar odlade sådana kommersiellt på 60-talet i växthus med vanliga jordbäddar. Så gjorde två av våra grannar. Den ena av dem gick över till jordfri odling i växthus på vattenbäddar 1968. Redan då diskuterade vi smaken och testade. Om samma sorts tomat växt i jord eller vatten hade ingen som helst inverkan på smaken, förutsatt att de plockats vid samma mognadsgrad. Moderna grönsaker har tagits fram för att växa snabbt, tåla långa transporter och skördas omogna. Detta orsakar skillnaden i smak och näringsinnehåll, inte odlingssättet. Om affärerna skulle sälja gammeldags grönsaker skördade fullmogna, skulle det bli ett herrans liv från kunderna, eftersom hållbarheten bleve kort. Politikerna skulle bli röda av indignation när de fick höra hur mycket grönsaker som kastades av affärerna. Till sist, hur mycket färska grönsaker såldes under vintern i Sverige innan växthus och import blivit vanligt?

    Utarmad jord. För att jord inte ska utarmas måste lika mycket näringsämne tillföras som tas bort med den skördade grödan. Där jag bor fanns fram till 60-talet nästan enbart betesmarker. Fortfarande finns mycket av dem kvar. De är mycket gamla, minst sedan romartiden. De är de mest näringsfattiga jordarna av alla, vilket redan syns på floran. Höet skördas vid midsommar och därefter släpps betesdjuren ut och tas hem runt 1 december. Man glömmer ofta att en välgödslad jord ger mycket rotmassa, som blir kvar efter skörden och bildar mylla. De fält som plogats 50 år har mer mylla en betesmarkerna. Stallgödseln räcker inte till både åker och äng. Den förra prioriteras.

    Min kommentar är redan lång, så jag ska bara tillägga att ekobönderna här plogar mycket mer än de traditionella bönderna för att hålla bort ogräset. De senare sprutar med växtskyddsmedel mot ogräs och skivharvar innan sådden.

    • Jan Andersson says:

      Intressant! Hustrun köpte i somras i en liten närbutik de bästa (och dyraste) grönsaker jag någonsin ätit, enligt uppgift svenska men värda vartenda öre. De nycklade omedelbart minnet tillbaka till femtiotalet och en liten handelsträdgård där man köpte grönsaker på rot direkt från frilanden; jag glömmer aldrig den fantastiska doften.

  13. Gunnar E says:

    Industrframställd mat är på gång. Såg en blänkare (tror det var i läkartidningen) att ett företag fått fram chicken nuggets från hönsfjädrar.Via cellodling. Även nötkött sades vara i vardande. Då får vi industrimat.

    • matsjangdal says:

      Sådant ställer ju enorma krav på hygien vid framställningen. Kostsamt är det också.
      Är det minsta fel på grundmaterialet, genetiskt till exempel, så genomsyrar det allt.

      Medan vanlig uppfödning är mindre känsligt för störning och garanterar genetisk variation.

  14. Samuel af Ugglas says:

    De socialistiska horderna av oavsättliga skattefinansierade tjänstemännen på alla nivåer i de ca 250 myndigheterna i Sverige, kommer att långsamt men garanterat kväva den största delen av livsmedelsproduktionen i Sverige och befolkningen kommer att till en början bli beroende av importen för att i viss mån kompensera för bristerna. Efter den perioden när importen utebliver blir vi nomader och tvingas att finna föda på annat vis.
    Det är inte frågan om utan när.
    Idag upplever svenska folket sin 67 lyckliga dag utan ett förödande socialistiskt utplundringsförslag på “riksdagens” bord. Passa på och njut!

  15. Gunnar E says:

    “Efter den perioden när importen utebliver blir vi nomader och tvingas att finna föda på annat vis.”
    En bra förberedelse för istiden

  16. Mats Jangdal says:

    Jag har fått min inloggning att fungera!
    Så jag fortsätter väl skriva ett tag till. Tack alla som erbjudit hjälp!

  17. Jan Andersson says:

    En fråga: hur kan det vara möjligt att sälja hel uppgivet svenskproducerad kyckling för under tjugo kronor kilot över disk i Sverige?

Leave a Reply