Är det inte fult att lura barn längre? nr2

Favorit i repris

Återigen en dagsaktuell kria från förr (Är det inte fult att lura barn längre?). Nu motiverat av den storbystade operasångerskans tunga inlägg i klimatdebatten. Dels via egna uppträdanden och dels via hennes psykologiska tortyr av sin 15-åriga dotter som tvingas skolka från skolan för att manifestera sin klimatångest. Gissar att de tillsammans har cirka noll kunskaper i naturvetenskap.

Nu verkar det klarlagt att dottern får uppbackning av andra cyniska klimatalarmister, inte minst Naturskyddsföreningen, för att komma ut i media. Nu ska hon få träffa FNs generalsekreterare så att denne kan betyga sin vördnad för det minderåriga underbarnet. Mönstret går igen, 1:a oktober 2009 fick Kulturamaskolan besök av Ban Ki-Moon, som öste beröm över elevernas klimatengagemang. Årets förvillare, SVT, larmar som aldrig förr.

Samtidigt ser verkligheten i klimatkampen ut så här: Forskningsfalsarium avslöjat, Elbrist i Sverige. Koldioxiden är dock, som alltid livets gas. Det är väl bara att hoppas att när de kastar in okunniga barn i debatten så är det en sista desperat åtgärd innan de ger upp. 

Barn uppmanas i skolan att delta i teckningstävlingar där temat är miljöförstörelse. Man ger dem facit till den propaganda man vill att de ska reproducera. Den som bäst illustrerar en katastrof får beröm. Det är inte utbildning, det är indoktrinering, flumskola.
Kulturamaskolan får besök av FN:s generalsekreterare och förklarar hur ingående de utbildats i kultur och miljöfrågor. Men det enda de gör är att redovisa hur väl indoktrineringen om en förestående katastrof lyckats. Vilket ger alibi till att extrema tvångsåtgärder (innebärande svåra umbäranden) måste tillgripas globalt mot all världens folk. Annars drabbas mänskligheten (allt folk) av svåra umbäranden.
Inte ens när naturikonen David Attenborough säger att det är ingen fara för naturen, så besinnar man sig. Lärarna varnar barnen för övertro på internet, uppmanar till sträng källkritik. Men hur är det med lärarnas egen källkritik? Hur säker kan man vara på att lärarnas kunskaper är korrekta? Hur kan man vara säker på att inte de svepts med av propagandistisk glöd, nu som då?

Med klimathotet har äntligen alla vuxna med existentiell ångest fått ett mål med mening att kämpa för. Skit samma att det är ett falsarium byggt på spekulationer och dolda maktambitioner. Då tar man barnen som gisslan och föser dem framför sig för att påverka opinion, företag och inte minst politiker.
Situationen är värre än när kommunismen grasserade bland unga idealister. Då fanns det misslyckade och varnande exempel att peka på. Då var inte hela världen indragen i samma hysteri. Idag finns ingen fristad, ingen plats för opposition mot miljöfundamentalismen. Det innebär en verklig fara.
Vad kommer de lurade barnen att säga när falsariet och sveket avslöjas? När klimatförändringar inte resulterar i svåra umbäranden, men de framtvingade politiska besluten gör det?

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

36 svar på Är det inte fult att lura barn längre? nr2

  1. Dandersan skriver:

    Var på denna karta är uppvärmningen skadlig?
    https://www.nsstc.uah.edu/climate/2018/october2018/201810_map.png
    Gissar att ni behöver veta lite mer om vika temperaturer som råder där det har blivit varmare:
    https://www.ventusky.com/help

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Nivån på debatten (och betänk att undertecknad inte vet varken det ena eller det andra, ej heller tror det ena eller det andra utan endast av cynisk vana och medfödd skepticism alltid drar öronen åt sig när präster, politiker och narrar alla sjunger samma visa):

    “Kan du länka till en forskningsrapport?”
    Svar i form av länk till Wikipedia-artikel: “Scinetific opinion on climate change” (vilken förvisso länkar vidare till allt möjligt).

    Varför är det så sällan (?) den som hävdar mänsklig påverkan på klimatet (uppvärmning) kan länka till faktiska artiklar, och varför är det så ofta (?) som man länkar till argumenterande artiklar som utgår från att klimatförändring är ett faktum?

    Jag vill lära mig, från alla möjliga typer av rapporter. Jag vill inte matas med närmast religiös propaganda. I synnerhet de som hävdar att människan nu kan påverka klimatet bör se det som varandes i sitt eget bästa intresse att övertyga med fakta, eller hur?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal skriver:

      Kommer med ett mer djuplodande referat senare i veckan, med länk till vetenskaplig artikel.

    • Åke Sundström skriver:

      Att dra öronen åt sig när “präster, politiker och narrar” sjunger samma visa är en förnuftig princip.

      Men inte kan du väl tro att alarmisterna anser det ligga i sitt eget bästa intresse att övertyga med fakta? De är givetvis fullt medvetna om att fakta motsäger deras politiskt motiverade budskap. Som också kan inrymma en god portion egoism. Att yla med vargarna har sina karriärfördelar, när det är politiker eller politiskt tillsatta chefer som styr befordringsgången. Precis som de nu ser ut det Sverige som i generationer varit beundrat för sina hederliga ämbetsmän. Den tiden är förbi.

  3. Åke Sundström skriver:

    Men Mats, varför länken till den erbarmligt osakliga artikeln om “elbrist”? Du kan inte gärna ha läst den. Gör det, så inser du nog att du den här gången hade lite för bråttom.

    • Mats Jangdal skriver:

      Visst är den lite pro kärnkraft, men viktigare är att den tydligt pekar ut politiska manipulationer som skadligt för elmarknaden. Det är för övrigt mycket av den varan inom EU just nu.

      • Åke Sundström skriver:

        Pro kärnkraft må väl vara hänt. Men ELBRIST!! Har vi inte varit eniga om att det är ett gigantisk ELÖVERSKOTT som plågar Moder Svea??

        Och vilka manipulationer är skadligare än att som i detta fall ljuga om statistiska fakta; att Sverige i dagsläget har 50 % högre elkapacitet (mått som effekt) än vad vi idag förbrukar och 100 procent högre än vad vi skulle efterfråga utan straffskatten på CO2!

        • Mats Jangdal skriver:

          Jo, men visst är det elbrist när vi tvingas importera 1 GWh under en kort period, för att vi inte har vår egenproduktionsapparat i ordning. Eller vad skulle du kalla den importen?
          Att vi övrig tid vanligen har överskott är irrelevant.

          Vad ska vi kalla det när en kraftigt subventionerad produktion (vindkraft) tillåts förstöra för en annan subventionerad produktion (kärnkraft), så att det uppstår elbrist?

          • Åke Sundström skriver:

            Nej, att tillfälliga störningar leder till ökad import kan inte beskrivas som “elbrist”. Sådana balansrubbningar inom Norden är vanliga och kan absolut inte beskrivas som elbrist (det fanns ju el att köpa i Norge) Att Sverige vid normal drift har en gigantisk överkapacitet är det enda relevanta.

            • Mats Jangdal skriver:

              Jag kallar det elbrist. När vi befinner oss i vinterhalvåret och producenter/leverantörer inte planerat för en mycket liten köldknäpp utan att vi måste importera, då är det elbrist.

              Visst, vi kan kalla det brist på förutseende eller något annat för att dölja det faktum att det fattades 1GWh.

            • Göran skriver:

              Åke! Man kan inte titta på vad som är installerad effekt i, vad som står på märkplåtarna på generatorerna utan på vad som faktiskt går att producera.

              Vindkraften vet vi levererar bara 15-25 % i medel av installerad effekt.

              Kärnkraften levererar i snitt sin installerade effekt minus när de står stilla för översyn.

              Vattenkraften kan leverera installerad effekt i stort, men här handlar det även om hur mycket vatten vi har i magasinen. Efter den torra sommaren har jag förstått att det råder en viss brist i vattenmagasinen. Det har en import som är stötte än normalt för att spara på vatten. Jag gissar att den import vi hade för någon vecka sedan helt enkelt beror på att man inte vill tömma ur magasinen ännu mer.

              Vid helt normala förhållanden, tillräckligt med vatten i magasinen har vi fullt tillräckligt med energi i Sverige. Vindkraftens produktion är totalt onödig och den går i princip till 100 % på export.

              En sak jag undrar över. Om det blir kallare i Sverige med längre vintrar och kalla somrar, kommer vattenmagasinen att fyllas på då? Hinner det smälta av tillräckligt mycket innan vintern slår till igen?

              Märk väl att med kallare tider kommer magasinen att tömmas ännu mer. Vi behöver mer vatten men får kanske mindre tillgång till det.

              Lägger vi ned två kärnkraftverk lär vi nog få elbrist i Sverige. Kanske inte idag, men i morgon.

              • Åke Sundström skriver:

                Helt vilset Göran (ursäkta klarspråket).

                Det är väldigt elementärt att effekten mäter momentan förmåga och att en viss effekt kan utnyttjas längre eller kortare tid. Vattenkraft väldigt många timmar, i princip året runt. En gasturbin bara enstaka timmar per år. Vindkraft bara när det blåser. Kraftvärme bara vintertid.

                I ett välstrukturerat elsystem råder balans mellan baslast och topplast för vinterns förbrukningstopp. Erlanders, Palmes och moderaternas dundertabbe var att överinvestera i baslast i form av kärnkraft (men lika illa om det varit kolkraft).

                Och det är alltjämt baslast vi idag har för mycket av och som därför måste bantas (när nu elprognoserna dessutom visade sig överhört överdrivna).

                Normaliseringsprocessen når sitt slutstadium när balansen mellan bas-och topplast har återställts och energibeskattningen gjorts konkurrensneutral. Att lägga ner två reaktorer kommer inte att räcka, jag är övertygad om att Sverige i det läget inte har en enda reaktor kvar.

            • Mats Jangdal skriver:

              Åke, du missar också det viktiga med mitt inlägg, att det är orimligt att kräva av barn att de ska förstå bättre än vuxna.
              Det är orimligt att tro att barn på grund av sin oskuldsfullhet kan peka ut farorna i samhället. Det gjorde man under häxprocesserna, då man påstod att de oskyldiga barnen kunde se syndare och häxor för vad egentligen var.
              Vi måste kunna visa att vi har kommit längre än så.

              • Åke Sundström skriver:

                DEN poängen har jag inte ifrågasatt, min invändning gällde termen energibrist och där menar jag att du tar miste.

                Vi har ett enormt stort elöverskott (50 procent eller i mer fundamental bemärkelse 100 procent. Kortsiktiga störningar ändrar inte den slutsatsen en enda millimeter.

                Jämför t ex med oskicket att tala om “bostadsbrist” eller “brist” på viss arbetskraft. Där är ju orsaken obalanser mellan utbud och efterfrågan, i båda fallen orsakade påverkade av den förda politiken; hyresregleringen resp LO:s lönepolitik.

                “Bristen” är alltså en funktion av någonting annat och mer fundamentalt och bör beskrivas på det sättet.

                Risken med att använda en felaktig och politiskt (vänster)färgad terminologi är som du vet att medborgarna lurar tro på felaktiga lösningar: att bygga mer eller att utbilda fler sjuksköterskor (de som flyttat till högre löner i Norge håller nu på att återvända sedan löneskillnaden minskat: problem solved.)

                Vi klimatkritiker känner till Orwellspråkets betydelse bättre än de flesta, därav min förvåning.

                • Mats Jangdal skriver:

                  Hur vill du då att vi betecknar det tillfälliga underskottet?
                  Du har inte lämnat något förslag.

                  • Åke Sundström skriver:

                    Kalla det klimatpolitiskt fake news. Därför att det inte existerar någon svensk elbrist och Inga tillfälliga underskott heller. Det enda som finns är en ovilja att nämna eller använda den väldigt stora reservkapaciteten i form av kondenskraft och gasturbiner. Allt som en del i klimathysterin. Den som du så framgångsrikt bekämpar, men faktiskt (håll i hatten!) blir en del av om du talar om elbrist. Jag tror inte att du någonsin skulle ta ordet bostadsbrist i din mun. Så varför elbrist? Två sidor av samma vänstervokabulär. Du vet ju att energifrågan är lika politikerstyrd som galenskaperna i bostadslotteriet.

    • Ivar Andersson skriver:

      Vattenfall har aviserat att införa smarta elnät. När produktionen är otillräcklig ska priset upp så att efterfrågan stämmer med produktionen. Således vid effektbrist höjs priset så att efterfrågan anpassas.

      • Åke Sundström skriver:

        Samma spel för gallerierna. Vi behöver inga smarta elnät, det är en avveckling av energipolitiken, ett införande av marknadsstyrning, som är en absolut nödvändighet för att stoppa de politiska galenskaperna och montera ner de verbala Potemkinkulisserna.

        • Ivar Andersson skriver:

          Med vindkraft i elsystemet behövs smarta elnät som alternativt kan innebära att konsumenter kopplas bort tidvis när elproduktionen inte täcker efterfrågan. Detta är verkligheten som vi är på väg emot och ingen Potemkinkuliss.

          • Åke Sundsström skriver:

            Du låter dig bedras av branschen, Ivar. Tänk själv i stället. Det finns inga som helst risker för att “elproduktionen inte täcker efterfrågan” (som framgått av min dialog med Mats). Och även om så vore fallet, kan större förbrukare, t ex aluminiumverket i Sundsvall, lätt kopplas bort via särskilda avtal och skälig ersättning för förlorade vinst (om någon).

            På en fri marknad, med kostnadstäckande elpriser, skulle f ö den anläggningen varit avvecklad för länge sen.

          • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

            Tillgången till säkra elleveranser har åtminstone under de senaste 50 åren varit och fortfarande är för de flesta i Sverige, någonting självklart. Detta pga. att i princip all elkraft i Sverige producerats med hög leveranssäkerhet och tillgänglighet, som kommit uteslutande från planerbara elproduktionsanläggningar. Trots att en
            funktionell elförsörjning med dagens mycket höga tekniska krav på spänningskvalité och frekvensstabilitet är en viktig del i vår infrastruktur kan kärnkraftverk, som producerar baskraft på jämn nivå med hög tillgänglighet, stängas i förtid bl.a. beroende på ökad ”straffbeskattning” och ersätts med subventionerad intermittent och väderberoende kraftslag som är utan koppling till efterfrågan på elkraft. En förändring som trots modebegrepp som ”smarta elnät” (Smart Grids) tyvärr inte inte kan vidmakthålla den förväntade
            funktionen eller anpassas till höga elkvalitetskrav.

            Mvh,

  4. Göran skriver:

    Kan vi inte starta en insamling och hyra någon 15-åring som kan sätta sig utanför Riksdagen i Stockholm med en skylt: “Skolstrejk mot klimatbluffen”

    Från det ena till det andra. Under valrörelsen pratade jag med en hel del miljöpartister vid valbodarna. Inte en enda av dem kunde svara på den minsta faktarelaterad fråga. Det är bara att ta deras egna frågor och inget som helst fakta om dem kan de redogöra för.

  5. Mats Jangdal skriver:

    @ Åke 2018-12-05 at 09:57
    Om elbristen är politikerstyrd, som du skriver, då tycker jag det finns anledning att kalla det elbrist och påtala att det är politikernas fel.

    • Åke Sundsström skriver:

      Mats, det finns ingen elbrist, lika lite som någon bostadsbrist. Däremot finns det i båda fallen uppenbara systemfel, det är DESSA som är politikerstyrda, liksom den falska propaganda som försöker sprida intrycket att elkapaciteten eller bostadsbyggandet måste öka, fast problemen i båda fallen är de rakt motsatta: stora fundamentala överskott på grund av katastrofala felinvesteringar (fingerfärdigt borttrollade av . Nog måste du väl se den parallellen och dessa entydiga fakta?

      • Mats Jangdal skriver:

        Tycker ditt resonemang haltar. För visst har vi på vissa platser bostadsbrist. Eller vill du hellre kalla det att man där har arbetsöverkott?
        På andra platser har man arbetsbrist, men ingen bostadsbrist.
        Att den politiska styrningen över bostadsmarknaden förvärrar situationen är ingen anledning att inte kalla bostadsbrist för bostadsbrist där det så är. Men vi kan kalla det arbetsöverskott istället, det kan jag gå med på.

        På vissa platser har vi då och då elbrist. Det gäller främsta södra Götaland där överföringskapaciteten är en begränsande faktor tillsammans med att produktionskapacitet sedan 13 och något decennium till kommer att läggas ner just där.
        I Jokkmokk är det ingen elbrist.

        • Åke Sundström skriver:

          Nej, varken i Jokkmokk eller någon annan stans. Du tycks vilja förneka att vi har ett överskott av eleffekt på 50 procent, enl. SCB:s statistik. På vilka grunder då? Du kommentar inte det faktum att överkapaciteten i själva verket är mycket större än så, på grund av att elsektorn gynnas av den omotiverat höga skatten på koldioxid. Den som du medgivit borde slopas helt, eftersom klimathotet är en bluff. För ovanligheten skull anar jag ett logiskt haltande som jag aldrig tidigare sett några tecken på.

          Och nog inser du väl att bostadsköer inte alls bevisar att det råder brist på bostäder. Vad de visar är ju bara hyresregleringen gynnar befintliga hyresgäster, men straffar de nya (som tvingas betala dubbla den reglerade hyran) och dessutom innebär en konfiskation av privata fastighetsägares kapital. Flagranta orättvisor, javisst, men inga belägg för på att bostadsbeståndet är för litet. Snarare ett tydligt tecken på raka motsatsen, att vi i själva verket har ett stort överskott på bostäder. Vilket visar sig när hyresregleringen skrotas, som den måste.

          Du hakar upp dig en synvilla: köfolket UPPLEVER utan tvivel att det saknas bostäder. Men i seriösa sammanhang får man hålla sig till den sanna innebörden av den planekonomiska härdsmälta som politikerna skapat.

          • Mats Jangdal skriver:

            Jo, jag vet att installerad effekt vida överstiger det normala behovet. Men när installerad effekt av olika anledningar, vilka de än är, inte kan leverera efterfrågad energi, då råder det tillfälligt en bristsituation.
            För det är ju så att efterfrågan finns och betalningsförmåga finns. Men leverans måste tas från annat håll. Detta till skillnad från i bostadssektorn, där efterfrågan upphör vid det reglerade priset och betalningsförmågan kan ifrågasättas.

            Jag tycker det i detta fall handlar om att låta orden betyda det vi avser att de ska betyda. Vi är tydligen oense om vilken innebörd vi lägger i ordet brist, möjligen beroende av vad som orsakar en brist.

            • Åke Sundström skriver:

              Nej och ja. Elsystemet kan alltid leverera vad som efterfrågas, så någon brist är inte för handen. Däremot betyder leveransproblem att elpriset stiger och/eller att avtal om bortkoppling sätts i verket. I en fungerande marknadsekonomi handlar allt om priser, ingenting om brist eller överskott. Korrekta priser skapas som bekant balans mellan utbud och efterfråga. Inga problem alls.

              Men ja, det handlar också om terminologin. “Brist” är vänsterretorik, i ekonomisk analys förkommer det aldrig och underkänns om så sker. Den värdeneutrala termen är “knapphet”. Denna är människan evige följeslagare, men innebär inte alls att det råder brist på varor i butiker eller på kraftnätet. Ett slarvigt språkbruk, med osant tal om t ex elbrist eller bostadsbrist sänder felaktiga signaler till medborgarna. Att demokratin undergrävs är ett högt pris för journalistisk inkompetens eller lättja.

              • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

                Termerna elbrist och elöverskott används ibland. Vad menas då?
                I ett elsystem råder balans mellan produktion och konsumtion, ty det finns ingen (liten) lagring i nätet. När exempelvis vindkraftproduktion ökar minskar övrig produktion lika mycket.

                Elbrist och elöverskott är inte tekniska termer, utan ekonomiska.

                Mvh,

              • Mats Jangdal skriver:

                Brist har många betydelser. Inom medicin är det väl vanligen en brist på essentiella ämnen, vilket leder till bristsjukdom.
                I dagligt tal kan det också betyda tillkortakommande, underskott eller avsaknad.
                Hur ska man kunna förstå att vissa ekonomer bestämt att det inom deras fält är vänsterretorik?

                • Åke Sundström skriver:

                  Att i ekonomiska sammanhang använda termen brist är “förbjudet” därför att marknadsekonomin, via prismekanismen, garanterar ständig och momentan balans mellan utbud och efterfrågan. Varken överskott eller brist.

                  Därför kan talet om brist tolkas som uttryck för en socialistisk grundsyn, ett försvar för planekonomiska system, typ svensk bostads-eller klimatpolitik. Vilket självfallet inte är din avsikt och just av det skälet överraskar. Gissar att du inte närmare funderat över ordets politiska kopplingar.

                  Bristsjukdomar finns, men dessa lånar sig inte så lätt till några politiska tolkningar.

                  • Mats Jangdal skriver:

                    Så man får inte använda det ens när prismekanismen är mer eller mindre bortopererad?

  6. Stefan Eriksson skriver:

    Åke, hej igen!
    Vad är det som hindrar elproduktion i Sverige med marknadsregler som gäller i vår omvärld, där ett överskott kan säljas till högstbjudande?
    Jag menar att goda förutsättningar finns vid handen, med ett teknologiskt kunnande, plats därtill och ett ansvarstagande gentemot miljö och kommande generationer.
    Jag vet att överföringskapaciteten är begränsad, men hellre då att strömmen produceras här och säljs på marknaden än att göra sig beroende av import,
    Eller är det förhållandevis dyrt att producera elen här i Sverige?

    Sedan är det så att energi i all dess användbara form har använts i politiska syften. så är det nu och har alltid varit. Också i ett globalt perspektiv.
    Så att förmå “politiken” att avhända sig ett av sitt allra tyngsta verktyg i form av reglering av energimarknaden (r) lär bli en grannlaga uppgift, troligen inte ens möjligt.

    • Åke Sundström skriver:

      Ingenting alls, Stefan! Uppskattar din sökande hållning, men måste konstatera att det finns många begränsande faktorer: Elströmmen är dyr att transportera långa sträckor och bör därför produceras där den konsumeras eller i nära grannländer. Men för råvarorna (kol eller uran) gäller motsatsen: de tål höga transportkostnader, det ger enskilda länder goda valmöjligheter.

      I praktiken är det tekniska kunnandet en oviktig faktor. Tyska företag är minst lika duktiga som vi på detta område, kanske även polska numera. Så det finns inga konkurrensfördelar att tala om, inte ens för svensk vattenkraft.

      Överföringslänkar finns mellan svenska och tyska elnät, men elutbytet har bara marginell betydelse, för att reglera kortsiktiga vädervariationer. Elexportens lönsamhet är noll eller negativ. Precis som all produktion här i Sverige, med vårt gigantiska överskott av elkapacitet som, fortfarande, måste säljas till förlustpriser. Enda utvägen är en fortsatt krympning av elproduktionen, inklusive en total avveckling av den kärnkraft som skapat elöverskottet och de katastrofala förlusterna, men också ett stopp för subventionerna till vindkraften.

      Men din pessimism om att få stopp på användningen av energin “i politiska syften” är obefogad. En fri elmarknad kommer att bli en tvingande nödvändighet, likväl som en fri bostadsmarknad. Vi har inte råd att behålla våra planekonomiska systemfel, inte ens SAP orkar i längden kräva att medborgarna via höga skatter skall hålla sådana välståndsförare under armarna.

      • Åke Sundström skriver:

        ..välfärdsförstörare, skall det givetvis vara i sista meningen.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Jag har väldigt svårt att se en utveckling där politiskt inflytande över teman som energi och infrastrukturen som möjliggör användningen av denna energi, helt förpassas till historien.
          Tvärtom, “politiken” “hugger” ständigt till sig nya stycken av denna “outtömliga” källa för intäkter till fiskus.
          Må vara pessimistiskt, men avskräckande exempel tenderar bli fler och fler. Exempelvis “energiwende” i Tyskland som framstår i all sin dystra dager som ett fullskaligt politiskt projekt utan någon som helst hänsyn tagen till marknadens regler.

          Politiker i Tyskland enas om att avveckla kärnkraften.
          Politiker i Tyskland enas med Ryska politiker om att bygga Nordstream.
          Politiker i USA skickar sin utrikesminister till Sverige och talar om för politiker i Sverige att ett mellanlager för bygget av ledningen i Slite på Gotland ej kommer att ses med blida ögon.

          Mycket politik och väldigt lite marknad om du frågar mig.
          Jag ser inga som helst marknadsekonomiska skäl att avhända oss själva här i Sverige fördelarna med det Ni kallar en “överproduktion”.

          Det kostar kanske mer än motiverat ur rent marknadsekonomiska perspektiv, men å andra sidan borgar det för en stabilitet till gagn för alla verksamma aktörer på vår marknad.

Kommentarer inaktiverade.