Ökande globala utmaningar för säker elkraftsproduktion och miljön.

Dagens gästskribent är Claes-Erik Simonsbacka

Den fråga Simonsbacka här väcker kan ses som en avknoppning av tidigare kommentarer om kärnkraft och energiförsörjning. Frågan om huruvida kärnkraften är straffbeskattad eller subventionerad är en följd av den tilltagande komplexiteten i vår energiförsörjning. /Mats 

Tillgången till säkra elleveranser har åtminstone under de senaste 50 åren varit och fortfarande är för de flesta i Sverige, någonting självklart. Detta pga. att i princip all elkraft i Sverige producerats med hög leveranssäkerhet och tillgänglighet, som kommit uteslutande från planerbara elproduktionsanläggningar. Trots att en funktionell elförsörjning med dagens mycket höga tekniska krav på spänningskvalité och frekvensstabilitet är en viktig del i vår infrastruktur kan kärnkraftverk, som producerar baskraft på jämn nivå med hög tillgänglighet, stängas i förtid bl.a. beroende på ökad ”straffbeskattning” och ersätts med subventionerad intermittent och väderberoende kraftslag som är utan koppling till efterfrågan på elkraft. En förändring som trots modebegrepp som ”smarta elnät” (Smart Grids) tyvärr inte inte kan vidmakthålla den förväntade funktionen eller anpassas till höga elkvalitetskrav.

Enligt bedömningar finns det ca. 30 TWh outbyggd förnybar vattenkraft i Sverige. Politiska förutsättningar för utbyggnad utöver 0-5 TWh saknas nu då stora delar av den ekonomiska utbyggnadspotentialen ligger i älvar, som är skyddade mot utbyggnad enligt lag. Dessutom kan stamnätet nu i ett snitt söder om Sundsvall endast överföra max 7 300 MW söderut, vilket nu motsvarar ca 50 % av den installerade effekten norr om detta snitt.

Otillräcklig ny planerbar elkraftsproduktion innebär att driftläget i elnätet blir oerhört ansträngt på grund av risken för betydligt ökad el-effektbrist framför allt inom el-område SE 3 och SE 4, då möjlig elproduktion från både el-område SE 1 och SE 2 (Norrland) inte nu kan distribueras, p.g.a. nätbegränsningar (överföringsbegränsande flaskhalsar), ner till el-område SE 3 samt ännu så länge också mellan el-område SE 3 och SE 4. Notera att all kärnkraftsproduktion finns inom el-område SE 3.

Förstår verkligen politiska beslutsfattare och elkonsumenterna framför allt inom el-område SE 3 och SE 4 (Gävle och söderut), hur oerhört sårbar elförsörjningen kan bli om kärnkraftverk stängs i förtid, dvs innan ny planerbar leveranssäker baskraftsproduktion är i drift och nödvändiga investeringar i det svenska el-transmissionsnätet /stamnätet färdigställts?

Beaktar man dessutom vad Internationella Energy Agency (IEA) säger i en ny rapport med olika scenarier av framtida el-användning, som nu även beaktar elproduktionsbehovet för elbilarnas laddningsbehov och dess konsekvenser t.ex. avseende ökad koldioxidutsläpp då nya fossil kol- och gaskapacitet måste tas i anspråk för elkraftsproduktion. Världens globala elkraftflottans utseende och form måste alltså förändras snabbt i och med elbilarnas intåg. Koldioxidutsläppen för framtida energisystem beräknas öka från 32,6 Mt (2017) till 35,8 Mt (2040) och världens totala efterfrågan på primärenergi (TPED) uppges öka från 13618 Mtoe/158377,3 TWh (2017) till 16680 Mtoe/193988,4 TWh (2040).

C- E Simonsbacka, Bureå

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

50 svar på Ökande globala utmaningar för säker elkraftsproduktion och miljön.

  1. Ivar Andersson skriver:

    Snart behövs smarta elnät som antingen kopplar bort elförbrukare eller höjer priset när elproduktionen inte räcker till. Vattenfall har planerat för prisökning när elproduktionen är otillräcklig. Ny planerbar elproduktion är förmodligen gaskraftverk. Tyskarna planerar för nya gaskraftverk för annars behövs inte Northstream II.

  2. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Instämmer beträffande gaskraftverk!

    Skrev följande i min och Jonny Fagerströms debatt med professor Lennart Söder, KTH; på Second Opinion år 2012:

    ”Det kan inte heller uteslutas att det åtminstone i södra landsdelen behöver investeras i ytterligare snabbreglerbar kol- och/eller gaskraft.”

    https://second-opinion.se/lennart-s%C3%B6ders-argumentation-h%C3%A5ller-inte/

    Mvh,

  3. Rikard skriver:

    Hej.

    Det i mitt tycke viktigaste stycket:

    ”Förstår verkligen politiska beslutsfattare och elkonsumenterna framför allt inom el-område SE 3 och SE 4 (Gävle och söderut), hur oerhört sårbar elförsörjningen kan bli om kärnkraftverk stängs i förtid, dvs innan ny planerbar leveranssäker baskraftsproduktion är i drift och nödvändiga investeringar i det svenska el-transmissionsnätet /stamnätet färdigställts?”

    Som en av de däringa konsumenterna söder om Gävle kan jag svara att jodå, de flesta av oss är nog rätt väl medvetna om problemen – i alla fall de av oss som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Till och med bekanta som är helt vänsterblivna insåg under den senaste vinterns strömavbrott, komplett med att delar av sydöstra Skåne var översnöat, att infrastruktur inte kan skapas av målsättningar och värdegrundssäkrade handlingsplaner – riktig infrastruktur är vad som skall till, och i brist på det en bonde med dieselfordon och egna reservaggregat. Heder till bonden som inte frågade om miljöpartisten hellre frös än värmde sig vid dieselproducerad el.

    När det gäller politiker däremot, kan jag inte påstå att man hör annat än den gamla vanliga visan: omställning, förnyelsebara kraftkällor, sänkt konsumtion, inget resande och så vidare – men så är de ju barnlösa hen boende i storstad.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Ivar Andersson skriver:

      Tack för ett nyord ”vänsterblivna”. Hoppas att det är ok att använda det framöver.

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Absolut! Det är dock inte jag som är upphovsman. Jag såg det i kommentarsfältet på bloggen ”Toklandet”.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

      • Göran skriver:

        Vänsterblivna har använts i några år vad jag vet. Det gäller bara att vara i ”rätt kretsar” så har man lagt märke till det och börjat använda det.

      • Per-Olof Persson skriver:

        Vänsterefterblivna?

    • Åke Sundström skriver:

      Nej du, kamrat Rikard, citatet om en ”oerhört sårbar elförsörjning om två reaktorer stängs” är bevisligen osant. Ifrågasätter du SCB:s uppgift om en överkapacitet på ca 50 procent? Skulle av dina tidigare inlägg att döma bli förvånad om du inte dessutom kan ta till dig min analys häromdagen om att elöverskottet i samhällsekonomisk bemärkelse ligger i häradet 100 procent. Har jag fel??

      • Göran skriver:

        Åke! Släng gärna in en länk till SCB där man kan se SCB siffror på överskott i elproduktion eller deras siffror på elproduktionen över huvud taget.

        • Åke Sundström skriver:

          Enkelt att själv logga in på SCB:s hemsida: i årsrapporten om elmarknaden finns alla de kapacitetsuppgifter jag utgår från – men givetvis ingenting om effekten av den politiska styrningen, via energibeskattningen.

          Därför heller inte ett ljud om det gigantiska elöverskottet. Du tror väl inte att vi har kvar samma hederliga ämbetsmän som för hundra år sedan var ett föredöme för världen?

          Och den detaljen är f ö inte SCB:s jobb, utan ekonomiprofessorernas. I den kretsen återfinner du de huvudansvariga för tidigare felinvesteringar (kärnkraften, vindkraften mm) och dagens falska klimatalarmism. Assar Lindbeck och hans numera hundratals gelikar.

          • Ivar Andersson skriver:

            Hur stort effektöverskott finns? Av vindkraftens installerade 6800 MW kan vi väl räkna med högst 700 MW en godtycklig dag?

            • Göran skriver:

              Ganska exakt siffra med 700 MW. Det räknas bara med en tillgänglighet på 9 % av installerad effekt.

              Det går inte att plussa ihop alla generatorers märkplåtar och säga att summa är det som går att producera.

            • Åke Sundström skriver:

              Ursäkta sent svar, men som du märker har det funnits mycket att kommentera.

              Sant, förstås, att vindkraftens saknar ”effektvärde”. Men det påverkar inte slutsatserna annat än marginellt, eftersom de av Kraftsam förtigna oljekondensverken (OK att använda för den som underkänner klimatalarmismen) under överskådlig tid klarar även en 25-årsvinter. Och i värsta fall kan supporteras av billiga avbrottsavtal med t ex ryssarna i Sundsvall (det effektslukande aluminumverket) och/eller av ett antal snabbyggda gasturbiner. Hela problembilden är en politisk Potemkinkuliss, ingenting annat.

              • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

                ”Och i värsta fall kan supporteras av billiga avbrottsavtal med t ex ryssarna”

                Skall jag tolka ovanstående på så sätt, att du Åke påstår, att det nu och vid behov även p.g.a. av Finlands stora importbehov av elkraft, finns importutrymme till Sverige i transmissionssystemen från Ryssland genom Finland till Sverige?

                Mvh,

                • Åke Sundström skriver:

                  Jag talar om ett avtal med det ryska bolag som äger aluminiumverket i Sundsvall, inte alls om Finland eller Ryssland. Gick det att missförstå?

                  • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

                    Det ryska bolaget Rusal har sin verksamhet i elområde 2, d.v.s. norr om den. nätbegränsade (överföringsbegrä ande) flaskhalsen, ner till el-område SE 3 och SE 4.

                    Som jag tidigare uppgivit så har vi i detta elområde ett stort elproduktionsöverskott, vilket innebär att vi i nuläget inte behöver ny fossil
                    gaskraft.

                    Mvh,

  4. Göran skriver:

    Miljöpartiet, eller dess aktiva medlemmar, resonerar på sådant sätt om Sveriges framtida elproduktion att det löser sig. Lägger vi ned två kärnkraftverk, så löser det sig. Det kommer annan teknik som fixar det hela. Dock är det ingen som vet vad det skulle vara för lösningar eller ny teknik.

    Som jag ser det, ligger framtiden i kärnkraft. Detta för att det går att bygga väldigt små kärnkraftverk. Så små att en villa skulle kunna ha ett eget kärnkraftverk. Du stoppar ner det i en grop i din trädgård, skottar över, och sedan har du el i 40-50 år utan att behöva bry dig det minsta. Sådana kärnkraftverk kommer att tillverkas på löpande band. Storleken på dem kan bestämmas av syftet för dem: Villa, villaområde, hyreshus, bostadsområde, industri, industriområde osv.

    Det skulle inte förvåna mig om det kommer kärnkraftverk för bilar. I alla fall för större fordon såsom lastbilar och entreprenadfordon.

    Och alla dessa små kärnkraftverk kommer inte att ha bekymret med farlig strålning.

    Förvisso ligger detta en bra bit in i framtiden. Jag ställer dock frågan om vi innan vi har den tekniken tillgänglig ska ägna oss åt att brännan av så mycket resurser som möjligt på totat löjliga och onödiga projekt som vindkraft och dagens elbilar då deras batterier är rena skiten rent ut sagt både tekniskt och miljömässigt.

    Jag börjar undra om inte koldioxid är ett gift i alla fall. Det verkar som om vissa människor verkar bli dumma i huvudet av ökade mängder koldioxid i atmosfären. Eftersom utandningsluften från människor innehåller runt 6 % koldioxid måste sammankomster med många människor vara skadligt: läs riksdagshuset.

    • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

      En atomdriven bil med en räckvidd, med 8 gram torium utan tankning, på 100 år.

      https://www.collective-evolution.com/2014/03/05/thorium-powered-car-could-run-100-years-on-just-8-grams-of-fuel/

      Mvh,

    • Åke Sundström skriver:

      Sant, att det är dårskap att ”bränna av ..resurser ..på totalt omöjliga projekt som vindkraft och dagens elbilar, men det är inte seriöst att spekulera om tekniska genombrott om 20, 30 eller 40 år. Först när det finns fungerande system som visar sig kunna konkurrera på en fri marknad kan sådana alternativ tas på allvar. Men detta enda relevanta perspektiv vill varken du eller andra kommentera.

      Claes Erik och hans medförfattare Jonny Fagerström tar tokpriset med påståendet att “det inte heller kan uteslutas att det åtminstone i södra landsdelen behöver investeras i ytterligare snabbreglerbar kol- och/eller gaskraft.” Inom de närmaste två decennierna och med samhällsekonomisk lönsamhet? Helt otänkbart! Om ni vidhåller så hoppas jag ni har kurage att acceptera ett vad? Skall vi enas om 5 000 kronor? Eller föredrar ni 50 000?

      • Göran skriver:

        Åke! Det är bara att köra vidare på petroleum för bilar, elproduktion och uppvärmning. Det finns hur mycket som helst av petroleum. Det finns ingen mening med att ha ett mellansteg med hysteriska alternativ på grund av koldioxid innan vi har bilen med 8 gram torium.

        De flesta elbilar i världen kommer ändå att laddas med el från koldioxidalstrande kraftverk.

        • Åke Sundström skriver:

          Sant, bortsett från elbilsprognosen, den är bubblorna bubbla, snart lika obsolet som fiaskot Concorde.

  5. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    ”Inom de närmaste två decennierna och med samhällsekonomisk lönsamhet?”

    Har inte i debattartikeln påstått, att en investering i snabbreglerbar kol- och/eller gaskraft, i södra landsdelen, är lönsam.

    Mvh,

    • Åke Sundström skriver:

      Vad är poängen eller syftet med att inte vilja utesluta något som saknar utsikter att uppfylla normala kriterier för samhällsekonomiskt lönsamhet?

    • Åke Sundström skriver:

      Lite utförligare, med ursäkt till mångåriga läsare för upprepningar. Jag kan omöjligen förstå vad det är som Claes-Erik, Göran, Rikard m fl inte har begripit.

      1. Den som inser att klimatalarmismen är en bluff, att CO2 är en ofarlig och i huvudsak nyttig gas, måste också vara kritisk till våra extremt höga klimatskatter. Elementär logik: Säger man A måste man också säga B.

      2. Och då också fundera över och ta ställning vad som händer vid en avveckling av den omotiverade skatten. Nämligen att elförbrukningen kraftigt sjunker, eftersom CO2-skatten tvingat kunderna att använda mer elenergi, när slutpriserna på kol och olja nått nära nog prohibitiva nivåer.

      3. Då kan inte heller de påståenden om elbrist och behov av mer elkapacitet som fyller tidningsspalterna vara sanna. Hur svår kan den logiken vara? En begåvad fjortis genomskådar ganska enkelt detta falskspel.

      4. Så okunnighet kan inte orsaken. Och då vet jag, efter långa diskussioner på Climate Scam, att Johnny Fagerström och andra med koppling till Stockholmsinitiativet, har som första prioritet att stödja kärnkraften. De är i högre grad än kärnkraftskramare än klimatkritiker. Kan då en seriös klimatskeptiker skriva artiklar tillsammans med Fagerström och hans polare? Inte i min värld, men tydligen i din, Claes-Erik.

      • Jan Andersson skriver:

        Ställer man om från el till kol/olja? Det kommer man aldrig att göra när vi nu äntligen blivit av med våra svartrandiga bilar och hus i Västsverige från danska och engelska kol- och oljekraftverk.

        El är den ojämförligt bästa energikällan: ren, flexibel, tyst, billig att distribuera (typ engångskostnad) och enkel att reglera.

        Se bara till att elen kommer från vattenkraft, så kan vi lägga ner debatten i hundra år till.

        Elbilar blir en nischprodukt eftersom de aldrig kommer att fungera på landsbygden eller i landets kallare delar. Ingen vill heller bli kremerad på dess stora batteri.

      • Göran skriver:

        Åke! Att förstå dina inlägg är inte det lättaste då du ofta påstår saker utan att ge något exempel på dina påståenden.

        Punkt 1. Det borde framgå ganska tydligt att min inställning till klimatalarmisten är en bluff. Jag anser att koldioxid inte har någonting med jordens klimat eller temperatur att göra. Jag kan dock använda den hypotesen i vissa resonemang för att visa hur orimlig hypotesen kan vara om den vore sann. Ett sådant exempel kan vara hur många år det skulle ta för flyget att öka jorden temperatur med en grad Celsius.

        Punkt 2. Hur CO2-skatten skulle öka konsumenternas användning av el kan jag inte förstå. Möjligen att de flyttar användning av t.ex. olja till el för uppvärmning.

        Punkt 3. Jag hänvisar till en artikel på Klimats.com ”Elbrist hotar Sverige redan i Vinter”, av Sivert Göthlin, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet.

        http://klimatsans.com/2018/12/09/elbrist-hotar-sverige-redan-i-vinter/#comment-40551

        Punkt 4. Jag har inga synpunkter på det. Jag ha inga intressen för ett visst produktionsslag men än att det ska vara rationellt och ekonomiskt. Vindkraft är verken rationellt eller ekonomiskt. Solceller på svenska breddgrader producerar mindre el under sin livstid än det gick åt att tillverka dem. Således inte rationellt, men kan vara ekonomiska – i alla all med subventioner.

        Slutligen kan jag säga om klimatförändringar och koldioxid att i princip skulle jag inte behöva ägna den frågan den minsta lilla sekund om det var klimatet det handlade om eftersom människan inte kan påverka klimatet, men frågan handlar för mig om ekonomi och psykisk hälsa för oss människor. Dels vill jag inte leva i ett ekonomiskt fattigt slavliknande samhälle och dels vill jag inte leva i ett samhälle där det inte ges något utlopp för människors önskningar vilket leder till psykiskt ohälsa.

        • Åke Sundström skriver:

          Uppriktigt tack för att du försöker svara. Men visst duckar du ganska rejält inför de frågor jag ställer.

          Under punkt 1 var min fråga om inte logiken kräver att den som är klimatskeptiker tar avstånd från klimatalarmisternas verktyg, koldioxidskatten. Men du ger inget svar.

          Under punkt 2 säger dig inte begripa något så självklart som att en skatt på konkurrenternas produkt (fossila bränslen) ökar efterfrågan på min egen (kärnkraft). Trots att du i nästa andetag visar att du ger ett exempel på hur detta samband fungerar.

          Att under punkt 3 hänvisa till Vattenfalls påståenden är inte heller seriöst. Götlin berör inte med ett enda ord de aspekter jag tar upp, t ex att Vattenfall tvingas solidarisera sig med den förda politiken. Bl a genom att blunda för existensen av våra stora fossileldade kraftverk, vars utnyttjande genast gör slarvsylta av talet om kapacitetsproblem. Du själv vet rimligen att dessa kraftverk finns, det största i Stenungsund. Vill du som klimatskeptiker förbjuda deras utnyttjande?

          Punkt 4. Som du vet är vi eniga om att vindkraften är en felinvestering, men min fråga gällde ju en eventuell bias bland skeptiker till förmån för mer kärnkraft. Som bland de ledande figurerna i Stockholmsinitiativet. Som visserligen har mer rätt än sina motståndare i Uppsala, men förnekar att kärnkraften är subventionerad, via CO2-skatten. Och därför skulle slås ut på en fri marknad, t ex med en energimoms lika för alla miljöpåverkande energislag. Tänk ett varv till så tror jag att det ramlar ner en polett.

      • C-E Simonsbacka skriver:

        Följande som kan framgår av mina debattartiklar / inlägg av teknisk art, utan minsta koppling till klimat, är för att bl.a. kunna upprätthålla elsystemets
        – reglerbarhet för att möta såväl variationer i elförbrukningen över tid som variationer i andra anläggningar som till exempel intermittenta energikällor som vindkraft.

        – elbehov som ska tillgodoses vid varje tidpunkt det vill säga tillförseln av el måste motsvara förbrukningen i varje ögonblick

        – momentana förmåga att balansera tillförsel och efterfrågan på el. .

        – balans mellan elproduktion och efterfrågan på el. Ett mått på balans är att frekvensen i systemet kan hållas stabil.

        – elkvalitet d.v.s att alla typer av störningar i strömförsörjningen har godtagbart låga värden. Eldkvalitetskriterierna innefattar egenskaper som amplitud, kurvform och symmetri samt även strömmens inducerande inverkan på ledningar.

        – goda elmiljö och ett bra skydd mot störningar. Detta krävs och att planeringen av den elektromagnetiska miljön beaktas bl.a. i varje anslutningspunkt till stamnätet och vid den anslutningspunkt vid vilken elektrisk energi överförs mellan ägare av olika anläggningsdelar. En bra elektromagnetisk miljö är av stor vikt för samtliga elanläggningar för att undvika störningar och för att kunna etablera funktionssäkra systemlösningar.

        – höga leveranssäkerhet dvs. att alla anslutna kunder får en förväntad spänning.

        – reaktiva effekt produktion, som belastar nätet minimeras, för att att öka överföringsförmågan i våra elnät. Reaktiv effekt är dock nödvändig för att bygga upp magnetfält, men har för övrigt ingen praktisk nytta. Eftersom reaktiv effekt bygger upp magnetfält betyder det att alla maskiner och apparater som behöver magnetfält för att fungera, t.ex. asynkronmaskiner och transformatorer, förbrukar reaktiv effekt.

        – så kallade reaktiva effektbalansen i våra svenska elnät. Det råder ett starkt samband mellan kärnkraftverkens förmåga att leverera reaktiv effekt och överföringskapaciteten i stamnätet. Då kärnkraftverk är avställda minskar stamnätets förmåga att överföra el från Norrland vilket även i detta fall innebär att investeringar i ny gas- och/eller kolkraft kommer kan komma blir nödvändig i den södra landsändan för att kunna erhålla nödvändig reaktiv effektstöd från synkrongeneratorer för spänningsregleringen, vilket är grundstenen i stamnätets överföringsförmåga pga. att vindkraftsutbyggnaden i stort sett enbart är baserad på asynkrongeneratorer, som har mycket svag spänningsreglerade egenskaper.

        – infrastruktur är ”långsiktigt hållbar” så att den kan användas under lång tid för att trygga elförsörjningen

        Mvh,

        • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

          TRÅNGT I ELNÄTEN – ETT HINDER FÖR OMSTÄLLNING OCH TILLVÄXT?
          PÖYRY Juni 2018

          https://www.energiforetagen.se/globalassets/almedalen/2018-06-29-executive-summary_extended-draft-v4.pdf?v=ja_ZGQbGze0AXXMjMlE19EjjDyE

          Mvh,

          • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

            Av Pöyry´s rapport, Juni 2018, ”Trångt i elnäten – ett hinder för omställning och tillväxt?”, framtagen på uppdrag av Energiföretagen Sverige” framgår bl.a. att ”det kommer anslutas ca 4000 MW ny vindkraftseffekt till det Svenska elnätet inom fyra år, varav ca 3000 MW i SE1 och SE2. I sammanhanget kan nämnas att maximal överföringskapacitet (NTC) mellan SE2 och SE3 är 7300 MW, ett gränssnitt som redan tidvis är fullt. Om vi adderar 3000 MW som ska över samma snitt och antar en timme då snittet redan är fullt så är det alltså 10300/7300 = 140 % belastning.”

          • Mats Jangdal skriver:

            Intressant, men dålig språkbehandling (finsk originaltext?) gör att det ibland känns som ”obfuscated” information. Alltså en förklaring som medvetet döljer väsentligheter.

            Helt klart är dock att denna intresserapport verkar för ökade resurser att bygga ut sitt eget verksamhetsområde.

            • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

              Den samhällsekonomiska nyttan av ett robust elnät måste lyftas fram betydligt mer och värderas på ett korrekt sätt. Ett överbelastat elnät kan medföra oerhörda konsekvenser för samhället och dess leveranssäkerhet, då hela samhällets sårbarhet ökar vid ett överbelastat nät som närmar sig / närmat sig kapacitetstaket. Det är viktigt att den samhällsekonomiska nyttan av ett robust elnät lyfts fram och värderas på ett korrekt sätt.

              Det svenska stamnätet, baserat på växelströmteknik, ägs av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät (SVK). Stamnätet omfattar 15 000 km ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Tre fjärdedelar är 400 kV och en fjärdedel är 220 kV.

              Av Svenska Kraftnäts ”Nätutvecklingsplan 2016 – 2025” framgår bl.a. att ”Emellertid kvarstår behovet att successivt börja förnya de åtta snittledningarna, som är gamla. Detta låter sig inte göras med ledningarna i drift och det kommer heller inte att vara möjligt att ta långa avbrott på dem. Det enda praktiskt realistiska sättet att förnya en snittledning är att bygga en ny ledning vid sidan av den gamla, som därefter kan rivas. Eftersom den nya ledningen får större linarea medför detta också att överföringskapaciteten i snitt 2 successivt kommer att öka ytterligare vartefter snittledningarna förnyas. Svenska kraftnät kommer därför skyndsamt att påbörja arbetet för att fastställa vilka befintliga ledningssträckor som den första nya 400 kV-ledningen ska byggas. Därefter ska projektering inledas.”

              Ett långsiktigt stort investeringsprojekt i stamnätet, med lång ledtid, är alltså projekt NordSyd, som är själva ryggraden i vårt kraftsystem. Projektet kommer att öka nordsydliga överföringsförmågan från 7 300 MW till mer än 10 000 MW och den är helt vital för att vi ska klara utmaningarna.

              Regionnäten ägs till 70 % av Eon, Ellevio (f.d. Fortum) och Vattenfall, resterande 30 % ägs av mindre lokala och ofta kommunalt ägda bolag.

              Mvh,

              • Åke Sundström skriver:

                Trist att du inte deltar i debatten i detta forum, utan nöjer dig med egna bulletiner och inte heller svarar på kritik mot dessa. En debattetik som i mina ögon inte går att försvara.

                Jag kan också uppriktigt förvånas över hur okritiskt du åberopar elbranschens partsinlagor. Därmed ger du (det förhoppningsvis felaktiga) intrycket av att vara djupt okunnig om hur elmarknaden fungerar och hur staten styr densamma, med förödande resultat i form av enorma samhällsekonomiska förluster (skickligt dolda, förstås).

                Som jag visat, utan gensagor från dig, är sanningen att elnätet i dag, precis som produktionsledet, har en kapacitet som mer än väl räcker under överskådlig framtid. Vi behöver varken nya kraftverk eller nya kraftledningar.

                Inser du verkligen inte att Kraftsam talar i egen sak och dessutom fräckt ljuger om den tillgängliga kapaciteten, genom att förneka existensen av våra stora kondenskraftverk? Som du i egenskap av klimatskeptiker inte gärna kan vilja förbjuda. Eller?

  6. Jan Andersson skriver:

    Vi har redan lösningen på all elförsörjning i Sverige klar sedan hundra år: vattenkraft och kraftledningar dragna dit elen behövs. Om man är rädd om älvarna kan man kompromissa genom bygga propellerturbiner (Kaplan, uppfunnen 1912) utan nya fördämningar och under mark och som inte stör naturintressena så mycket.

    Allt annat är plågsamma experiment för att behålla älvarna helt intakta, ett särintresse för en minoritet men ganska ointressant för de flesta av oss.

    Norge skall nu smälla upp en mängd vindkraftverk för att hjälpa Tyskland (som för inte så länge sedan svårt våldtog det lilla landet) trots att de redan har den perfekta elförsörjningen fixad: hundra procent vattenkraft. Turismen då? Vart tog den hänsynen vägen? Det är inte bara svenska makthavare som tappat allt förnuft.

    • Åke Sundström skriver:

      Nej, att rädda återstående fallsträckor och älvdalar är ingen särintresse. Men ja, norsk vindkraft är ett skämt. Så också svensk, vilket här får anses vara mer relevant.

      • Jan Andersson skriver:

        Vi blir fler på jorden. Vi kan inte behålla stora nyttoytor som de såg ut efter istiden. Snart kommer en ny istid, kanske en ”snowball” i hundratusen år, och varje spår av mänskligheten och dess landvinningar är borta när isen smälter igen. Varför inte utnyttja Guds gåvor, är det en slags samlarmani att spara urskogen och ha kvar vilddjuren? Fattar noll av detta.

  7. Mats Jangdal skriver:

    Bara en notis bland andra, som berör detta med elproduktion och distribution.
    Johan Mörnstam på EON Energidistribution säger till Sydsvenskan att det tidvis kommer att råda elbrist i Skåne. Bristen (jaja, Åke, jag vet att det inte är en brist, det är ett marknadsfel) hävdar Mörnstam kommer sig av att tågtrafiken ökar och överföringskapaciteten inte byggts ut i tillräcklig omfattning.
    Redan nu betalar skåningarna mer andra svenskar för sin el. Även detta förhållande skyller Mörnstam och EON på elbristen.

    Det är inte som jag hittar på. Jag bara refererar.

    • Åke Sundström skriver:

      Kan man möjligen tänka tanken att EON talar i egen sak? Elnätet är ju deras stora kassako.

    • Ivar Andersson skriver:

      Se https://www.svk.se/natutveckling/stamnatsprojekt/sydvastlanken/
      SydVästlänken är vår största investering någonsin och sträcker sig från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne. Med länken i full drift kommer kapaciteten att överföra el mellan mellersta och södra Sverige att öka med upp till 25 procent.
      Drifttagning av likströmsförbindelsen framskjuten till mars 2019
      Den planerade drifttagningen av SydVästlänkens södra likströmsdel (2 x 600 MW), mellan Barkeryd och Hurva, skjuts fram ytterligare. Enligt vår senaste uppskattning ska båda länkarna vara i drift 31 mars 2019 .

  8. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Från Ståldagen 2018: ”Fossilfritt stål kräver 15 TWh mer el än idag”

    ”Enligt Jernkontorets beräkningar kommer en omställning från kol- till vätgasbaserad, fossilfri ståltillverkning kräva 15 TWh el, vilket motsvarar 15 procent av dagens elanvändning. Det krävs med andra ord kraftsatsningar på el.”

    http://www.metallerochgruvor.se/20181207/5764/fran-staldagen-2018-fossilfritt-stal-kraver-15-twh-mer-el-idag

    Mvh,

    • Jan Andersson skriver:

      Och vem frågar efter ett dyrare stål? Blir det som med allt annat, att fabrikanterna frågar om pris och leveranstid, medan det bara är slutkonsumenten ängsligt letar efter den ekologiska märkningen? Kommer någon att avstå från ett bilköp för att inte plåten är ”fossilfri”. Det skulle i och för sig inte förvåna mig, nuförtiden tror folk på allt, utom sanningen.

    • Åke Sundström skriver:

      Än en gång: av vilken är en person som kallar klimatskeptiker så ivrigt att sprida spridda notiser om den förmenta vikten av ”kraftsamlingar på el”, när hans intellekt måste säga honom att det är raka motsatsen som händer om hans egen kritik mot alarmismen blir verklighet.

      Och en ärlig debatt tycks honom främmande. Han besvarar aldrig motargument, allra minst de fyra punkterna i mitt inlägg i går. I min värld är de som ifrågasätter klimatnojan mer välinformerade än alla de bräkande fåren. Men det tycks finnas undantag från den regeln. Jag har nämnt Stockholmsinitiativet, som inte heller förstår innebörden av sin egen ståndpunkt: att ett nej till klimatnojan obevekligen leder till slutpunkten fört det svenska kärnkraftsäventyret. Är det så ologiskt och avigt som även du tänker, Claes-Göran? I så fall är vi djupt oense.

      • Åke Sundström skriver:

        Konstig första mening i hastigheten. Ordet ”anledning” försvunnet, ivrig med ett t och Claes-Göran i st f -Erik – men likväl säkerligen en begriplig text. Hade kanske Claes-Erik svarat om han blivit korrekt tilltalad. Är inte så säker på det, vad tror han själv? Även med rättstavat förnamn har han i allmänhet avstått från att bemöta min kritik.

  9. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Vätebaserad ståltillverkning

    Stålföretag, förutom SSAB med partners, däribland Österrikiska koncernen Voestalpine AG och POSCO i Sydkorea, har också lanserat initiativ för att utveckla vätebaserad ståltillverkning, men ingen kan nu anses bli en lönsam kommersiell verklighet.

    Voestalpine AG ingår tillsammans med Siemens, VERBUND och Austrian Power Grid (APG) i ett konsortium (H2FUTURE project) som har vunnit ett kontrakt på 18 MEUR från EU för att utveckla en elektrolys pilotanläggning, som i Linz kommer att framställa vätgas genom elektrolys. Dvs. man använder elektricitet för att spjälka upp vattenmolekyler till vätgas och syre.

    I november 2009 deklarerade Sydkoreas POSCO planer för att slutligen stoppa koldioxidutsläppen genom att byta till en vätebaserad stålprocess från 2021. Bolagets slutgiltiga mål är att producera stål som använder väte producerat av kärnreaktorer för att ersätta kol. POSCO kommer att fokusera på två typer av närbesläktade reaktorer, högtemperaturreaktorn (VHTR) och den gaskylda högtemperaturreaktorn (HTGR). Bolaget uppge år 2016 att Japan har utformat en lämplig smältningsbeständig högtemperaturreaktor (VHTR) och att Kina kommer under 2017 att beställa en liknande gaskyld högtemperaturreaktor HTR-PM. Framtiden enligt POSCOs uttalade åtagande är att använda kärnenergi för vätereduktion.

    Hur pass miljövänlig sådan framställning av vätgas blir beror mycket på varifrån elektriciteten kommer; elektricitet från till övervägande del eller enbart från landbaserad vindkraft från vindkraftsparker, med tekniska livslängder på ca 15 år, är ur ett livscykel- och helhetsperspektiv orealistiskt och miljöpåverkan blir dessutom stor till signifikant.

    Mvh,

  10. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    European Parliament gives final green light to new EU 32% renewable energy target
    13 November 2018

    https://windeurope.org/newsroom/press-releases/european-parliament-gives-final-green-light-to-new-eu-32-percent-renewable-energy-target/

    Mvh,

    • Åke Sundström skriver:

      Du fortsätter att sprida ovederhäftiga ”fakta” utan att bemöta kritik. Som nu i form av Kramsams uppenbart förfalskade (politiskt vinklade) statistik.

      Vänligen svara nu på frågan om du anser det vara korrekt att bortse från kapaciteten i våra kondenskraftverk?? Och därmed medverka till att sprida osanna föreställningar om en hotad kraftbalans och behov av ytterligare miljardinvesteringar i vårt redan nu överdimensionerade elnät?

      Och om du tror att en stigande elförbrukning med tiden gör dessa satsningar lönsamma, förklara då hur den synen går att förena med det faktum att elpriserna, exkl skatter, måste ungefärligen fördubblas för att täcka produktionskostnaden i nya kraftverk. Till cirka 80 öre per kWh, inkl. transmission, jämfört med dagens fortsatta realpriser på cirka 40 öre?

      Jag fick inte heller något svar på min fråga om varför en person som kallar sig klimatskeptiker med gillande nämner de krav på mer elkraft som skulle följa med en övergång till fossilfri ståltillverkning?

Kommentarer är stängda.