Dagens gästskribent är Bengt Holmgren.
Ämnet är allvarligt och politiskt känsligt på flera sätt. Jag har inte sett någon seriös debatt om abort de senaste 40 åren. Kanske är det dags nu. Den medicinska utvecklingen gör det möjligt att rädda allt yngre foster. Vilka moraliska och etiska överväganden måste fortsatt gälla och vilka måste vi överväga att justera? Jag förutsätter att läsarna som vanligt håller god ton i kommentarerna.
Frågan om abort väcktes under valrörelsen. SD har i sitt program föreslagit att gränsen när abort skall vara tillåtet sänks till 12 veckor mot nu 18. Detta väckte givetvis omedelbart övriga partiledares indignation – Annie Lööf ansåg t.ex. att ”kvinnan skall ha rätt till sin kropp”. Menar Annie Lööf med detta att abort skall tillåtas intill födseln? Vilket C inte har föreslagit. Ett av många lågmärken i den politiska debatten. I detta fall en allvarlig fråga som därmed inte blev belyst. SD är inne på ett viktigt spår vilket debatten om feticid visar – vad göra med ett aborterat foster som lever?
Hur ett aborterat foster som lever skall hanteras har väckt berättigad diskussion. Ett förslag som förts fram är att, för att säkerställa att ett levande foster inte föds fram vid sen abort, man som i många länder gör en så kallad feticid, Detta innebär att man injicerar ett läkemedel till fostret innan aborten inleds som medför att fostrets hjärta stannar. Det beskrivs i ett inlägg om svenska staten skulle tillåta det, ”som preventivt barnamord med amerikanska avrättningsmetoder på foster som befaras visa livstecken efter en abort”. Det skulle av många uppfattas som ”att staten i sin totala hjärtlöshet och bristande respekt för livet har gått för långt”.
Det kan vara intressant att veta hur man gör idag. Finns det en praxis? Och i så fall, vilken grund har den? Vid födsel ges inte alltid den vård som behövs för att säkra överlevnad. Sjukhuspersonalen gör en bedömning av ett nyfött barns livschanser vilken kan innebära att den nyfödda inte får vård utan lämnas att dö. Ingen aktiv handling att ta ett liv men med samma resultat. Att rädda liv kan innebära mycket stora kostnader och i sin tur leda till vad många skulle anse som ett ovärdigt liv pga grava handikapp etc. Detta är svåra frågor men som måste hanteras.
Kanske man skall helt ifrågasätta aborträtten. I Sverige föds per år ca 120.000 barn och utförs ca 35.000 aborter. Det innebär att var fjärde graviditet avslutas i förtid! Det ger intryck av en hög grad av nonchalans. I Sverige har vi ”fri abort” inom det regelverk som gäller. Innebörden av detta är att abort inom regelverket (fram till 18 veckan) är lagligt. Eller har det också blivit så att det är gratis? Graviditet är ingen sjukdom och abort inte sjukvård så kostnaden borde bäras av den som vill ha aborten utförd vilket troligen inte är fallet med tanke på antalet aborter.
I Sverige finns många par som inte kan få barn och som vill adoptera och som får vända sig utomlands vilket är kostsamt och krångligt. Ett alternativ till abort är att föda och adoptera bort. Det är en olägenhet för en kvinna att bära ett foster fram till födsel men inte större än att det finns kvinnor som åtager sig detta mot ersättning (surrogatmammor). Kanske man skall helt förbjuda abort vilket skulle innebära bättre adoptionsmöjligheter i Sverige för barnlösa par och lösa några av de problem som adresserats ovan. Samt spara kostnader i sjukvården om nu dessa 35.000 aborter är ”gratis” för den som får aborten utförd.
Annie Lööfs indignerade påstående understött av de övriga partiledarna när man attackerade SD som vill sänka gränsen när abort tillåts från 18 till 12 veckor ”att kvinnan skall ha rätt till sin kropp” väcker en annan fråga, nämligen männens rätt eller brist på rätt. Nu är det så att kvinnan kan fatta beslut att göra abort eller föda barnet. Mannen kanske är helt ovetande om att det blev en graviditet som han är part till och blir upplyst först när det kommer krav på underhåll.
Detta är inte en rimlig ordning. Mannen borde tillfrågas i tid om han är beredd att påtaga sig faderskapet. Om han inte är det är det kvinnan som får besluta om abort eller ta det fulla ansvaret för barnet. Den nuvarande ordningen är märklig och synnerligen ojämlik. Alla rättigheter tillfaller kvinnan.
Fakta:
Folkhälsomyndighetens hållning om sexuell och reproduktiv hälsa.
Aborträtten enligt vårdguiden 1177.
Inbillar mig att det är männens fel att kvinnorna utnyttjar fosterfördrivning. Männen har tappat förmågan att inse nationen och släktets bevarande. (med vissa undantag)
Samtidigt som det avslöjas att SVENSKA kvinnor använder invandrade främlingar som sexleksaker och männen ifråga slipper att betala. Det var en svensk professor som tvingade igenom det förslaget vill jag minnas? Det är inte bara utplundrade skattepengar som lockar utifrån kommande!
Annie Lööf hatar SD och hade SD föreslagit att gränsen för abort skulle vara 18 veckor, som den är idag, hade hon reflexmässigt protesterat utan tänka. Tänka verkar inte vara hennes starka sida men prata går bra.
Bengts inlägg är intressant ur många aspekter.
Dels för att saken inte debatterats seriöst på många år.
Dels med anledning av den medicinska utvecklingen.
Dels den etiska hållningen om livets okränkbarhet, vilket fodrar ett svar på när livet börjar.
Dels frågan om det etiskt/moraliskt finns undantag till livets okränkbarhet, vilka dessa undantag är och hur undantagen motiveras.
Dels individens rätt att bestämma över sin egen kropp. Är det endast kvinnans kropp som skall beaktas? Har mannen avsagt sig bestämmandet över sin kropp när spermierna lämnar hans kropp? Vad med fostrets rätt till sin kropp och liv?
Dels hur jämställdheten fungerar om hela beslutet är kvinnans eget.
Dels frågan om samhällets önskan om fortbestånd och därmed rimliga krav på och stöd till alla kvinnor.
Dels frågan om detta är en privatekonomisk eller samhällsekonomisk fråga.
Dels frågan om arv, genetik och kultur.
Med så många och så stora delfrågor förstår att jag saken inte debatteras varje dag. Men tiden väntar inte på någon och nu har flera saker ändrats i vårt samhälle och omgivande värld sedan 1974. Debatten börjar bli aktuell igen. Dagens och morgondagens generationer kan inte bara förlita sig på att gårdagens generation löste frågan en gång för alla.
Hej.
Ett råd i all välmening: undvik ord som avrättning. (Nu är det väl i ett citat, för all del.) Hur man än ser på abort så är det inte avrättning, rent definitionsmässigt. Man kan argumentera för att abort är barnamord, och vid en sen abort av ett i övrigt livsdugligt foster i en komplikationsfri graviditet är mord lämpligt, men det medför också att en absolut majoritet av svenskar slutar lyssna på en, oavsett ens argumentation i övrigt, och målet är ju knappast att predika för rättrogna utan att få andra att fundera och ifrågasätta, inte minst sina egna åsikter och värderingar.
En debatt om abort i Sverige bör alltid inledas eller innehålla en definition av vad man avser, då frågan är extremt laddad, till och med mer än klimat, invandring eller till och med sexuella övergrepp.
Jag kan bara erbjuda hur jag personligen går tillväga: ”Abort är på den blivande moderns initiativ avslutande av graviditeten på sådant vis att ett annars livsdugligt foster avlivas. Även abort till följd av kliniska komplikationer förekommer, då moderns liv sätts i fara av graviditeten eller då fostret är livsodugligt.” Inte heltäckande, men även abortförespråkare brukar gå med på att frasen är neutral då den inte talar om skuld eller rättighet, ej heller använder termer som mord eller liknande.
Själv anser jag att abort skall vara tillåtet, om och endast om moderns liv är i fara. Jag baserar detta inte på från vilken vecka ett foster kan hållas vid liv artificiellt utanför livmodern, utan på följande:
1) Fostret är en människa utan skuld
2) Kunskapen om varför en kvinna blir gravid är legio i Sverige
3) Tillgången till preventivmedel är mycket god
Tidigare har abort kunnat motiveras med brister i punkt 1) och 2), särskilt givet hur samhället fungerade re: ensamstående/ogifta kvinnor och graviditet/barn. (Jag kallades själv för ’oäkting’ av lärare i skolan och så många årtionden sedan är det inte.)
Jag motiverar detta vidare med att vi inte avrättar människor som bevisligen begått de mest hänsynslösa handlingar enkom för eget nöje (den så kallade Södermannen är det exempel jag brukar ta), och att abortförespråkare tenderar att vara motståndare till dödsstraff. På så vis kan man påvisa att de är logiskt/moraliskt inkonsekventa när de förespråkar att oskyldiga foster kan dödas utan mer prövning än kvinnans ord, men bevisat livsfarliga individer skall hållas vid liv och få leva gott på andras bekostnad.
Att i Sverige argumentera för förändrad abortlagstiftning utifrån religiösa argument är dömt att misslyckas: varken kyrka eller tro har det greppet. Likaså är det dödfött att fastna i pennfäktande om vems rättigheter som gäller hitan och ditan: i en debatt om rättigheter vinner alltid den med tolkningsföreträde. Min rekommendation är istället att påvisa just att argumenten för abort är logiskt/moraliskt osammanhängande och inkonsekventa, att det finns ett flertal dilemman som förespråkare antingen inte kan eller vägrar diskutera och försöka lösa (exempel nedan), och att abort så som det tillämpas inte längre behövs givet kunskap och preventivmedel.
Ponera att fosterdiagnostik visar att barnet är gravt fysiskt och mentalt handikappat. Det kommer aldrig att bli mer än en ’jättebebis’ i utveckling, och kommer alltså för alltid att vara beroende av stat, samhälle och föräldrarna. Får kvinnan besluta att detta foster skall aborteras? Dilemmat för förespråkaren är att antingen måste de implicit argumentera för ren eugenetik, eller förbjuda abort om fostret visar anlag för handikapp: rasbiologi eller tvinga kvinnan att föda ett barn hon vill abortera.
Jag vet av erfarenhet att abortförespråkare, särskilt feminister, totalt tappar koncepterna ställda inför detta dilemma. De har aldrig funderat över det, och kan därför inte svara, då det inte finns något ’rätt’ svar, endast olika fel.
I det fall man har ont om tid, eller befinner sig i ett ’fientligt forum’ (TV-soffa t ex) kan man istället fråga: ”Varför skall vi inte tillåta abort från vecka 20, eller 22, eller vecka n?”.
Det handlar om att låta andra (publiken – Vox Populi) börja tänka, ifrågasätta, och debattera. Därför måste argumentationen struktureras på sådant vis att hegemonen med tolkningsföreträde (här: abortförespråkare) luras/lockas att själv visa på sin bristande logik, sin obefintliga empati; ja att man helt enkelt agerar barnmorska för att de skall kunna visa fram sina sämsta sidor.
Väl en verklig opinion finns med öppen saklig och tekniskt grundad debatt finns kan övergå till att övertyga med sakargument och moraliska dito. Dit är det lång väg kvar i Sverige.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Märklig logik:
1. Man konstaterar att svenskarna blir färre. Det blir alltför få som skall arbeta ihop till våra pensioner.
2. Alltså måste vi uppmuntra invandring.
3. Men invandrarna ”familjeåterförenas” med sina gamla föräldrar. (Varav en del också kräver särskilt avancerad sjukvård. Det är ett särskilt starkt skäl för att flytta till Sverige.)
4. Jag har inte sett någon kalkyl på antalet framtida förvärvsarbetande, som kan bidra till pensionerna för fler än sina egna gamlingar.
5. Under tiden aborteras 35.000 – 40.000 foster, utan att man frågar sig vad som skulle behövas för att kvinnorna skulle vilja föda fram sina barn. Vad behövs ? I Ungern lovar man skattefrihet efter fjärde barnet.
6. Samtidigt flyttar bortåt 40.000 svenskar ut varje år och bara en del kommer så småningom tillbaka.
7. Alltså behöver vi invandring ?
8. Det finns inget viktigare i ett samhälle än att barn föds. Varför diskuterar vi inte vad det kräver ?
9. Hur fungerar feminismen och jämlikheten ? Kvinnor erövrar nu platser i stressfyllda manliga prestigejobb, som partiledare, börsbolagschefer, poliser, elitidrottare och mycket annat. Är det bara ett intryck jag har att dessa kvinnor inte ”hinner med” att skaffa barn eller högst ett. Eller finns det en naturlig mekanism, som gör att kvinnor med stress skyddas från ytterligare accentuerad stress med graviditet genom att de blir infertila vid höga stressnivåer. Anna Kindberg Batra fick anlita ”in vitro” befruktning för sitt, hittills, enda barn. Jag känner till fler kvinnor i topp-positioner som gjort likadant och ibland misslyckats även då.
10. Håller feminismen på att utrota sig själv, genom att feministerna inte föder feminister till nästa generation ?
Att tvinga kvinnor att föda barn skulle nog betraktas som sexslaveri eller föra tankarna till totalitära staters centralplanerade reproduktion.
Varför kopplar du genast till tvång? Det blir islam. Det finns inget roligare och mer meningsfullt i livet än att få barn. Vi ska ta bort de faktorer som gör att kvinnan idag väljer att abortera.
I det gamla samhället var det en självklarhet att mannen var medansvarig. Kvinnan måste känna ekonomisk och mental trygghet. Det kräver nog stora förändringar av mansrollen.
Vad är tänkbart ?
Jag tyckte din punkt 8. ”Det finns inget viktigare i ett samhälle än att barn föds. Varför diskuterar vi inte vad det kräver ?”
med ordet kräver (krav) förde tankarna till tvång.
Att kvinna måste känna ekonomisk, fysisk och mental (social?) trygghet för att avsiktligt föda barn är uppenbart.
Är det otänkbart att svenska män och kvinnor förhandlar fram ett samhällskontrakt som både parter blir nöjda med?
Rätt Bengt, att ifrågasätta aborträtten och att förfäras över feticid-alternativet.
Annie Lööf behöver inte mästra om att kvinnan har rätt till sin kropp, det mantrat ger oss ingen vägledning om politiken. Den för libertarianer självklara hållningen måste väl vara att acceptera en kvinnas rätt att abortera ett oönskat foster, men samtidigt kräva att hon själv (och hennes partner) fullt ut tar konsekvenserna, d v s betalar för ingreppet. Andra människor skall inte behöva drabbas av att kvinnor gör sig gravida utan att sen vilja föda fram barnet. Alltså: Ingen aborträtt i meningen att staten betalar, men rätt för den enskilde att på eget ansvar (och i rimlig tid) befria sig från ett oönskat foster. Ett helt annat paradigm.
Här ligger också frågans konkreta kärna: När gratisaborterna upphör, kommer nämligen denna verksamhet i stort sett att självdö, eftersom det blir väldigt dyrt att slarva med preventivmedlen (den dominerade abortorsaken). Vi lever med ett socialistiskt systemfel som tanklöst omfamnats av förmenta borgare och, än märkligare, försvarats av kristdemokraterna och deras i övrigt så konservativa och nytänkande partiledare.
Alla icke-socialister inse också att sjukvården lämpligen bör finansieras via en lagstadgad plikt att skaffa sig en sjukförsäkring (precis som att bilägarna måste ha en trafikförsäkring). Belöningen i form av slopad landstingsskatt och en rejäl bantning av den otroligt ineffektiva offentliga sektorn gör ett sådant liberalt systemskifte till en stor vinst för AB Sverige. Och ingen kommer mer att yra om det groteska feticid-dödandet.
Den man som som accepterar att kvinnor avbryter en graviditet kommer alltid att befinna sig steget efter och blir utlämnad till kvinnligt tyckande resten av livet. Han är kanske motvilligt bestulen och avhänd glädjen och trösten i en kommande generation.
”Graviditet är ingen sjukdom och abort inte sjukvård så kostnaden borde bäras av den som vill ha aborten utförd vilket troligen inte är fallet med tanke på antalet aborter.”
Precis, jag brukar likställa abort med plastikkirurgi. Den som aborterar får betala. (Tyvärr blir en oavsiktlig konsekvens säkerligen av en sådan ordning att antalet falska våldtäktsanmälningar kommer att öka, då det är rimligt att kvinnan som blivit gravid av en våldtäkt slipper bära kostnaden själv, och den istället skall överflyttas på våldtäktsmannen.)
Vad gäller mannens rättigheter vs. kvinnans rättigheter, så gjorde jag en grundlig enmansutredning av detta med mitt kontroversiella, men fullt rättvisa hantering av detta problem i: Olika kön, olika lag: Den heliga abortens oundvikliga asymmetri – Den slutgiltiga lösningen. (Inlägget tar dock inte upp den etiska grundfrågan om själva abortens varande eller inte varande, utan utgår från att abort är ett tillgängligt och gångbart alternativ för den som blivit gravid.)
Det hade varit väldigt intressant att få en förklaring till varför det nästan uteslutande är under socialisternas hänsynslösa framfart som all diskussion är tabu.
I USA går diskussionerna höga men det är inte ett tabu.
Vi har ännu en märklighet. Svenska feminister verkar anse att när kvinnan får bestämma allt, då är det jämställt. Patriarkatet ska krossas.
Samtidigt är de måna om att bjuda in muslimska män, vars religion påbjuder ett totalt patriarkat, där kvinnor och barn är mannens egendom.
Detta får jag aldrig till att gå ihop.
Nej, ihop går det ju inte. Så finns det kanske, trots allt, en skillnad mellan män och kvinnor när det gäller förmågan till logiskt tänkande och agerande? Å andra sidan är ju alla makthavare och agitatörer skickliga på att dölja inkonsekvenserna i sitt argumenterande. Jag skulle gissa att det mer handlar mer om sådana skillnader än om kön.
Först måste man bestämma sig för vad livet är värt. Har det ett egenvärde eller är människan enbart en klassfaktor, där varje individ bedöms utifrån sitt värde sett ur kollektivets vinkel, (en slav är en slav, osv). Har man bestämt att alla människors liv är lika mycket värda så återstår frågan när livet uppstår. Man kan ta gränsen vid befruktningen, vilket är vanligast, eller någon dag efter födelsen, vilket kan vara praktiskt… efter dopet, eller någon liknande symbolisk handling. Men om varje ofött barn är beroende av moderns sociala och ekonomiska situation så blir alltså framtida slavar ofta aborterade. Livet är en ekonomisk faktor och inte en allmän rättighet. Sålunda kan man därmed påstår att denna princip gäller hela livet, särsklit för de ”slavar” som lyckats slinka förbi den första faran, aborten… Senare i livet kommer man gång på gång att inse att en slav har inget värde annat än just slav. Och dödshjälpen kommer då som en ”räddande ängel” för pensionären.. Frågan är bara när man förespråkar dödshjälp åt slaven när slavens produktivitet hamnar under en ekonomiskt bestämd nivå…? Nej, vad negativ jag är som jämför dagens välfärdsnation med en äcklig fascistsituation….
Det där (slaveri) är ju vad vi garanterat får med globslismen. Men en gnutta nationalism kanske vi kan undvika de värsta avarterna.
Äntligen har tredjeparten i samhällets fortlevnad gjort något rätt. Socialisters rätt att använda våldsmonopolet till fosterfördrivning är att kränka rätten till liv, det har vi totalt glömt bort i Sverige. Finns inte ens inskrivet i vår GRUNDLAG.
Georgia har röstat ja till omstridd ”hjärtslagslag”
Delstatskongressen i amerikanska Georgia har röstat igenom en lag som ska göra det olagligt att göra abort efter det att fostrets första hjärtslag kunnat uppfattas. Lagen innebär i praktiken att kvinnor i de flesta fall inte kommer kunna göra abort efter vecka sex, skriver AFP.
Georgias guvernör Brian Kemp beskriver det som att delstaten ”står upp för de oskyldiga” men beskedet möter också hård kritik från många håll. Aborträttsgruppen NARAL beskriver lagen som ”ond och grundlagsvidrig” och menar att den kommer bidra till att ”skada kvinnor och familjer över hela Georgia
Bengt!
Det är alldeles utmärkt, att Du tagit upp frågan. Mats tar upp de viktiga perspektiven, där aspekterna om jämställdhet och samhällets önskan om fortbestånd blivit klart viktigare under senare år. En diskussion med en fast grund i libertarianska principer välkomnas.