Nu har vi fått höra att människans utsläpp av koldioxid (CO2) via något som kallas för växthuseffekten hotar att värma Jorden till farligt höga temperaturer. Beroende på hur man räknar har detta kablats ut i 20-40 år. CO2- halten i atmosfären påstås vara minst 100 ppm över förindustriell nivå. Om vi inte slutar bränna fossila bränslen inom tio år kommer livet på Jorden att upphöra, enligt de mest dramatiska påståendena. De som larmar är FN-organet IPCC med anhängare. De senaste 100-150 åren har medeltemperaturen stigit med cirka 1°C
Men har de rätt då?
Enligt en teori från 1800-talet är CO2 en växthusgas som håller värme kvar i atmosfären istället för låta den stråla ut i rymden. IPCC skapades för att utreda om människans utsläpp av CO2 orsakar en sådan uppvärmning.
Nej, det finns inga bevis!
Teorin har motbevisats matematiskt och fysikaliskt. Den har inte kunnat verifieras via experiment.
IPCC har inte letat efter andra förklaringar och säger att teorin måste vara sann eftersom de inte kan hitta några andra förklaringar. Detta är dålig vetenskap, eller rättare sagt ingen vetenskap alls. Det är enbart politik och propaganda.
Hur ser då en rimlig beskrivning av verkligheten ut?
Temperaturen
Geologer och paleontologer är sedan länge överens om att Jorden har varit varmare förr. Långt tillbaks så mycket som 10°C och livet frodades då. Under innevarande mellanistid var temperaturen upp till 2,5°C varmare under 2500 år för cirka 6000 år sedan. Detta kallas för det holocena optimat. Det var under denna tid som de första mänskliga civilisationerna etablerades vid Nilen, på Kreta, i tvåflodslandet, i Indien och Kina.
Detta var höjdpunkten under innevarande mellanistid. Senare värmeperioder som den romerska och den vikingatida har inte varit fullt så varma och inte alls sammanhängande under så lång tid. Perioder med kallare klimat har alltid varit påfrestande för mänskligheten med svält och sjukdomar. Så ur dessa erfarenheter är lite mer värme inget att frukta.
Vår mellanistid är nu cirka 12.000 år lång. Det är ungefär vad de senaste fem mellanistiderna varit i genomsnitt. Om vi är nära en ny istid, är kyla något att frukta mycket mer.
De röda markeringarna har jag lagt in för tydlighet.
Koldioxidhalten
IPCC hänvisar ofta till isborrkärnor från glaciärer för att visa hur lite CO2 det varit i atmosfären innan människan började släppa ut CO2. Aktuell värdering av dessa borrprov visar att de läcker ut CO2 så att de gamla värdena inte kan avläsas rakt av.
Kontroll mot fossila växters klyvöppningar, där växterna andas CO2 visar att antalet klyvöppningar vanligen varit färre förr, vilket visar att växterna inte behövde så många klyvöppningar för sin respiration. Anledningen kan visas vara högre CO2-halt i äldre atmosfärer.
När växterna andas CO2 via klyvöppningarna exponerar de sitt inre, vilket medför ett antal risker. Det är därför gynnsamt om CO2-respirationen kan ske via så få klyvöppningar som möjligt. Till riskerna kan nämnas uttorkning, intrång av smittämnen och parasiter.
Våra C3-växter, som är den dominerande typen, når sin högsta avkastning och friskaste tillvaro vid 800-1000 ppm. Detta indikerar att det är vid sådana CO2-halter som de historiskt utvecklats och formats.
Denna högre CO2-halt är också den enda koppling som finns till påståendet om växthusgaser. Tillskott av CO2 i växthus gynnar avkastningen helt enkelt för att växterna är anpassade till de nivåerna, inte till dagens nära CO2-svält.
Koldioxid är inte giftigt för vare sig människor eller djur vid halter om 1000 ppm. I ubåtar har man 5000 ppm som gräns för larm om höga nivåer. Vid 10.000 ppm är halten direkt dödlig för oss. Men inte ens om vi eldar upp alla kända depåer av fossila bränslen skulle CO2-halten i atmosfären stiga till 1000 ppm. Gösta Pettersson, professor i biokemi vid Lunds universitet har beräknat att det skulle stanna vid en ökning med 26 ppm.
Varför ökar då koldioxidhalten?
De flesta forskare som inte är knutna till IPCC anser att det kan förklaras med termisk avgasning (utgasning) av CO2 ur haven, helt enligt gaslagarna. När vätska innehållande en gas värms upp kommer gasen att bli ”livligare” än vätskan och vilja lämna densamma. Jämför med att låta en öppnad läskedrycksflaska stå i rumstemperatur eller i kylskåp. Den i rumstemperatur tappar sin kolsyra mycket fortare.
IPCC vill inte godkänna denna enkla men fysikaliskt korrekta förklaring. Enligt deras teori, växthuseffekten, driver ”växthusgasen” CO2 upp temperaturen. Men enligt känd fysik är det temperaturen som driver utgasningen ur haven. Ockhams rakkniv föreskriver att när det finns olika jämngoda förklaringar till ett fenomen, ska man välja den enklaste för att den är bättre. Här är de inte ens jämngoda, växthuseffekten är en klart undermålig förklaring.
Varför varierar då temperaturen?
Solen, är det korta svaret. Allt i vårt solsystem sker i samverkan med solen på ett eller annat sätt. Solen i sig varierar i intensitet, solfläckar, magnetfält med mera. Vi har nu koll på att det finns en koppling mellan solfläckarna och jordens medeltemperatur. Solfläckarna uppträder i cykler med olika intensitet, men tämligen jämnt intervall. Dessa intervall tycks bero främst på hur de stora planeterna Jupiter och Saturnus rör sig i solsystemet. De har så stor massa att gravitationskrafterna mellan dem och solen påverkar solen på flera sätt, bland annat med solfläckar.
Vidare finns en komponent av inverkan från Vintergatan och dess spiralarmar. Beroende på var vi befinner oss i tomhet eller i interstellärt stoft på vår resa runt Vintergatan påverkas solen och Jorden. Lite grand som ordspråket att när det regnar på prästen så stänker det på klockaren.
Havsniåverna då?
De stiger i samma jämna takt som de gjort sedan istidens slut för 12.000 år sedan, cirka 18 centimer per århundrade. Att mäta havsnivåer är inte så enkelt som att mäta vattenstånd. Eftersom även jordskorpan inte är något terra firma, den är plastisk och rör på sig finns det ingen fast punkt att ta som referenspunkt. En del landområden höjs, andra sjunker. Haven skvalpar faktiskt omkring som i ett stort badkar. Havsytehöjning i ett område motsvaras av havsytesänkning i ett annat, tills nivåerna byter plats.
Havsförsurningen?
Haven består inte av vatten, inte allena. Haven är en buffrad soppa av en mängd ämnen. Inte minst är tillgängligheten på kalk så god att havet inte kan bli surt. Det vore faktiskt välkommet om mer kol kunde frigöras från den fastläggning som sker och skett under lång tid.
Korallöarna?
De mår bra och utvecklas fortfarande precis som Darwin beskrev för mer än 150 år sedan. Korallerna trivs i vattenytan där de får ljus och värme. Så de växer till och följer med havsnivåerna upp vid havnivåhöjning. Topparna torkar ut och bryts av vid en havsnivåsänkning. De är utvecklade sedan årmiljoner för att klara detta.
Glaciärerna?
Sådana smälter och växer till enligt sina egna förutsättningar, olika för olika glaciärer. Det gäller även Antarktis där det aldrig under året är plusgrader. Isen kan alltså inte smälta. Däremot pressas ismassorna av sin egen tyngd ut mot havet där de kalvar och vad om i sammanhanget är försumbara småbitar hamnar i vattnet och långsamt smälter.
Som exempel kan nämnas ett flygplan som under andra världskriget nödlandade på Grönlands glaciär. När man på 90-talet letade efter det trodde man att det skulle finnas på 12 meters djup under snön. Det låg 85 meter ner. Så mycket nytt material tillförs glaciären.
Isbjörnarna?
De frodas och trivs. Sedan fridlysningen för cirka 40 år sedan har de ökat från cirka 3000 till idag runt 30.000.
Om det finns så bra andra förklaringar, varför fortsätter de då larma?
Det finns tre klassiska förklaringar till det, pengar, makt och status. Skälen kan givetvis vara olika för olika människor. Att det finns pengar att hämta inser var och en när vi enbart i Sverige årligen lägger minst en miljard kronor skattevägen på klimathotet. Förmodligen lägger vi lika mycket till i ökade kostnader för ”klimatsmarta” produkter, tjänster och rådgivning samt ”klimatkompensation”. Makt får de som kan bestämma om detta för oss. Status får de som kan framställa sig själva som goda. Till detta kan möjligen läggas de aningslösa medlöparna med klimatångest, de nyttiga idioterna.
Från ledande personer inom FN, som generalsekreterare och ordförande för UNFCCC och IPCC hörs också uttalanden om att det viktiga med klimathotet inte är klimatet, utan omställningen av världens ekonomiska system till centralplanering och planhushållning. Det om något tyder på maktambitioner.
Är påståendena om forskningsfusk bland alarmisterna sant?
Ja! Redan innan visselblåsare avslöjade Climategate hade till exempel Michael Manns ”hockeyklubba” avslöjats som falsk och ett sätt att dölja verkligheten för att bättra på narrativet om ett klimathot. Sedan dess har IPCC avslöjats med att inte anlita bästa möjliga forskare och kunskap, rent av smutskasta sådan och utesluta den från sina rapporter. Flera fall av direkt vetenskapssabotage med temperaturserier har uppdagats. Det förekommer också att korrekta uppgifter finns med i rapporternas underlag, men i sammanfattningar och underlag till politikerna vänder man helt och säger precis tvärtom, för att tvinga fram de politiska beslut som eftersträvas. Hela processen med IPCC, dess bildande, deras klimatmöten och deras rapporter är en politisk process, inte en vetenskaplig.
Är klimathotsskeptikerna ense om allt?
Nej, det finns främst två saker som de har olika syn på. De är naturligtvis ense om att IPCC har fel. En sak man är oense om är frågan om allt fossilt bränsle har biologiskt ursprung. Till viss del är detta en tvist om ord, kanske i huvudsak utgående från att en gammal beteckning på alla kemistudier som inkluderar kol, kallas för organisk kemi. Den kemi som inte sysslar med kol kallas för oorganisk kemi. Alla är ense om att biologiskt material kan omvandlas till kol eller kolväten. Men hur ska man bedöma det som inte är sprunget ur ett biologiskt material, bara blivit kolväte via en kemisk process där kol är inblandat. Detta kallas då ofta abiotiskt kol.
Den andra frågan är atmosfärens växthuseffekt. Somliga menar att den finns, men är gravt överskattad eller felbedömd av IPCC. Andra menar den inte finns, att det är en ovetenskaplig beteckning som borde heta atmosfärisk effekt och är en ren konsekvens av atmosfärens massa, inte dess sammansättning, samt planetens gravitation på denna atmosfär.
Finns det inga risker alls?
Det finns en risk, som sällan påtalats. Det är att fossileringen av karbonater som CaCO3 till bla. kalksten och krita, där ingår kol, hamnar utanför den nödvändiga cirkulationen av ämnen och då främst CO2 som är livets gas. Skulle halten i atmosfären sjunka under 150 ppm är det troligen slut med livet på Jorden. Cirkulationen av näringsämnen skulle upphöra. Samspelet mellan växternas CO2-upptag och syrgasproduktion och djurens motsvarande syreupptag och CO2-utandning får ett brott på kedjan. Kan vi hitta ett sätt att bryta fossileringen och höja CO2-halten till 800 ppm, vore det bra. Skulle temperaturen stiga ett par grader °C skulle det också hjälpa till att bryta fossileringen och på alla sätt gynna livet livet på Jorden.
Tabell över koldepåer och vissa förflyttningar, tabellen är inte komplett.
Gigaton kol (GtC) Camille Veyres Wikipedia eng NASA
C i atmosfären 860 810 750
C i terrest biosfär 2500 1900 2190
C i haven 39000 36000 39820
C i marin biosfär 3
C i sediment 150
C i depå fossila bränslen 3700
C i geologisk depå fossilerat 4360.000.000 (4360 miljoner gigaton) +70 milj. GtC karbonat, kalktsten, krita
C ut ur geologisk depå ≈ våra fossila bränslen 6,4 GtC/år Vi skulle alltså ha att göra i någon miljard år för att frigöra det som en gång varit fritt.
Hur rör sig C däremellan?
land-atmosfär; +60+60+1,6+5,5-121,3-0,5= +5,3 GtC/år
hav-atmosfär; +90-92 = -2 GtC/år NETTO till atmosfären 3,3GtC/år
1 ppm CO2 = 2,1 GtC.
Vi skulle behöva öka utsläppen med 800 GtC/år = öka utsläppen med 125 gånger i 80 år för att nå växternas optimum till år 2100. Ej justerat för relaxation. En total omöjlighet. Vi behöver alltså inte begränsa oss på något vis.
Vid vilken nivå av CO2 i atmosfären dör terrest liv? 100? 150? 180 ppm?
Men klimatpolitiken då?
Den behövs inte! Åtminstone inte för att sänka CO2-halten eller hålla medeltemperaturen nere. Att försöka detaljstyra ett klimat som vi inte ännu har full kunskap om och göra det via skatter och dekret känns inte som ett intelligent arbetssätt. Klassiskt liberala partiet vill därför skrota all klimatpolitik och lägga pengar och energi på annat.
Jo, om man rekommenderar att bygga ett kolkraftverk i Ringhals nu när kärnkraftverket är slut, så blir det en återgång till tankarna på 1950-talet… men det blir då väldigt tyst. Det är klart att det så blir… Det är ju en obetydlig investering, vem tjänar på det? Ett nytt kärnkraftverk med ny teknik skulle ju gynna bankerna med sagolika pengaflöden… forskningen skulle få ett uppsving utan dess like. Och industrin som jobbar inom denna näring skulle få ett uppsving i årtionden framöver… Men ja, de som skall betala allt, de kommer nog inte att ha råd.. och naturligtvis måste vi skärpa regelverket mot diverse terrorister och annat. Men vi har ju ”fixat klimatet”, så det är ju en stor framgång…CO2- nivån som var politiskt bestämd har vi klarat… (Eftersom ingen tjänar på att så enkel teknik som koleldning finns så måste det naturligtvis vara ”miljöfarligt”, eller hur?) Dessutom så planeras en enorm utbyggnad av vattenkraften globalt, för det är ju så ”miljövänligt”…. Asch… måste man fundera på vad som är lurt där också?!
Danskarna blir förmodligen glada om det finns pålitlig el från ett svenskt kolkraftverk tvärs över sundet.
Vi skulle kunna ha byggt många kärnkraftverk för alla pengar vi lägger på asylinvandringen.
Vattenkraft i världen är en ganska liten elproducent. Den kan inte bli så mycket större heller. Den som gäller för att få mycket el är kolkraft. Kärnkraft är dock billigare sett till kostnaden per kWh.
Strikt ekonomiskt kan jag inte förstå dem som säger att kärnkraft är dyrt. När den blir dyr beror det på politisk idiotinblandning med pålagor.
Sakfel 1: kärnkraft kan aldrig vara billigare än kolkraft, annat än med hjälp av statliga subsidier av olika slag.
Sakfel 2: kärnkraften missgynnas ingalunda av den ”politiska idiotinblandningen”, Tvärtom, den hålls GIVETVIS under armarna av den extremt höga koldioxidskatten. ”Pålagorna” på svenska kärnreaktorer är INTE högre än vad som motiveras av den riskkostnad som skattebetalarnas tvingas står för.
Barsebäck har väl bättre läge än Ringhals. Ledningar finns kvar.
Man håller på och river Barsebäck.
Jag menade inte att byggnaderna skulle användas utan marken och ledningarna.
En utmärkt sammanställning fram tills du kommer till solen.
Där kunde du sätta in en rubrik om molnen, som är den avgörande faktor för uppvärmningen.
Sol bakom moln ger kallare klimat, sol utan moln ger värme.
Moln är den faktor som modellerna inte har grepp om, vare sig längs ekvatorn eller på högre breddgrader.
Solar brightening pågår och har givit oss 17% fler soltimmar sen 1983.
Torka och bränder följer i soligare klimats spår. Det är värt att påpeka att solen försvinner i samma takt som SO2 renas ur luften. Det finns teorier bakom denna förändring, teorier som bekräftats i samband med vulkanutsläpp (som kyler). Svensmark och SMHI vet mer!
”Sol bakom moln ger kallare klimat, sol utan moln ger värme.”
– En sommardag är detta givet. En vinternatt [utan sol] gäller motsatsen.
En vanlig kommentar som kräver förtydligande.
Det är främst vår och sommarsolen som blivit mer synlig.
Det är främst vår och sommar som blivit varmare.
Vi har vid sidan av 17% fler timmar fått 10% mer solenergi, vilket visar att solen inte alltid värmer med samma styrka.
IPCC har lovat att ta med molnen i framtida modeller .
Detta eftersom de längs ekvatorn har en avgörande betydelse för vertikal energitransport, med vatten som dunstar och faller ut som nederbörd.
MOLN är IPCCs och modellernas svaghet!
Tack Dandersan och SasjaL för kompletteringen!
Men antal moln påverkas även av solen.
Vilket gör det extremt komplext. Något som IPCC konstaterade i samband med AR2 (?) och såg det som anledning att inte ta med berörda beräkningar i klimatmodellerna … [fail!]
Hej, och tack för texten.
Några tillägg bara. ”Enligt en teori från 1800-talet är CO2 en växthusgas som håller värme kvar i atmosfären istället för låta den stråla ut i rymden.”
Med egen hud kan vi känna hur värmen strålar ut i rymden nätter utan moln, trots att där finns koldioxid.
Och när det gäller växters klyvöppningar. Här skrev jag själv ett förhoppningsfullt inlägg, men som ingen makthavare med ansvar tog till sig. Sådant som inte passar förtigs. Det är ett bra argument emot denna klimathysteri, men visst ja, argument saknar ju betydelse i denna fråga. https://rovdjurspolitik.wordpress.com/2013/06/09/snart-ar-lidandet-over/
Ja, vi har hoppats och trott att nu kan de inte fortsätta larma, för nu har de nått vägs ände. Kanske nu, när Jimmie har utmanat Greta och bensinskatten. Nu är det i alla fall officiellt att ett riksdagsparti har avvikande mening.
Har du ett kaklat badrun? Gör experimentet att först sänka värmen där till ca tio grader, om det går. Kaklet måste ockå bli lika kallt, det tar kanske ett dygn vintertid.
Stäng ev. fönster en stund innan, gå sedan in naken och ställ dig tre decimeter från en kakelvägg. Kallt? Skulle tro det. Tag därför en torr stor badhandduk och håll upp den mellan dig själv och väggen. Blev det varmare? Flytta sedan handduken snabbt i sidled några gånger och känn hur det känns kallare och varmare lika snabbt som att släcka och tända en glödlampa.
Fundera sedan på vilket fysikaliskt fenomen som du upplevde och om det kan ha några paralleller med vädret och klimatet på jorden.
Glöm inte att höja värmen igen.
Hej.
En bra genomgång, skulle dessutom fungera som föredrag eller vid torgmöte. Hoppas fler tar till sig ditt nyktra anslag – du lyckas ju t o m lätt berörare detta ack så vanskliga ’varför’ utan att fastna i snurrigheter som får gemene man att sluta lyssna (Soros, den glokala rymdödlebankirkonspirationen, New World Order, Rosenkreutz-Illuminati-Frimurare- IÄ IÄ Cthulhu fhtagn!).
Det partipolitiska skulle jag personligen utelämna, vid ett föredrag, men det är detaljer.
Vissa begrepp (Climategate, ’hockeyklubba’ t ex) kan vid ett föredrag behöva förklaras med några korta ord – man kan återkomma och vara utförligare vid en frågestund.
Positiva texter (som den ovan) ger känslan av ”Wir schaffen das” om man får vara så fräck, fast jag undrar vad nästa grej vi skall ha panik för blir. Kometen kommer, kanske?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Snurrigheterna är i högsta grad sanna. Efter att ha redovisat det rent vetenskapliga kommer folk att ställa frågan hur det kommer sig att man då driver klimatbluffen? Då måste man även ha ett vettigt och pedagogiskt svar på det.
Era nästa studiemål får bli Agenda 21 och Agenda 2030. Där finns svaren på det snurriga. Det är en konspiration som är nedtecknad och undertecknad av bland annat Sverige. Svart på vitt. Ingen kan förklara bort det.
Det finns betydligt akutare och genuina problem runt om i världen, som politiker vägrar att adressera. Ett av de tydligaste exemplen är San Andreas-förkastningen i Kalifonien/USA. Trots att vetenskapen via geologer länge konstaterat, att det inte är frågan ’om’, utan ’när’ berörd halvö kommer att kana ut i Stilla Havet. Det finns än idag inga mobiliseringsplaner för att evakuera alla de miljoner människor som bor där. Händelseförloppet kommer att ske såpass snabbt, att all evakuering måste ske innan det börjar. Kan lite ironiskt se att i berört område finns det ett stort antal politiker, som rider på klimathotsvågen …
Rent cyniskt vore det bara bra om halva Kalifornien försvann ut i havet. Så mycket destruktivt skit som produceras i den delstaten.
Jo, jag har ju anmält intresse till några ställen där det hålls föreläsningar, om att få komma med en powerpoint och berätta om klimatet. Många bilder har jag. Nu söker jag olika upplägg på hur orden bör falla för att ord och bild ska fungera tillsammans.
Så tack för uppmuntran!
Nyttig uppsummering, men den mest glädjande nyheten fanns i sista stycket, i beskedet om att KLP uppgraderat sitt klimatprogram och nu kräver att detsamma helt skrotas! Gratulerar, det måste vara ett resultat av dina insatser.
Ett aber dock: jag tror inte att väljarna reagerar förrän ni också vågar drar den logiska slutsatsen att skatten på den ofarliga koldioxiden måste skrotas. Först då skaffar ni er en rejäl röstmagnet. Billigare bensin och lägre boendekostnader (via sjunkande månatliga bränslekostnader) är svårslagbara val-slogans. Ökade frihetsgrader tillkommer som extra bonus.
Under min högstadieperiod på slutet av 1970-talet utfördes ett antal experiment med vatten, just för att visa vattnets många unika egenskaper.
Ett var att visa att is inte är en solid massa. Ett glas vatten ställdes in i frysen och studerades vid senare tillfälle, där man såg att luftbubblor var inslutna i isen. Glaset ställdes in i frysen igen och togs ut efter ett antal veckor. Där kunde man konstatera att luftbubblorna ’vandrat’ uppåt i isen. Isen är sådeles inte genuint solid. Motsvarande gäller när en gedigen fast massa läggs på is, så ’skjunker’ den långsamt neråt. Detta har med densitet att göra, precis som när varm och kall luft/vatten rör sig uppåt resp. neråt. Detta relaterar inte enbart till ovan nämnda ’gasflykt’ ifrån iskärnorna, utan även till de flygplan som låg inbäddade i Grönlandsisen, så det är inte bara den årliga nederbörden som orsakat det djup där flygplanen återfanns.
Ett annat var vattnets relation till koldioxid. Två likadana glaskärl med samma mängd vatten nyttjades. En med kallt och en med varmt vatten. Samma mängd koldioxid tillfördes båda behållarna, för att bilda kolsyra. Kärlen studerades sedan och man kunde tydligt se att det gick att lösa mer koldioxid i det kallare vattnet. Läraren beskrev sedan det som var svårare att utföra experimentellt på en [enkel] kemilektion, att koldioxiden lämnade det varmare vattnet fortare.
Ett tredje var om uppvärmning av vatten. Två glaskärl med samma mängd vatten, varav den ena värmdes med en värmeplatta och den andra med en värmepistol. En termometer placerades i respektive kärl för att tydliggöra experimentet. Frågeställingen var om vilken av kärlen som kom upp till 100°C först, dvs kokade. Experimentet visade klart att temperaturen i kärlet som värmdes med varmluftspistolen, knappt ändrades alls.
Utförs det den här typen av [enkla och billiga] experiment fortfarande eller har de blivit borttagna pga. risken för att någon/-ra elev/-er kommer fram till obekväma slutsatser?
Resultaten ifrån de två direkt ovan nämnda experimenten gör att man kan konstatera att det är problem med de klimatlarm, där man påstår att världshaven försuras pga. koldioxiden, samtidigt som man påstår att haven blir varmare pga. en varmare atmosfär. (Studerar man havsbotten i kombination med havsströmmarna, så finner man värmekällor där vattnet rör sig uppåt.)
Under samma högstadieperiod pratades det även om ’växthuseffekt’. Så som det definierades [då], så förutsattes inversion, dvs ett inneslutande ’lock’. Atmosfären saknar detta lock, bortsett från några få platser där geologiska ’grytor’ finns, i kombination med när gynnsamma väderförhållanden uppstår. Ett klassiskt växthus, som nyttjar solljus, har ett tak gjort av glas eller hel-/halvtransparent plast, som utgör själva ’locket’.
Kan också konstatera att om man nyttjat samma forskningsmetodik som är relaterad till IPCC, med lösa antaganden och bristande analys, hade man aldrig fått godkänt på de stort antal laborationer i flertalet ämnen, som jag fick utföra under min gymnasietid (4-årig Teknisk) i början på 1980-talet.
Bra lärare i naturvetenskap är guld värt!
Sant! De lärare jag hade i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet utmanade oss elever uttryckligen att ifrågasätta vad de förmedlade på lektionerna, i sann vetenskaplig anda. Dock endast tillåtet om vi kunde komma med legitima argument.
”…påstår att världshaven försuras pga. koldioxiden,..”
Här bör man raskt ställa frågan hur något som inte är surt kan bli surare?
Ska vi sänka pH-värdet i världens hav till 7 med enbart mänskliga utsläpp av koldioxid skulle det ta minst 1 miljon år innan vi kom till pH 7.
Men om följande stämmer, som sägs i Mats artikel, då kan människan inte påverka pH-halten i världens hav. Kanske någon tiondel.
”Men inte ens om vi eldar upp alla kända depåer av fossila bränslen skulle CO2-halten i atmosfären stiga till 1000 ppm. Gösta Pettersson, professor i biokemi vid Lunds universitet har beräknat att det skulle stanna vid en ökning med 26 ppm.”
Riktigt, världshaven har en volym som ytterst få har ett begrepp om hur stort det egentligen är. Samma gäller atmosfären. Politikerna utnyttjar detta [hårt].
Varmt klimat ökar avdunstningen och därmed ökad nederbörd. Tänk Sahara under optimum.
Kallare klimat minskar avdunstningen och därmed minskad nederbörd. Tänk LIA och sämre skördar m.m.
Det jag undrar är om någon kan ge referenser till att ovanstående huvudregel är felaktig. ?
Vad medförde 8,2 k -event. beträffande nederbörd, skördar, sämre väl-levnad m.m.? Referenser?
Sasja L
Jag diskuterade en gång med en Californien-bo:
Tycker du inte att det är otäckt att bo vid Andreas-sprickan?
Hans svar: Que sera. sera. No problem.
En som tydligen inte förstått innebörden i det gamla uttrycket ”Det är bättre att förekomma, än att förekommas”. En anledning är en relativt låg värdering av sitt eget och andras liv. En annan är den socialistiska tankevurpan ”[alltid] någon annans problem”. Väldigt många personer ignorerar konstaterade [allvarliga] genuina problem, om de inte befinner sig mitt upp i dem och ser det med egna ögon. Dit räknas inte det fiktiva klimathotet, som ett antal personer nu fått ’ångest’ utav.
”Nånannanismen” kallar jag det, en av världshistoriens mest förödande ideologier.
Sasja
Enastående lättbegripliga experiment.
Jag har alltid undrat om man kunde värma upp kallt badkarsvatten till behaglig temperatur med infraröd varmluftspistol. Sålunda svar nej!
Beträffande luftblåsor i Grönlandsisen. beträffande minskad CO2 genom klatrat-bildning.
http://www.klimatupplysningen.se/2015/05/15/klimatets-mysterier-fler-funderingar-om-vaxthusgaser/
En annan ’magisk’ egenskap hos vatten som jag inte nämnde tidigare, men kanske borde ha gjort, eftersom att det hänger ihop. Det krävs en hel del energi för att värma vatten samt smälta is och är beroende hur energin tillförs. Detta bortser klimathotsrörelsen helt ifrån. Detta blir tydligare ju större vattenmassa det handlar om, oavsett aggregationsform (fast, flytande, gas [, plasma]).
Samtidigt släpper inte vatten [lätt] ifrån sig energi, vilket nyttjas i vattenaccumulatorer/varmvattenberedare. Om det klimathotsförespråkarna säger vore korrekt, hade det varit effektivare att nyttja ett system med koldioxid. Dock fungerar det inte så bra i verkligheten. En viktig anledning är att koldioxid expanderar kraftigt med ökad temperatur och orsakar [mycket] höga tryck i slutna kärl, med hög explositionsrisk som följd. Den effekten ser vi inte i atmosfären …
Eftersom naturen alltid strävar efter balans, så finns det i sammanhanget alltid en mängd vatten som försöker ’motverka’ kylning respektive uppvärmning. Allt relaterat till förhållandet mellan exponeringsyta och volymen. Beträffande världshaven är ytstorleken ytterst marginell i förhållande till volymen, så det är ett mycket trögt system. Det är alltså en kraftig fördröjning involverad, på ett mycket komplext sätt. Samma gäller glaciärer och snö/is vid polerna. Åter igen, detta bortser klimathotsrörelsen ifrån.
Under min gymnasietid hade vi ett räkneexempel vid en fysiklektion. som tydligt belyser situationen. Först fick vi beräkna mängden energi som krävs för att smälta en kubikdecimeter (~ en liter) is. Sedan fick vi beräkna mängden energi för att smälta en kubikmeter (~1000 liter). Ingen elev svarade rätt på den andra frågan, pga att ingen var medveten om ovan nämnda. Sanningen är även att i räkneövningen med den mindre volymen, så utfördes den egentligen inte heller korrekt, just av samma anledning. Dock i det fallet är skillnaden mellan verklig mängd nyttjad energi och beräknad, i det närmaste försumbar. Räknefelet gör att man får fram en mindre mängd nödvändig energi, än vad som egentligen krävs. Räknefelet ökar också exponentiellt med ökad volym, om man bortser ifrån helhetsbilden. (Sug på den, IPCC!) Detta var dock matematisk överkurs, men vår lärare i matematik och fysik (den samma) kom alltid med relaterade räkneexempel avsett för universitetsnivå, när vi låg före studieplanen. Vi fick även under en matematiklektion se hur man skapade en speciell graf. Ett särfall i form av en ’hockeyklubba’, oavsett vad man matade in i variablerna … Bekant? [ret] Något jag reagerade över, när trädringsräknaren Mann publicerade sina ’rön’. ’Déjà vu’ … Behöver jag nämna att berörd lärare är en av bästa jag någonsin haft, pga dennes engagemang, inkluderande mån om att alla i klassen förstod samt faktiskt lärde sig och inte bara memorerade inför proven?
I fallet med varmluftpistolen, så påverkar den bara det yttersta ytskiktet av vattnet. Resterande vatten ’stränar’ emot. Solen trots sitt avstånd, är klart effektivare värmekälla, pga dess utstrålade energimängd samt kontinuitet.
Resonemanget ger också en förklaring till varför doppvärmare är så effektivt.
Det är kanske onödigt att påpeka ovanstående resonemangs holmgång gentemot ” backradiation”, för det förstår väl varje 6-e klassare.
Har diskuterat med en annan Maths och alarmist på hans blogg.
https://mathsnilsson.se/2019/04/22/falskt-alarm-om-falskt-alarm-om-klimatet/#comment-999
Läst och kommenterade:
“…we should recognise that we are dealing with a coupled non-linear chaotic system, and therefore that the long-term prediction of future climate states is not possible.”
– IPCC TAR Chap 14, Exec Summary
Detta konstaterar politikerna i FN:s Kimatpanel själva och ogiltigförklarar därmed helt sina egna ‘prognoser’ (vilda gissningar, som alla hittills slagit fel …)
Sagt utav en av modern tids största forskare:
”In general we look for a new law by the following process. First we guess it. Then we compute the consequences of the guess to see what would be implied if this law that we guessed is right. Then we compare the result of the computation to nature, with experiment or experience, compare it directly with observation, to see if it works. If it disagrees with experiment it is wrong. In that simple statement is the key to science. It does not make any difference how beautiful your guess is. It does not make any difference how smart you are, who made the guess, or what his name is – if it disagrees with experiment it is wrong. That is all there is to it.”
Richard Phillips Feynman, 1918-1988
Tydligare än så kan det inte beskrivas! Detta resonemang accepteras inte utav FN:s Kimatpanel samt kopplad verksamhet. Observationer överensstämmer inte med deras simuleringar, beroende på ogrundande antaganden (ex. koldioxidens effekt) och avsaknad av [viktiga] faktorer (de två viktigaste: sol och vatten/molnbildning). Det är m.a.o. inte [genuin] vetenskap! Vad är det då? Kvar att välja på är politik och religion. Där finns det som bekant inga krav på empiriska bevis, vilket det gör inom vetenskapen … Vad de ägnar sig åt är fullt jämförbart med det klassiskt militära: ”Om kartan och verkligheten skiljer sig åt, så gäller kartan.” …
——
Med tanke på vad läkemedelsindustrin ägnat sig åt det senaste 50 åren (om inte ännu längre) och en mening i M. Nilssons självbeskrivning, så fick det mig att fundera …
”Jobbar som kemist i läkemedelsbranschen.”
Kortfattat, läkemedelsindustrin tappade mitt förtroende för många år sedan …