När skam och valrossar går på torra land

SVT visade med glädje och låtsad förfäran WWF och Tom Arnboms filmklipp av valrossar som kastar sig ut från klippor någonstans i Ryssland. Trots att alla redan vet att om det kommer från WWF så är det lögn. Klippen är en del av Netflix serie Our Planet.

Den stora lögnen här är att dessa scener orsakats av ”klimatförändringarna” som påstås ha utplånat havsisen i Arktis. Isen finns dock kvar. Som konsekvens av den påstått försvunna isen sägs valrossarna trängas ihop på land. Sanningen är att så har valrossar alltid gjort och kända lokaler för detta beteende finns i en databas som går tillbaks ända till 1852.

Den lilla lögnen 1, är att man inte redovisade att isbjörnar gick på stranden och både dödade valrossar och kalasade på kadavdren. Därför låg det så många som kanske ett par hundra valrosslik på stranden. Endast ett fåtal valrossar som föll från klipporna filmades. Flera klipp visar samma fall ur olika vinklar. Inte heller redovisade man att man jagat bort isbjörnarna för att dessa inte skulle finnas på bild.

Den lilla lögnen 2, är att man inte redovisade att filmteamet använde drönare för att närgånget filma valrossarna som klättrat upp på klippor. Hur många av de som föll var i verkligheten skrämda utför stupen av filmteamet?

Den lilla lögnen 3, är att man inte vill berätta vare sig när eller var man filmat detta. Därmed kan inte oberoende granskare kontrollera uppgifterna.

Den lilla lögnen 4, är att när säldjuren, som valrossar är, lämnar en strand av det här slaget uppstår en ökad risk att bli offer för isbjörnar för den som blir ensam kvar. Så om massan bestämmer sig för ”gå till sjöss”, vilket ofta orsakas av oro för något, då blir det oordning och panik uppstår lätt hos de djur som känner sig vara i risk att bli ensamma kvar.

Den lilla lögnen 5, är att när det blir stora ansamlingar på attraktiva platser så är det inte ett bevis på att arten är hotad. Det är tvärtom snarare ett bevis på att arten är övertalig och individer med låg rang trängs undan till sämre och mer riskabla platser.

Den lilla lögnen 6, är att detta inte är nyheter. Liknande scener filmades av statliga US Fish and Wildlife redan 1994 i Alaska.

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

5 Responses to När skam och valrossar går på torra land

  1. Hade socialistpropagandan varit möjlig utan utplundrade skattepengar?

  2. Jan Andersson says:

    Och vad var det egentliga syftet med att visa detta långa inslag i SVT? Det kändes från första sekunden att det var mest bluff. Mitt blodtryck hämtade sig inte förrän på morgonsidan igen.

  3. Rikard says:

    Hej.

    Pratade inte Weise en gång när han skulle gå i pension om hur hårt redigerade och tillrättalagda alla naturfilmer är? I hans fall var det för att SVT (och de utländska, oftast amerikanska producenterna) ansåg att lejonhannars samkönade samkväm var inget för barn, eller hur vattenbufflar helt sonika trampar ihjäl rovdjursungar, eller annat med hur djur faktisk beter sig mot varandra, något Weise själv egentligen såg som fel. Inte för att man alltid måste visa de mest gräsliga detaljer, utan för att det är fel ljuga och manipulera i syfte att skapa en sanerad verklighet som stämmer med bilden.

    Det är väl ungefär samma tänk här. Vi är för korkade, onda och lata för att man skall kunna nå oss med en sann skildring, så vi får oss en saga till livs, så att vi förstår sensmoralen (som väl är “hoppa inte utför stup”?).

    Frågan bör ställas till filmskaparna på vilket klimatvänligt sätt de tagit sig till och från platsen. Till fots, segelbåt, eller stjärtgång är väl alternativen?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal says:

      För SVT och Arnbom var det definitivt chansen att få tala om KLIMATFÖRÄNDRINGARNA som var den stora motivationen. Släpp inte ut CO2 – sensmoralen.

      Rumphasning, kan det vara nå’t?

Comments are closed.